Advertise on podcast: Klimatpodden

Maja Risholm, som jag träffade den 23 mars. Maja är kommunikationsansvarig och projektledare på Våra Barns klimat, en föräldraorganisation som engagerar föräldrar och andra vuxna för barnen och klimatet, med målet att skapa tryck på beslutsfattare så att de sätter barnen och klimatet främst och gör det enkelt att leva hållbart. Våra barns klimat grundades 2012 och är en del av den internationella plattformen Our Kids’ Climate. Från början hette organisationen Föräldravrålet och Kajsa Kramming som var aktiv då var gäst i avsnitt 27 av Klimatpodden. Stötta gärna Klimatpodden och se till att den kan fortsätta komma ut genom att swisha en valfri summa till: 123-279 86 92. Ett annat utnärkt sätt att stötta podden är förstås att dela avsnittet, tipsa en vän eller lämna en recension där du lyssnar.

William Grönlund är folkhögskolelärare, fyrabarnspappa och engagerad i klimatrörelsen, bland annat i Rebellpapporna. Han är också initiativtagare till projektet Klimatsjuk. Det började som en idé om att synliggöra det psykiska lidande som klimatkrisen orsakar – och kanske också skapa “grus i maskineriet” genom att lyfta frågan som en arbetsmiljö- och samhällsfråga. På klimatsjuk.nu kan du anmäla hur många dagar du sjukskriver dig på grund av klimatsjuka, dela din berättelse, och få massor av tips om vad du kan göra för att lindra din klimatoro. Samtalet rör sig mellan det djupt personliga och det systemkritiska. Om att försöka leva ett vanligt liv, gå till jobbet, vara förälder, vara medmänniska, samtidigt som man bär på insikten om en accelererande klimatkatastrof. Om den existentiella stress som uppstår när samhället inte agerar i proportion till det som står på spel. Vi pratar om vad det innebär att vara “klimatsjuk” – och att det är en frisk reaktion på ett sjukt system. Om risken att göra ett strukturellt problem till ett individuellt, och om behovet av nya sätt att förstå psykisk hälsa i en tid av klimatkollaps och ekologisk kollaps. Men också om vägar framåt. Om att hitta mening i handling, om engagemang som motkraft till hopplöshet, och om kraften i att göra något tillsammans med andra.

I det här avsnittet möter du Tatjana Boric-Persson från Rebellmammorna och Olga Grönvall, grundare av Reformaten – en rörelse som arbetar för en forskningsbaserad omställning av matsystemet. Tatjana och Olga är några av grundarna till Matupproret. Målet är att formulera och driva igenom konkreta åtgärder för en hållbar matpolitik som förenar ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv. Olga och Tatjana berättar varför maten är en nyckelfråga i klimatkrisen, hur dagens matsystem skapar både ekologisk kollaps och ohälsa, och varför en lustfylld och regenerativ syn på maten kan hjälpa oss att hitta vägen framåt. Om du vill stötta arbetet med att göra Klimatpodden är du varmt välkommen att swisha en valfri summa till 123-279 86 92.

Axel Eriksson beskriver sig som miljörättviseaktivist och envis optimist med en kärlek till livet på jorden. Axel kämpar för miljörättvisa genom utbildning, forskning och påverkansarbete och är medlem i FN:s generalsekreterares rådgivande ungdomsgrupp för klimatförändringar. Som utbildningsansvarig för Climate Youth Negotiator Programme tränar han över 300 unga klimatförhandlare från hela världen. Han har länge varit engagerad i FN:s klimat- och biodiversitetsförhandlingar, bland annat som svensk ungdomsdelegat och en av initiativtagarna till European Youth Climate Delegates. Axel har också representerat unga i Global Youth Biodiversity Network och arbetat med den europeiska ungdomsrörelsens strategi inför klimatmötet COP29. Som forskare har han studerat hur miljö, samhälle och ekonomi hänger ihop och hur vi kan hitta vägar mot en mer hållbar framtid. Han gjorde sitt examensarbete vid Potsdam Institute for Climate Impact Research, med fokus på planetära gränser, och har arbetat vid SMHI med analyser av framtida klimatförändringar i Europa. Vi träffades digitalt den 15 oktober för att prata om hur klimatkrisen hänger ihop med andra samhällsfrågor och orättvisor och varför det behövs ett systemskifte där helhet, inkludering och rättvisa står i centrum. Vi pratade om klimaträttvisa, om frustration och hopp, och om vikten av att skapa visioner för den framtid vi faktiskt vill ha.

