Advertise on podcast: Stressforskningspodden

Vi utvecklar förra avsnittets tematik om mat och ätande genom att möta litteraturvetaren Hedvig Ljungar och psykologiprofessorn Ata Ghaderi för ett samtal om ätstörningar, kropp, kön, identitet och ansvar. Med utgångspunkt i Sara Meidells Ut ur min kropp och Isabella Nilssons Nonsensprinsessans dagbok diskuterar vi hur ätstörningar har skildrats i litteraturen, varför relationen mellan kropp och själ är ett återkommande tema och om filosofiska idéer om dualism kan hjälpa oss att förstå sjukdomen. Vi talar också om behandling och de kognitiva effekterna av svält. Samtalet berör dessutom författarens ansvar när sjukdom skildras i konsten och vilken roll de nya GLP-1-läkemedlen kan spela för personer med eller i riskzonen för ätstörningar. Pratpersoner: Sandra Tamm och Mats Lekander Musik: Mats Lekander Piano: Fredrik Ullén

I detta avsnitt av Stressforskningspodden möter vi Ylva Trolle Lagerros för ett samtal om övervikt och obesitas som sjukdom, hur definitioner och trender har förändrats över tid och varför vissa grupper drabbas hårdare än andra. Vi diskuterar hur de nya överviktsmedicinerna, de så kallade GLP-1-analogerna, påverkar hunger- och mättnadssystemet, men även potentiella effekter på andra sug. Samtalet berör också stigma, strukturella hinder i vården, särskilt för patienter med psykossjukdom eller bipolär sjukdom, samt kopplingar mellan sömn, stress och vikt. Vi avslutar med kroppaktivism och hur vårdpersonal kan prata om vikt på ett respektfullt och professionellt sätt. Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander Musik: Mats Lekander Piano: Fredrik Ullén

När började tröttheten ta ökad plats i patientjournalerna, och hur hängde det ihop med klass och misogyni? Trängde stressbegreppet ut neurastenin och neurosdiagnoserna, och påverkade det hur trötthet beskrevs och upplevdes? Dessa frågor och moderna hot – från rondellkörning över till farliga arbetsplatser – diskuterar vi med medicinhistorikern Maria Josephson. Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander Musik: Mats Lekander Piano: Fredrik Ullén

Are you a morning or an evening person, or something in between? With Leonie Balter, we explore how such chronotypes and biological rhythms shape mental health and symptoms across the lifespan. The episode covers what chronotypes really are, if people feel younger or older depending on their sleep, and whether insomnia treatments should be tailored to our internal clocks. We discuss how psychiatric symptoms and syndromes relate to circadian patterns, what shifting chronotypes might signal about resilience or vulnerability, and why the dopamine system is central to this field. Van Gogh’s painting The Starry Night (do a web search) opens a conversation about insomnia, creativity, and mood disorders. We end with a look at current projects and the big questions driving future research. The episode is in English. Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander Musik: Mats Lekander Piano: Fredrik Ullén

I detta avsnitt tar vi oss an den obekväma men högst aktuella frågan om anställningsotrygghet och hälsa. Tillsammans med forskaren Sandra Blomqvist diskuterar vi om – och för vem – det faktiskt är ”farligt” att förlora jobbet, och om själva oron för att bli av med arbetet kan vara lika skadlig som jobbförlusten i sig. Samtalet rör sig mellan psykisk ohälsa, kroppsliga symtom och metodologiska utmaningar, men berör också gig-arbetare, chefer med bonusar och den svenska självbilden av trygghet via välfärdssystemen. Med utgångspunkt i ny forskning landar vi i vad vi faktiskt kan säga idag – och varför det kanske är dags att gå vidare till hur arbetsmarknadspolitik kan spela en roll för att förebygga psykisk ohälsa. Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander Piano: Fredrik Ullén Musik: Mats Lekander

