Advertise on podcast: Konsten att samverka Podcast

I det här avsnittet pratar Anna Zingmark och Anna Hedman Jernberg med Lars Wahlberg, biträdande regionpolischef för polisregion Nord. Samtalet handlar om samverkan kopplat till brottsbekämpning och arbetssätt för att arbeta i komplexitet. Samtalet kretsar bland annat kring Polismyndighetens inspirerande sätt att arbeta proaktivt, där problemet behöver vara i centrum och där många aktörer behöver agera tillsammans. Samtalet handlar om: ∘ Komplexitet utifrån det oförutsägbara och hur smartphones intåg har varit en gamechanger kopplat till brottslighet ∘ Ett informationsdrivet arbetssätt för att kunna förebygga och förhindra brottslighet ∘ Storskaligt samarbete internt inom polismyndigheten men också viktig samverkan med andra myndigheter, företag och civilsamhället ∘ Arbetssätt med problemen i centrum istället för byråkratin i centrum ∘ Vikten av att bli mer proaktiva, försvåra och förhindra och förebygga brott ∘ Förmågan till samarbete och att se sig själv som del i ett system som viktig kompetens för polisen idag ∘ Relationer som fundamentala och något som gör systematisk skillnad ∘ Att plocka in andra perspektiv såsom forskning för att utveckla arbetssätt

Mötesplatser i ”mellanrummet” är centrala för att aktörer ska kunna mötas, skapa tillit och agera utifrån en större helhet. I det här avsnittet samtalar Anna Zingmark med Sandra Olofsson, Community manager på Samverket som är en samverkans- och innovationsarena i Östersund för offentlig sektor. På Samverket möts organisationer för att utforska samhällsutmaningar, lära av varandra och tillsammans testa nya sätt att agera. Vi kommer bland annat in på teman såsom: - vikten av neutrala mötesplatser som Samverket där olika organisationer och personer kan mötas kring samhällsfrågor - behovet inom offentlig sektor att kunna bolla frågor mellan organisationer - värden som uppstår på individ-, grupp- och organisationsnivå - vikten av öppna inbjudningar där alla får komma och diskutera en fråga och att mötas som människor i en ”hemmiljö” - lägereldssamtal som metod - omvänt mentorskap som skapar helt nya perspektiv - rollen i att vara facilitator och community manager - vikten av lyssnandet och nyfikenhet för att ta sig över hinder

Podden firar 100 avsnitt! Det firar vi genom att lyfta det som ofta nämns av samverkansledare vi har träffat som särskilt ”klurigt” i samverkan. Alltså det som är svårt, jobbigt och som vi aldrig riktigt kan hitta några enkla svar på. Du kan därför inte heller förvänta dig några enkla svar av det här samtalet – men du kan lyssna till ett resonerande, där olika perspektiv ryms. Och det, i sig, är väl ett slags svar? Det är Anna Hedman Jernberg, Anna Zingmark och Karoline Bottheim som samtalar om bland annat: - Rollen som samverkansledare – det utmanande i att växla mellan roller – som expertrollen och facilitatorsrollen, men också systemarkitektsrollen - Hur dynamiken mellan oss lockar fram våra beteenden och problemet med att bli för engagerad i frågeställningen som vi arbetar med - Svårigheten att bryta mönster på möten och att förankra nya insikter - 40-20-40 modellen och Brinkerhoffs ”High Impact Learning” - Allt är i process, hela tiden: Hur kontexten vi befinner oss i och vi själva med våra personliga processer är i ständig växelverkan - Betydelsen av lärande möten och varför det är så svårt – och så viktigt – att prioritera dessa - Det mellanmänskliga, det mänskliga, det som samverkan och våra samhällsfrågor inte klarar sig utan Trevlig lyssning!