I detta avsnitt möter du Pia Björstrand, advokat och klimataktivist. Hon är en av få svenska jurister som öppet kombinerar sin yrkesroll med ett djupt klimatengagemang och som dessutom försvarar klimataktivister i rättssalen. I samtalet pratar vi om juridikens möjligheter att bidra till klimaträttvisa, om ekocid som brott, om hur man försvarar klimataktivister i domstol – och om behovet av att förändra inte bara lagar, utan själva rättssystemets syn på naturen. Pia pratar också om varför hon tror att vi behöver både systemförändring och inre omställning för att möta krisen. Vi spelade in vårt samtal den 17 juni, då målet i Högsta domstolen mot klimatakktivister i Återställ Våtmarker som blockerat E4 ännu inte var avgjort. Den 9 juli kom domen där aktivisterna helt friades från åtaalet för sabotage. Högsta domstolen konstaterade att aktionen, trots att den var störande och fördröjde trafiken, var en "fredlig opinionsyttring inom ramen för yttrande- och demonstrationsfriheten" och inte kunde jämställas med sabotage. Pia Björstrand som tillsammans med Linus Gardell försvarade en av de åtalade, skrev så här på Facebook efter domen: ”VI VANN!! För fem år sen skrev jag: Det är sjukt att den omfattande förstörelse av världen som pågår idag till största delen är laglig. \[...] Med hänsyn till hur akut klimatkrisen är idag bör vi alla ha rätt och en moralisk plikt att agera för att stoppa förstörelsen.” ”Så tacksam för bästa kollegan Linus Gardell som har gjort ett fantastiskt arbete under dessa år, för mina andra advokatkollegor och för de demonstranter som riskerar sina liv, sin hälsa, sin frihet och sin ekonomi för att vi ska kunna fortsätta leva på en beboelig planet.”

I det här avsnittet träffar jag Beatrice Rindevall, ordförande i Naturskyddsföreningen, som länge varit en tydlig och kunnig röst i svensk miljödebatt. Hon har ett starkt engagemang för frågor som rör skog, klimat och biologisk mångfald, och var tidigare chefredaktör för Supermiljöbloggen. Vi pratar om varför den svenska skogens klimatnytta minskar, varför kalhyggesbruket fortfarande dominerar trots att alternativen finns. Samtalet handlar också om hoten mot civilsamhället och miljörörelsens demokratiska utrymme och om hopp och handlingskraft. Om du vill stötta arbetet med att göra Klimatpodden kan du sätta in en valfri summa på Klimatpoddens helt nya Swishkonto: 123-279 86 92.

Martin Smedjeback ägnar all sin tid åt klimatet och djurrättsaktivism. Han håller föredrag och håller utbildningar i ickevåld-och använder själv ofta civil olydnad i sin kamp för en bättre värld. I hela tio år har han varit aktivist på heltid genom projektet ett år för djuren och jorden. Du kan läsa mer om detta på bloggen https://www.xn--ettrfrdjuren-vcb4v.se/ Martin har varit ordförande för Kristna studentrörelsen i Sverige och var anställd på Kristna Fredsrörelsen i sju år, men är idag ateist. I oktober 2008 hamrade och rispade han, som aktivist i det antimilitaristiska nätverket Ofog, på 14 Carl Gustaf granatgevär som en del av kampanjen Avrusta. För detta dömdes han till fyra månaders fängelse. I mars 2009 greps han tillsammans med Annika Spalde och Pelle Strindlund från Ofog när de var på väg in i en av Saabs hangarer i Linköping för att där hamra på Jasplan avsedda för export. Domen blev fem månaders fängelse. Martin var också med och startade djurrättsgruppen Tomma burar som har utfört så kallade öppna djurfritagniningar i Sverige. För fyra av dessa aktioner har han avtjänat två fängelsestraff på vardera en månad. Han är sedan 2017 ordförande i föreningen Save Movement Sverige 2010: fick han Ickevåldspriset och 2014: Martin Luther King-priset Martin driver också Aktivismpodden. Lyssna på den! https://open.spotify.com/show/2WWLi4BeaDRfSKVWimV96z Om du vill stötta arbetet med att göra Klimatpodden så kan du sätta in en valfri summa på Klimatpoddens helt nya Swishkonto: 123-279 86 92.

