Advertise on podcast: Fejkskolan

Fejkskolan tittar på varför det har varit så vanligt med stora åldersskillnader mellan kärlekspar på film. Varför får grånade herrar fortsätta spela hjältar när jämnåriga kvinnor hänvisats till tantroller? Och hur kunde krogarna förr ha inträdesregler som diskriminerade killarna - "Hon 20 - han 23"? Varför har samhället tänkt att tonårspojkar kunnat slåss för sitt land men inte ta en öl på puben?

Fejkskolan tittar på varför det tar 76 år innan en kvinna kammar hem priset Årets bild. Vem har dokumenterat och gett oss perspektiv på världen och varför har så få kvinnor skickats till fronten med kameran runt halsen? Och vilken roll spelar gitarren på kända rockfoton och hur vände reklamvärlden normerna runt rakhyveln till sin egen fördel?

Fejkskolan djupdyker i begreppet historiskt bagage. Vilket arv bär artisten Sofia Jannok när hon kliver ut på scen och vad skulle hända om kollegan Lars Winnerbäck övertog hennes kläder? Dessutom undersöker vi melankolins höga status i kultursvängen och frågar oss varför Annika Norlin gärna ser arg ut på bild.

Fejkskolan tittar på vilket svängrum roliga kvinnor och män har haft under 1900-talet fram till i dag. Vem har skrivit manus och hur har rollerna utformats? Vem har skrattat, vem har inte skrattat? Fejkskolan minns också decenniet där manliga komikergäng totaldominerade radio- och tv-tablån och hittar rolig historia om roliga historier.

Fejkskolan tittar på gänget genom historien. Vilka har känt sig manade att starta band, vem har stått i kulissen och vem har kommit och stört? På 1990-talet myntades begreppet Lilla Smurfans princip, om att många kända populärkulturella gäng består av flera killar och en enda tjej. Och hur har groupien beskrivits i låtar och artiklar?

Fejkskolan tittar på varför ensamhet jämt sätts i relation till tvåsamhet. Hur syns det här i realityserier? Och hur bröt ungdomsprogrammet Bullen ny mark för 1980-talets tonårspojkar. Fejkskolan funderar på hur romaner som ¿På drift¿ och ¿Bridget Jones dagbok¿ har skildrat livet på solokvist för kvinnor och män.

Fejkskolan tittar på varför den manliga kroppen har värderats utifrån muskler och den kvinnliga från bröst och midja. Hur kommer det sig att vi skrattar åt den nakna manskroppen? Och vad hände med heteromännens självbild när popstjärnan Samantha Fox kom ut ur garderoben?

Varför sänkte Paris Hilton sitt tonläge när hon ville kliva fram som affärskvinna? Och hur kommer det sig att Britney Spears sjöng med djupare stämma när hon var barn? Och har vår syn på rösten i förlängningen påverkat vår syn på - röstandet?

Vi tittar närmare på två av 1800-talets mäktigaste influencers - General Tom Thumb och Lavinia Warren. Ett kortväxt powerpar som tog världen med storm, sippade drinkar med kändiseliten, fick en specialdesignad guldvagn av brittiska drottningen och välkomnades till USA:s president för en personlig mottagning när de gifte sig. Men trots rikedom och hyllningar var deras liv också präglade av fejk, fusk och fördomar. Vad berättar deras otroliga historia för oss om nutida stereotyper och har superduon några motsvarigheter i dag?

Programledarna frågar sig hur passande det är att prata om Snövit och de sju dvärgarna. Eftersom myndigheter och funkisgrupper i dag använder ordet kortväxt borde kanske titeln på sagan uppdateras. Men hur politiskt korrekt behöver man egentligen vara? Anna Charlotta och Agneta söker svar på när och varför dvärgarna dyker upp i den välkända folksagan och hur deras karaktärer utvecklas genom århundradena. Var går gränsen mellan sagofigurer och människor? Var Walt Disney rentav nyskapande?

Vi vänder blicken mot bildkonsten. Programledarna kikar på rullstolen ur ett historiskt perspektiv för att sedan tittar närmare på en av världens mest kända rullstolsanvändare - mexikanska konstnären Frida Kahlo. Hur syns rullstolen i historien kring henne, på merchandise, arkivfoton och i kostymfilmer? Är det viktigt att lyfta fram att hon periodvis satt i rullstol eller spelar den ingen roll för hennes konstnärliga gärning? Dessutom - världens kanske mest omtalade och ifrågasatta rullstol - popikonen Lady Gagas.

Programledarna tar en check på historiens rullstols-stereotyper i film och litteratur. Från typiska åka-ut-genom-fönster-scener i komedier till skräckskildringar fram till idag. Fram träder ett mönster - rullstolsburna är sällan med av en slump. Fejkskolan berättar även om ordens betydelse och ger förklaringar kring begreppen funktionsnedsättning, funkofobi och spegling.