Martin Westin forskar på SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) med fokus på dialog och samverkansprocesser i komplex samhällsplanering. Martin har stor erfarenhet av dialoger där det finns stora motsättningar som behöver hanteras. Vårt samtal kretsar kring dialogens betydelse och förutsättningar för äkta dialog – men också kring vad som krävs för att dialogen ska få en påverkan i det större systemet. Vi kommer bland annat in på följande teman: - Komplexa samhällsfrågor kräver stor systemförståelse - Vikten av särskilda forum för äkta dialoger med medveten facilitering i frågor som skapar debatt i det offentliga samtalet - Kunskap om systemet blir central för att delaktigheten i medborgardialoger ska bli meningsfull – en utmaning och en viktig uppgift - Framgångsfaktorer i dialogprocesser där perspektiven krockar - Demokrati är både samarbete och konflikt. Det svåra skiftet mellan att kunna samarbeta och ha respekt för oenighet - Drivers för polarisering - Hoppfulla företeelser i Sverige idag: Medborgarråd som genomförs i klimatfrågan på både nationell och lokal nivå - Det är kontextuellt hur människor agerar i dialog – någon som agerar destruktivt i en kontext kan agera konstruktivt i en annan kontext - Flernivåstyrning – behovet av gränsgångare både horisontellt och vertikalt - Martins forskning framåt för att utveckla verktyg för praktiken: Relationen mellan makt- och förtroendedynamik i samverkan För den som blev nyfiken på Martins studie om vindkraftsetablering tipsar vi om SKRs (Sveriges Kommuner och Regioners) podcast ”Demokratiresan”, avsnitt 175: Vindkraftsetablering ur ett lokaldemokratiskt perspektiv". Andra avsnitt i vår podd som kan vara intressanta om du vill lyssna vidare är: - Avsnitt 85: Hur kan vi prata med varandra när vi sitter i elden? – med Martin Sande - Avsnitt 76: Vi behöver alla vinna i våra samarbeten – med Christina Frimodig - Avsnitt 49: Gränsgångare och deras osynliga magi – med Heiti Ernits och Carola Samuelsson

Sedan många år tillbaka är Jody Hoffer Gittells forskning om ”relationell koordinering” en viktig inspirationskälla för oss på Länka. Redan i avsnitt 20 av vår podcast kan du höra oss prata om hennes mycket användbara teorier och forskning. Kanske är det följande som gör att denna ansats känns så otroligt meningsfull: Relationell koordinering tar avstamp i vår djupt relationella verklighet och kombinerar detta med praktiska sätt att utveckla våra relationer. Både utgångspunkten och de praktiska metoderna är något vi verkligen kan behöva i vår tid. I detta avsnitt pratar Karoline med Jody om Betydelsen av relationer i dagens samhälle, och vad relationell koordinering är Hur ett relationellt tänkande och tillvägagångssätt är det rätta svaret när vi möter en värld av ömsesidiga beroenden, där vi alla hänger ihop och påverkar varandra: ”I cannot get what I want if you don’t get what you want” Betydelsen av djupt lyssnande och nyfikenhet på den andre och på det som är annorlunda Att rollen som samverkansledare är viktig – men att det också krävs en medveten organisatorisk design och strukturer som stöttar samverkansledarens arbete Det vi alla behöver lära oss: Att BÅDE vara (och hållas) ansvariga för min egen del OCH för helheten (shared accountability) Den filosofiska dimensionen: Relationell ontologi – verkligheten är relationell, och arbetar vi utan att ta hänsyn till det, skapar vi kris efter kris Trevlig lyssning! Om du vill läsa mer djupgående om Hoffer Gittells forskning och praktiska tips, rekommenderar vi hennes bok ”Transforming Relationships for High Performance. The Power of Relational Coordination” (2016) Blev du nyfiken på RCC – Realtional Coordination Collaborative, hittar du mer information här https://heller.brandeis.edu/relational-coordination/index.html Här kan du läsa mer om aktuell forskning och få tillgång till en RCC Toolbox och annat material https://heller.brandeis.edu/relational-coordination/resources/index.html Vill du följa med till Oslo i november 2026 för en ”Roundtable” på temat ”Leadership for Systems Change”, läs mer och anmäl dig här https://heller.brandeis.edu/relational-coordination/roundtables/roundtable-2026.html#!event-register/2026/11/12/creating-systems-change-how-relationships-can-tackle-complexity-within-and-across-sectors