I detta avsnitt får du möta min vän och före detta kollega Eva Ekelöf som har jobbat som journalist och skrivit om arbetsmiljö och ett hållbart arbetsliv under hela sitt yrkesliv. Som pensionär började hon skriva fiktion och har nu debuterat med sin första roman Brända av solen, en berättelse om att överleva och älska i en tid av sammanbrott och nya möjligheter. "Allting har kollapsat, klimatet, demokratin, finansvärlden, marknaden. Matbristen driver några människor från storstan till en by i Småland för att bli småbrukare. Där hotar skogsbränder och klimatflyktingar knackar på för ett be om hjälp, jagade av militärpolisen med hundar och skarpladdade vapen. Ur förödelsen föds en möjlig framtid, Den nya verkligheten är annorlunda men ändå hoppfull."

Mikael Karlsson menar att nyckeln till klimatkrisen finns i skogen. Han är expert på ekosystembaserat skogsbruk, ett skogsbruk som både ökar klimatnyttan och värnar naturen - samtidigt som lönsamheten är god. Mikael har också skrivit boken “Konsten att hugga träd och ha skogen kvar” och hållit över 100 föreläsningar och dessutom varit gäst i Klimatpodden en gång tidigare, nämligen i avsnitt 77. I detta samtal berättar Mikael om sitt helt nya initiativ:Partivis, där han samtalar med företrädare för de olika riksdagspartierna om skog och skogsbruk för att få reda på vad de menar och hur de tänker. Resultatet är en serie poddsamtal som också går att titta på. Och samtliga partier utom miljöpartiet anser kanske föga överraskande, att vi har ett hållbart skogsbruk. På sajten partivvis.se kan du läsa mer och lyssna och titta på samtalen och hitta information om hur du kan stötta initiativet. Inför riksdagsvalet kommer samtalen att följas upp- Målet är att se till att alla partier får en riktigt bra skogspolitik.

För två år sedan arrangerade klimatnätverket Take Concrete Action en lyckad massaktion på Gotland för att stänga ner verksamheten på Cementa. I år är det dags för ett nytt klimatläger den 15- 19 augusti i Gävle med fokus på pappersmassaindustrin. Det är ju lite kort varsel men skulle du få lust att delta är det bara att dyka upp i Gävle, någon eller alla dagar. Du kan läsa mer på Take concrete Actions hemsida och Rut kommer att berätta mer om klimatlägret och problemet med det svenska skogsbruket och pappersmassaindustrin i det här avsnittet. Vi pratar också om vad vi människor faktiskt behöver, varför det blir fel att fokusera på individens sätt att leva, varför det behövs en klassanalys och mer av arbetarrörelsen i klimatrörelsen och inte minst om att en annan värld är möjlig. Om du vill stötta arbetet med att göra Klimatpodden så kan du sätta in en valfri summa på Klimatpoddens helt nya Swishkonto: 123-279 86 92.

Jeannette Eggers lever som hon lär. Förutom att forska om hållbart skogsbruk på Sveriges Lantbruksuniversitet, är hon klimataktivist och engagerad i Scientist Rebellion, som består av forskare som gör civil olydnad för att förmå makthavarna att lyssna på klimatforskningen och agera. Jeannette är också aktiv i Rebellmammorna, en rörelse som växer så det knakar över hela världen, med det självklara kravet att våra barn ska få en rimlig framtid på en beboelig planet. Om du du vill stötta arbetet med att göra Klimatpodden så kan du sätta in en valfri summa på Klimatpoddens Swishkonto: 123-279 86 92. Tack!