Vi gästas av Sara Hägg, docent vid Karolinska Institutet, som forskar om åldrande, livslängd och åldersrelaterad sjukdom. Vi reder ut skillnaden mellan kronologisk, biologisk och funktionell ålder och diskuterar mekanismer, som inflammation och molekylära förändringar, som driver åldrande. Sara berättar vad molekylär epidemiologi är och hur man kan närma sig orsakssamband i registerstudier. Avsnittet tar också upp seglivade myter om åldrande, extrema exempel som Jeanne Calment, världsrekordinnehavare i åldersrikedom, och vad forskningen egentligen säger om så kallade ”blå zoner” där människor lever ovanligt länge. Slutligen berättar Sara om sin forskning kring infektioner som covid-19 och post-covid, om resiliens och skyddsfaktorer mot åldersrelaterad sjukdom. Sist men inte minst: vilka livsstilsfaktorer tar hon själv hänsyn till, och vad har Stonefunkers med saken att göra? Programledare Sandra Tamm och Mats Lekander Musik: Mats Lekander Piano: Fredrik Ullén

I avsnittet gästas vi av Kristoffer Bothelius för ett djuplodande samtal om dygnsrytm, vår inre klocka som påverkar allt från vakenhet och sömn till hunger och humör. Vi utforskar vad dygnsrytm egentligen är, vilka biologiska processer som styr den och hur bl.a. ljus och melatonin samspelar för att hålla oss i fas. Vi pratar också om hur dygnsrytmen förändras genom livet, från morgonpigga småbarn till tonåringars senare rytmer och äldre som vaknar på småtimmarna. Vi går också in på hur vanliga dygnsrytmstörningar faktiskt är, varför de är kliniskt underdiagnostiserade, samt hur samsjuklighet med exempelvis ADHD kan påverka både diagnostik och behandling. Dessutom diskuterar vi vilka behandlingsstrategier som finns: ljusterapi, melatonin och kronoterapi. Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander Musik: Mats Lekander Piano: Fredrik Ullén

Med tre musikälskare på plats börjar vi samtalet med att diskutera vilken musik – om någon – vi lyssnar på medan vi arbetar. Eller går det lika bra med sportradion? Därefter delar Göran med sig av sin kunskap om arbetstider, om gränslöst arbete och om det finns forskningsstöd för fördelar med en generell förkortning av arbetstiden. Vi får också inblickar i en akademisk ledares sätt att hantera en lång arbetsvecka. Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander Musik: Mats Lekander Piano: Fredrik Ullén

Nya forskningsansatser söker bättre sätt att spegla enskilda individer än genom sammanfattande gruppdata. Medelvärdet representerar ju inte någon enda individ i en grupp, brukar man argumentera, men samtidigt behövs ofta många personer för att säga något tillförlitligt om generella risker eller fördelar med exempelvis en behandling. Så kallade single case-studier har ökat i populäritet, där syftet är att bättre förstå fenomen och mekanismer hos den enskilda. Hör Håkan Fischer och Mats Nilsson berätta om hur de tillämpar sådana idéer inom hjärn- respektive perceptionsforskning, och fundera även över om inte Monty Python ringar in det centrala problemet i sin film ”Life of Brian”. Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander Musik: Mats Lekander Piano: Fredrik Ullén

Med denna svengelska titel beskriver vi ett samtal om sömnmätning och sömnteknologi med Kasper Karlgren, Stockholms universitet. Kaspers doktorsavhandling, "Tracking and Hacking Sleep: Designing for lived experience through self-tracking", fokuserade på hur människor interagerar med sömnteknologi och hur denna kan anpassas för att stödja individens sömnbehov. Kasper utnyttjade bland annat diskussionsfora på nätet för att förstå hur personer "hackar" sin sömn och analyserade också utmaningar som uppstår vid icke-traditionella sömnmönster. I samtalet diskuterar vi möjligheter och utmaningar med att mäta sin sömn med klockor, ringar, mattor eller appar och hur sömnteknologi används i vardagen. Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander Musik: Mats Lekander Piano: Fredrik Ullén

