Advertise on podcast: Curiepodden

Åk på arkivresor. Besök andra forskarmiljöer. Delta i samhällsdebatten. Och tacka ja när lokalföreningen hör av sig och vill att du berättar om din forskning. I det här avsnittet av Curiepodden tipsar Martin Hårdstedt , professor i historia vid Umeå universitet, om hur man hittar glädjen i jobbet som forskare och lärare, trots att det blivit alltmer reglerat och kontrollerat. Martin Hårdstedts forskning rör främst militär, social och politisk historia, framförallt under 1700-talet och perioden 1808-1809. På senare år har han också forskat om Norge under andra världskriget och varför vissa människor samarbetar med ockupationsmakten och andra inte. Det här avsnittet ingår i serien "Från min forskningshorisont "där olika forskare berättar om sin forskarvardag och vilka frågor som engagerar dem just nu.

Rädslan för att lämna forskarbanan kan urholka drömmen om vad akademin kan och bör vara. Marie Flinkfeldt, universitetslektor i socialt arbete vid Uppsala universitet, skriver om att våga göra något annat, åtminstone för ett tag. Krönikan publicerades i Curie 4 juni 2025.

Forskare är farliga för den furste som vill ha oinskränkt makt. Marie Flinkfeldt, universitetslektor i socialt arbete vid Uppsala universitet, tar hjälp av Machiavelli för att förstå angreppen på den amerikanska forskarvärlden. Krönikan publicerades i Curie 7 april 2025.

Det klagas ibland på att forskare inte är tillräckligt engagerade i samhällsdebatten. Marie Flinkfeldt, universitetslektor i socialt arbete vid Uppsala universitet, skriver om villkoren för forskare att diskutera och debattera offentligt. Krönikan publicerades i Curie 3 mars 2025.

Vi rättar alla tentor även om den avsatta tiden inte räcker till. Men vad skulle hända om vi följde systemet och arbetade enligt de schabloner som finns för undervisningstid? Marie Flinkfeldt, universitetslektor i socialt arbete vid Uppsala universitet, skriver om det bästa sättet att skapa förändring i akademin. Krönikan publicerades i Curie 18 november 2024.

Akademin är extremt individualistisk. Men att arbeta som ett team kan ge bättre förutsättningar för både forskningsgenombrott och mer rutinartade arbetsuppgifter, skriver Marie Flinkfeldt, universitetslektor i socialt arbete vid Uppsala universitet. Krönikan publicerades i Curie 25 september 2024.

Forskare är småföretagare som skriver offerter och måste leverera för att kunna fortsätta med sin verksamhet. Marie Flinkfeldt, universitetslektor i socialt arbete vid Uppsala universitet, skriver om fördelarna med att tänka som en företagare i akademin. Krönikan publicerades i Curie 14 augusti 2024.

Vetenskapliga artiklar blir alltmer lika varandra i längd, struktur och innehåll. Men snäva konventioner för publicering ökar inte sannolikheten för fler kreativa och inspirerande bidrag till forskningen, skriver Jonatan Nästesjö, forskare vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 4 december 2024.

Forskares prat om tur går stick i stäv med synen att framgång är ett resultat av prestation. Jonatan Nästesjö, forskare vid Lunds universitet, skriver om vilken roll turen spelar i akademin. Krönikan publicerades i Curie 8 oktober 2024.

Hur lär sig unga forskare vad som är kvalitet i vetenskaplig publicering eller vad som lönar sig i den akademiska karriären? Jonatan Nästesjö, forskare vid Lunds universitet, skriver om hur forskare socialiseras in i akademin. Krönikan publicerades i Curie 4 september 2024.

Det är inte lätt att vara en nybörjare i akademin. Jonatan Nästesjö, forskare vid Lunds universitet, delar med sig av sina bästa tips för att ge doktorander bättre självförtroende. Krönikan publicerades i Curie 15 maj 2024.

Forskarutbildningen är inte ett enmansprojekt. De flesta forskare hjälper gärna andra och detta är en god grund för långvariga relationer inom akademin, skriver Jonatan Nästesjö, forskare vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 22 april 2024.

Forskare avstår från att uttala sig i kontroversiella frågor och undviker vissa forskningsfält – även i demokratiska stater. Hur kan den akademiska friheten i Sverige stärkas och hur påverkas svenska forskare av situationen i USA? Hör forskarna Andrei Chabes, Carina Keskitalo och Christer Nordlund diskutera akademisk frihet i Curiepodden. – När Trump säger att nu är det för mycket woke-verksamhet på universiteten, dröjer det ju inte särskilt länge innan vi har en minister i Sverige som säger precis samma sak. Det säger Christer Nordlund, professor i idéhistoria vid Umeå universitet, i ett samtal om akademisk frihet. I samtalet deltar också Carina Keskitalo, professor i statsvetenskap, och Andrei Chabes, professor i medicinsk kemi. Curie Talks är en samtalsserie om forskningens villkor och arrangeras i samarbete med Sveriges unga akademi och landets lärosäten. Värd för det här panelsamtalet var Umeå universitet och samtalet ägde rum på Universum.

Vi får inte tappa bort att teknikutveckling och framtida beredskap är frågor som inte är bestämda på förhand. Det handlar snarare om att formulera hur vi vill att tekniken och samhället ska organiseras för framtiden. Den här krönikan är skriven och inläst av Erik Isberg, forskare vid KTH. Krönikan publicerades i Curie 4 februari 2025.

Humaniora kan inte bara komplicera alltför enkla berättelser, utan också bidra med kunskap och forskningsmetoder i egen rätt. Erik Isberg skriver om värdet av humanistisk kunskap. Den här krönikan är skriven och inläst av Erik Isberg, forskare vid KTH. Krönikan publicerades i Curie 22 oktober 2024.