I det här avsnittet pratar vi med Eugenia Kazamaki Ottersten, som under många år varit chef på European Investment Bank, EIB. EIB är en ”policybank” som stöttar både offentliga och privata investeringar i Europa. Banken grundades 1958 för att stötta regional utveckling och för att implementera EU:s politik och prioriteringar och är ett bra exempel på hur komplext och mångsidigt det är att ta ett helhetsgrepp kring Europas utveckling. För att lyckas krävs mycket samverkan – mellan länder, regioner, samhällsområden, yrkesgrupper. Eugenia berättar om intressanta lärdomar och perspektiv som stärkts i henne genom att så länge ha arbetat i ett så samverkansintensivt sammanhang. Vi pratar bland annat om - Rikedomen som skapas genom att arbeta tillsammans i Europa – ”Ett starkt EU är mycket bättre än ett par starka länder” - Att ingen kan göra allt – betydelsen av att våga prioritera och nischa sig på vissa platser, utifrån ett europeiskt helhetsperspektiv - Hur viktigt det är att främja interaktioner mellan aktörer och förstå hur allt hänger ihop, som tex arbetsmarknad, sysselsättning, företagande, skola och utbildning, för att kunna se nya möjligheter - Vikten av gemensamma mål och att ha gemensamma processer - Vad man kan lära sig av att röra sig i en multinationell miljö med kollegor från olika länder Eugenia återkommer i samtalet till vikten av samverkan: ”Jobbar vi tillsammans och samverkar så är vi mycket starkare, det är bara så”. Trevlig lyssning!

I det här avsnittet pratar vi om begreppet ”språkspel” – ett begrepp vi använder oss en del av när vi pratar om kommunikation och mellanmänsklig interaktion. Språkspel var ett centralt begrepp i filosofen Ludwig Wittgensteins tänkande. Han menade att språket vi använder och hur vi pratar om något påverkar verkligheten vi ser och vad som är möjligt i den. Språket är inbäddat i sammanhang och livsformer. Vi pratar bland annat om - begreppets bakgrund och betydelse - exempel på språkspel i olika situationer, sammanhang och samhällsfrågor - hur språket vi använder oss av gör något med oss - om språkspelen är gynnsamma eller icke gynnsamma - möten mellan olika språkspel i samverkan - attraktiva och mindre attraktiva språkspel - hur vi kan bryta språkliga mönster för förnyelse och kreativitet Trevlig lyssning!

I detta avsnitt gästas vi av Adam Kahane, författare till boken Collaborating with the Enemy: How to Work with People You Don’t Agree with or Like or Trust. Adams arbete har under många år varit en viktig inspirationskälla för oss. Hans omfattande erfarenheter av att arbeta med komplexa samhällsutmaningar och samverkan i olika delar av världen, i kombination med hans förmåga att formulera centrala insikter på ett tillgängligt sätt, gör hans böcker till självklar läsning för många som leder samverkansprocesser. Adam har nyligen reviderat och vidareutvecklat Collaborating with the Enemy. I samtalet fördjupar vi oss i flera av de lärdomar och perspektiv som har lett fram till viktiga förändringar i den nya utgåvan. Här kan du läsa mer om Adam Kahanes arbete: https://reospartners.com/our-people/adam-kahane Några av teman som vi tar upp i det här avsnittet: • Skillnaden mellan “conventional collaboration” och “stretch collaboration” och vad som krävs vid arbete med hög komplexitet • Att omfamna både konflikt och relation • Modet att vara villig att förändra sig själv • Att experimentera sig fram och ta steg för steg i osäkra sammanhang • Tidsparadoxen i samverkan: ”vi har inte tid att samverka eftersom vi är upptagna med att hantera kriser som uppstår när vi inte har samverkat” • “Co-existence” kontra “co-habitation”: hur kan vi faktiskt leva och verka tillsammans