I avsnittet gästas vi av Lina Hansson, postdoktor vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet, som nyligen disputerade med avhandlingen "Scare or care? How immunological processes shape perception of sickness-relevant stimuli in humans". Vi samtalar om hur immunförsvaret påverkar vårt beteende, hur vi känner igen sjukdom hos andra – och hur vi själva vill bli omhändertagna när vi är sjuka. Vi fördjupar oss i begreppet sjukdomsbeteende och diskuterar både biologiska och sociala funktioner – varför vi kanske blir extra gosiga med våra barn när de har feber, eller varför vi ibland döljer symptom inför andra. Lina berättar också om sina studier där friska försökspersoner injicerats med inflammatoriska ämnen, och hur det påverkar både deras känslor och kroppsspråk. Vi gör dessutom ett kulturavstamp i Albert Camus Pesten. Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander Musik: Mats Lekander Piano: Fredrik Ullén

Trots att vi idag talar mer än någonsin om psykiska besvär, är ämnet självmord fortfarande tabubelagt och svårt att prata om. Går det att skriva en bok om självmord som diskuterar etiska, kliniska och mellanmänskliga aspekter av suicid med en varm ton? Vad finns det för likheter mellan självmord och dödshjälp? Hur kan man förhindra självmord? Christian Rück är professor, psykiater och Augustprisvinnare. I avsnittet berättar han om sin bok ”Ett liv värt att leva: varför självmord blev människans följeslagare. Mår du dåligt eller har självmordstankar? Här kan du läsa mer om hur du kan göra om du eller någon nära dig mår dåligt: https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/sjalvmordstankar/till-dig-som-har-sjalvmordstankar/ Uppläsare: Linn Mildehav Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander Musik: Mats Lekander Piano: Fredrik Ullén

Diagnosen utmattningssyndrom har funnits som ett tillägg i den svenska versionen av WHOs diagnossystem ICD-10. Inför införandet av nästa upplaga, ICD-11, godkänner WHO inte nationella tillägg. Alltså försvinner utmattningssyndrom som diagnos. Varför? Hur? Vad betyder det för patienten och vården? Vi diskuterar dessa frågor med Elin Lindsäter, psykolog och forskare vid Gustavsbergs universitetsvårdcentral och Karolinska Institutet, och Pontus Strålin, specialistläkare i psykiatri och medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen. Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander Musik: Mats Lekander Piano: Fredrik Ullé

Alla som någon gång stått på en scen kan nog känna igen sig i att det innebär en viss anspänning. Men upplevelsen kan hos vissa vara förknippad med flow och positiva känslor, medan det för andra kan vara mycket obehagligt. Vad är scenskräck och hur skiljer det sig från andra typer av social ångest? Och hur kan en arbeta med scenskräck under exempelvis musikutbildningar? Finns det extra många tabun kring nervositet i samband med uppträdanden inom den klassiska musiktraditionen, som är så starkt präglad av perfektionism? Detta och mycket mer diskuteras med Francisca Skoogh, psykolog och konsertpianist samt doktor i konstnärlig forskning och lärare vid Musikhögskolan i Malmö, Lunds Universitet. Francisca har också grundat Performance Centre, ett tvärvetenskapligt centrum för musik och psykologi som syftar till att bredda musikstuderandes kunskap om psykologiska faktorer kopplade till scenframträdande.

Den 18e november sände SVT programmet Kampen om stressen, och följde sedan upp med en forskarhearing. Vissa inslag var bra medan andra kräver en djupare förståelse. I programmet sägs att allt fler blir sjuka av stress, men kan man använda sjuktalen för att säga något om hälsoutvecklingen? Hur har andra sjukskrivningar, som för ångest, depression eller smärta, förändrats medan sjuktalen för stressdiagnoser ökat? Vi försöker även reda ut frågor gällande upplevd stress i olika åldersgrupper, mängden arbete i Sverige och hur stressdiagnoser kan behandlas. Medverkar gör medicine doktor Elin Lindsäter och professorerna Ellenor Mittendorfer-Rutz, Göran Kecklund och Hugo Westerlund. Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander Piano: Fredrik Ullén Musik: Mats Lekander