Advertise on podcast: Den nya ekonomin

Vi har sett robotar ta över slagfält, bygga avancerade verktyg och slå världsrekord på hundra meter. Ändå är de ingenstans i våra liv. Hur kommer det sig, och vore det ens en bra idé?

Håller näringslivet och samhället på att bränna enorma resurser på en AI-hajp som inte levererar – eller borde Sverige faktiskt lägga all kraft på att bygga datacenter? Gunnar Harrius och Jakob Eriksson reder via tre experter ut varför protesterna växer, varför Sverige går mot strömmen och vad som egentligen står på spel.

Något har hänt i arbetslivet. Från att kognitiv förmåga, klassisk intelligens har varit arbetslivets hårdvara, har något annat dykt upp. Vad är det, och hur kan vi alla kapitalisera på det? Medverkande: Kajsa Asplund, psykolog, företagsekonom, författare.

En ny dag, en ny avhoppare från ett AI-bolag som säger att jorden går under när som helst. Borde vi verkligen bry oss, eller kan en ekonom kanske förklara varningarna? Medverkande: Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet.

På tre decennier har Pokémon gått från en helt ärligt ganska dålig idé om ett spel där man kan fånga insekter till ett multinationellt medievarumärke som dragit in tusen miljarder. Hur gick det till?

Tjänstepensionen är för många den största tillgången efter bostaden. Ändå är det få som har koll på hur pengarna faktiskt placeras. Vi möter Skandias allokeringschef och portföljförvaltare Maria Qundos och pensionsekonom Mattias Munter i ett samtal om de bortglömda miljonerna. Vi öppnar motorhuven på traditionell förvaltning, sparformen som miljontals svenskar har sin pension i men som de flesta vet ganska lite om. Hur kan ett långsiktigt perspektiv skapa unika investeringsmöjligheter vanliga sparare annars sällan kommer åt? Vi pratar risk, ränta på ränta, återbäringsränta och varför tiden är pensionssparandets bästa vän. Men också varför det kan löna sig att ägna några minuter åt pensionen redan idag, även om det kan kännas väldigt långt borta.  Detta är ett kommersiellt samarbete och är inte en del av Di:s redaktionella innehåll

Katastrofobligationer – värdepapper som betalar ut om en naturkatastrof inte händer – har blivit en av kapitalmarknadens hetaste produkter. Men varför, i klimatförändringarnas tidevarv, skulle någon satsa pengar på att orkaner och skogsbränder inte kommer att ske? Och kan något så tråkigt som en obligation faktiskt rädda världen?

Partierna är mer eller mindre överens: Lösningen på Sveriges energiproblem stavas kärnkraft. Men hur ska vi bygga något som konsekvent skenat i pris i hela västvärlden? Finns lösningen i storskaligheten i en produkt som aldrig har byggts? Medverkande: Antoine Baudoin, Naturskyddsföreningen Christian Sjölander, Kärnfull next/Studsvik Sophie Grape, Uppsala universitet

En tidig morgon i en slottsruin i Visby samlas Sveriges industritoppar. Utan färdiga ritningar har de fått både staten och storkapitalet med på tåget. Plötsligt är tekniken vi en gång röstade bort lösningen på hela landets energikris. Hur kunde kärnkraften gå från politiskt gift till Sveriges viktigaste framtidssatsning?

Koreas börsindex Kospi liknar inget annat. Sedan juni har det förlorat en tredjedel av sitt värde, ändå är det upp över 150 procent på två år. Den ena förklaringen stavas AI, den andra är betydligt intressantare än så.

Ingenting fungerar som det ska, och det är den överdrivna administrationens fel. HR, kommunikatörer och strateger har blivit hackkycklingar när svenska DOGE-projekt läggs på ritbordet. Och om vi ska vara helt ärliga: behövs de verkligen? Johan Alvehus har lagt ett yrkesliv på att besvara frågan.

Vi avslutar vårterminen med att låta några av våra favoritpersoner spå resten av året. Om hur vi kommer arbeta, vad vi kommer att ångra, och hur det går för ekonomin. Glad sommar! Har du ämnesförslag eller vill bara prata i största allmänhet? [email protected]

Inte live från Almedalen presenterar Niklas Laninge den offentliga sektorns nästa stora haveri. Gunnar förklarar var som händer när samtidens viktigaste signal sätts ur spel.

I början av förra seklet hade Sveriges affärsmän ett statusproblem och kallades hånfullt för krämare. Lösningen stavades Handelshögskolan i Stockholm, grundad 1909 av bland annat familjen Wallenberg. Skolan gav finanseliten en akademisk aura och blev snabbt en plantskola för framgång. Men vad lär man sig egentligen på en handelshögskola, och är de verkligen elitskolor?

Något har hänt med den ekonomiska politiken i Sverige och skillnaden mellan Socialdemokraterna och Moderaterna tycks ha suddats ut. Många spår förändringen tillbaka till 80-talet och en grupp inflytelserika ekonomer från Handelshögskolan, den så kallade "Kanslihushögern". Själva beskriver de kursändringen som en nödvändig anpassning, medan kritiker menar att det var ett ideologiskt svek som ökade ojämlikheten. Är det helt enkelt så att Socialdemokraterna har blivit Handels? Medverkande: Karin Pettersson, kulturchef Aftoblandet. Klas Eklund, chefsstrateg Dahlgren Capital, Erik Åsbrink, före detta finansminister, Kjell Östberg, historker.