I det här avsnittet pratar vi med Ted Harris, teologie doktor, pensionerad präst i Svenska kyrkan och medlem i Franciskus tredje orden. Ted är också författare till flera böcker såsom exempelvis ”Konsten att leva innerligt” och ”Att leva helhjärtat” och genomför regelbundet olika kurser i kontemplation och i filosofi. Vi pratar bland annat om: -Djupdimensionen i människan och vårt bidrag till livet och det levande -Att stilla sinnet, gå bortom det intuitiva och vikten av kontemplation -Hur vi kan leva i samförstånd och välvilja -Existentiell ohälsa och hälsa -Att vara en del av livsprocessen och var en del av något större -Att leva i enlighet med det bästa inom oss -Hur vi kan förena det objektiva med det subjektiva och var i en helhetskänsla -Att prata om de inre processerna också i samhällsfrågorna -Välvilja i stället för illvilja -Vetenskap och andlighet och hur kan enheten mellan dessa främjas Och mycket mer….. Trevlig lyssning!

I det här avsnittet pratar vi med Lennart Wittberg om ”systemsyn i praktiken”. Lennart är rådgivare och författare till flera böcker: ”Strategiskt tänkande” , ”Förnya offentlig sektor. Igen” samt ”Systemsyn i praktiken – om att se och förstå komplexitet”. Lennart ägnar sig åt att förstå organisationer och samhällen som komplexa sociala system. Det finns idag ett ökat intresse för systemsyn och många yrkesverksamma känner en frustration – man ser svåra problem men har svårt att komma till bra lösningar. Här kan systemsyn – som förhållningssätt – hjälpa vidare. Det är nödvändigt att se och förstå mer av både världen och sig själv – och det gör vi bland annat genom att prata med varandra. Vi lär oss av att samtala om det som är svårt. Vi pratar bland annat om - Den förföriska föreställningen att det finns linjära samband och att problem är ”komplicerade” och kontrollerbara, när de egentligen är komplexa och oförutsägbara - Paradoxen i komplexitet: När vi möter osäkerhet försöker vi hantera den genom att ta kontroll och bygger upp en illusion av att vi har kontroll – ju större osäkerhet, desto större behov av kontroll. Vi behöver göra det motsatta av detta: att se och förstå komplexiteten - Att det bästa sättet att möta osäkerhet är med flexibilitet, variation och handlingsutrymme - Vad vi kan hålla oss i: Vår egen kompetens och ett gemensamt existentiellt syfte - Svårigheten att se det existentiella och gemensamma syftet när vi är så vana att dra gränsen mellan ”mitt” och ”ditt” - Professionella som arbetar nära målgruppen förstår det existentiella syftet bättre än chefer som snarare har ett organisatoriskt perspektiv. Därför blir samtalen så viktiga: Vi har olika utkiksposter och behöver hjälpas åt att se alla perspektiv - Chefsuppdraget (som traditionellt handlar om den egna organisationen) behöver kompletteras med det större perspektivet – att lyckas tillsammans med andra organisationer - Systemledning handlar inte om att skriva planer och styrdokument, utan om att undanröja hinder för att skapa handlingsutrymme i samverkan - Det hjälper inte att skapa nya ”fyrkanter” i mellanrummen. Det ger bara ännu flera gränssnitt. ”Fler stolar gör att ännu mer kan falla mellan stolarna” - Lösningen: att använda vårt professionella omdöme, vara kreativa och lära av effekterna av det vi gör - och mycket mer. Trevlig lyssning!

I det här avsnittet pratar Anna Zingmark med Pia McAleenan på Förnyelselabbet om samverkan kring komplexa samhällsutmaningar. Förnyelselabbet är en nationell plattform för systemisk design, lärande och samhällsomställning. Pia brinner för mer handlingsutrymme för personer som arbetar med samhällsfrågor, nya arbetssätt och en utveckling av styrning och ledning. Vi pratar bland annat om: -Design metodik som ett skapande arbetssätt för angelägna frågor -Vikten av personliga intentioner samt att prova och testa i sin vardagspraktik -Skissen som inte är färdig som ett förhållningssätt -Att våga vara i det rörliga och ovissa -Labbmiljöer som frizoner för att provtänka, känna och för att få syn på det som inte är så synligt -Olikheter i perspektiv, meningsskapande och ständigt lärande -Att reflektera kring sin praktik och träna omställningskraft -Vad vi ska göra och vad vi inte ska göra-att bli framtidsskickliga