Media spelar en avgörande roll för att vi ska förstå hur alvarlig klimatkrisen är, för att visa på möjliga lösningar och inte minst ställa politikerna till svars för den förda eller icke förda klimatpolitiken. Därför känns det extra fint att ha Yrsa Lindberg och Erik Wahlström som driver Klimatgranskaren, som gäster. Klimatgranskaren är en sajt som granskar klimatpolitiken och följer utvecklingen för vår planet och beskriver sig som ”din ficklampa i klimatmörkret”. Alla som skriver för Klimatgranskaren jobbar ideellt på olika håll inom miljörörelsen och rapporterar miljö- och klimatnyheter och riktar fokus mot våra makthavare. Och det är ju verkligen något som behövs, eller hur? Det finns ju många väldigt duktiga klimatjournalister, men tyvärr alldeles för få kunniga politikjournalister som ställer politikerna till svars. Därför blev jag väldigt glad när Klimatgranskaren lanserade sin sajt. Äntligen någon som granskar klimatpolitiken och som ofta gör det med välbehövlig humor. så mitt tips är såklart att börja följa klimatgranskaren på instagram och x, före detta twitter. På hemsidan klimatgranskaren.se kan du också prenumerera på deras nyhetsbrev och stötta gärna det viktiga arbetet genom att swisha till: 123 300 10 47. Förhoppningsvis kan också Klimatpodden fungera som inspiration och upplysning om klimatkrisen. Om du du vill stötta arbetet med att göra podden så går det jättebra att sätta in en valfri summa på Klimatpoddens nya Swishkonto: 123-279 86 92.

Göran Christiansson är toppchefen som ställde om sitt liv. I boken Vägen till ett hållbart liv: Krossa livsmyterna berättar han om sin resa från en överbetald, framgångsrik internationell ingenjörschef som trodde att tekniken och en ständigt ökande tillväxt skulle lösa alla problem, till en småskalig ekobonde och nötträdsodlare, föreläsare och författare. I boken får du också möta andra personer som ställt om, allt för att inspirera framför allt andra vita medelåldersmän, att ställa om och leva på ett mer hållbart sätt. I en tid där teknik framför allt förstör vår planet och tillväxt i sämsta fall ger oss fler prylar, lyfter han fram vad som faktiskt gagnar oss: visdom, relationer och naturen.

Rupert Read was until recently an Associate Professor of Philosophy at the University of East Anglia in Norwich, UK. He is a former spokesperson for Extinction Rebellion and co-director of the new Climate Majority Project. He has written several books, including This Civilisation is Finished, Parents for a Future and Why Climate Breakdown Matters and has been many times on the Today programme, QuestionTime, Newsnight, Politics Live, Al Jazeera, and more. Liam Kavanagh is also a co funder of the Climate majority project and a Cognitive & Social Scientist devoted to using his understanding of human motivation, ideology, and economics to aid more effective responses to the climate crisis. He has worked on three continents over 20 years doing applied social research, co-founded Life Itself, a community for responding to the poly-crisis, and written a book on how Western ideology contributes to climate change inaction. I met Rupert and Liam on zoom on October 6th to talk about the newly founded Climate Majority project. They work to accelerate citizen climate action towards system change, and help a mass movement to see its own power. They support promising initiatives organising citizen action in local communities, workplaces and professions.  The Climate Majority Project aims to help a majority of people in the UK who care about climate change to understand that they are powerful together, and take meaningful action, relevant to themselves and their communities. As well as ‘practical’ action, the project advocate the importance of cultures of support, political inclusivity and resilience: to help us face the trouble we’re in together.

Dagens gäst är Gurgîn Bakircioglu, som helst undviker att använda sitt påtvingade turkiska efternamn. Han har en magisterexamen i journalistik, har jobbat som programledare på Sveriges radio och gjort tv. För snart tio år sedan slog 30-årskrisen till och Gurgin sa upp sig från sin fasta anställning på Sveriges Radio, sålde sin lägenhet och flyttade in i en husbil- tillsammans med sin hund Ronja, allt för att minska sin klimatpåverkan. Efter fyra år på heltid i husbilen och tre år på deltid bor han nu i ett kollektiv i Stockholms Östberga. Gurgin är aktiv på sociala medier, deltar i paneler, poddar, TV och radio, för att reflektera över klimaträttvisa för utsatta grupper i Sverige, sin egen resa, individuell omställning, djurrätt, veganism och minimalism. Han skriver också krönikor för Tidningen Syre och driver Hundpodden Vår Bästa Vän. Jag träffade Gurgin på bokmässan i Göteborg den 30 september för att prata om klimaträttvisa, individuell omställning kontra systemisk, Om mötet med ordföranden i Europeiska kommissionen, Ursula von der Layen i EU-parlamentet, om varför han tänker ägna sig åt att vara arg och om möjliga vägar framåt.