I det här avsnittet pratar Karoline och Anna om ”samtal på tvärs”. Att vi lyckas med våra samtal där många perspektiv får plats känns väldigt angeläget för att komma vidare i våra samhällsutmaningar. Men trots att det ofta pratas om vikten av samtal pratas det inte lika mycket om ”hur” vi kan göra konkret. Samtalsledaren är en roll vi behöver uppmärksamma och stärka mycket mer. I avsnittet pratar vi bland annat om: -Varför det blir så viktigt med samtal på tvärs -Vad det är som hindrar oss från att föra bättre samtal -Vad forskningen säger om ”jämn” taltid -Hur vi rent praktiskt kan gå till väga -Hur man kan bli en bra samtalsledare och varför rollen är så viktig Och mycket mer.. Redigering: Caroline Palm

I det här avsnittet pratar vi med Marie Gidlund, verksamhetsledare för Sweden Food Arena. Sweden Food Arena är en nationell arena där aktörer inom livsmedelsbranschen samverkar för en innovativ, hållbar och konkurrenskraftig livsmedelssektor och Marie är en inspirerande motor i att få till samverkstad och ”åstadkommation” som man säger i Ö-vikstrakten. Vi pratar bland annat om: -viken av forskning och innovation kopplat till livsmedelssektorn och att hela värdekedjan måste utvecklas och hänga ihop -att företag, akademin, myndigheter och politik behöver dra åt samma håll -planetskötare som ska förse oss alla med livsmedel och högteknologin i jordbruket -behovet av att mötas över vetenskaps- och kunskapsgränser -livsmedelsutvecklingen som en statsminister- och systemfråga -inlåsningseffekter i innovationssystemet och vikten av långsiktiga satsningar -att Sverige behöver färre men värre myndigheter -vikten av personer som rör sig i mellanrummet som sammanför och kopplar Och mycket mer… Trevlig lyssning!

I det här avsnittet pratar vi med Göran Andersson. Göran har länge arbetat på Vinnova med långsiktiga processer som handlar om samverkan mellan aktörer kopplat till innovation i olika delar av Sverige. Göran har arbetat med Vinnväxtprogrammet, som är ett intressant nationellt program med tydligt långsiktigt fokus på att stärka regional innovationssamverkan. Vi pratar bland annat om: - Det starka engagemanget och ”nördigheten” i att se vikten av samverkan mellan akademi, företag och samhällsaktörer - Geografins betydelse för människor att träffas och skapa förändring och förnyelse - ”Learning by fighting”, processer där man ser möjligheterna i konflikterna - Balansgången struktur och förändring - Vikten av att bygga tillit och vikten av det mänskliga mötet i samhällsförändring - Processledarskapet som kan sammanföra och möjliggöra mellan aktörer - Styrgrupper i samverkansprocesser och att skapa samlad kollektiv nytta - Projekt kontra processtänkande - Att avsätta resurser för att utveckla samverkansprocessen Trevlig lyssning!

I det här avsnittet pratar Anna Zingmark och Anna Hedman Jernberg med Martin Fransson som är forskare vid Centrum för tjänsteforskning på Karlstads universitet och knuten till Samhällsnytta, en nationell mötesplats för utforskande av samhällsutmaningar i Sverige. Vi pratar om Martins rapport ”Värdskap för ledning av ägarlösa tjänstesystem” och om hur vi kan arbeta med komplexa samhällsutmaningar som kräver samverkan mellan många aktörer. Vi pratar bland annat om: • Vad ”ägarlösa tjänstesystem” är • Varför ”systemvärdskap” blir viktigt i många frågor idag • Vikten av bredd och höjd i samverkanssystemet • Testande och lärande eller: ”Se vad som händer när skiten träffar fläkten” • ”Systemledarskap” – att ta ansvar för att få in hela systemet i rummet • ”Systemvårdsarbete” – att hjälpa andra att förstå behovet med samverkan • Hur vår kunskapssyn påverkar vad vi lyssnar på • Behovet av ”hissen” mellan nivåer