Advertise on podcast: Vetenskapsradion Hälsa

Ukrainare som träffas tio timmar i grupp i expertledda samtal upplever att hälsan blir signifikant bättre. Det är resultatet av en trauma-inriktad hälsoskola. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hälsoskolan har fram till februari 2024 hållits med 240 ukrainare i Härnösand, Sollefteå, Sundsvall, Ånge och Örnsköldsvik. Totalt befinner sig ungefär 38 000 ukrainare i Sverige efter massflyktdirektivet, enligt Migrationsverket, så det är ett fåtal som fått utbildningen. Idén gav bättre hälsa till ukrainare i SverigeAv de som deltagit har den upplevda hälsan förbättrats markant. Hör om hur den enkla hälsoskolan är upplagd där de ukrainska psykologerna Oksana Gramatik och Yuliia Suprun assisterar Solvig Ekblad, psykolog vid akademiskt primärvårdcentrum i sthlm, och adjungerad professor vid Karolinska institutet. Solvig Ekblad fick idén till hälsoskolan från Harvard University i USA för många år sedan. Medverkar gör Oksana Gramatik, psykolog från Odessa som nu bor i Sverige, Yuliia Suprun,psykolog från Kiev som nu bor i Sverige samt Solvig Ekblad, legitimerad psykolog vid akademiskt primärvårdcentrum i sthlm, och adjungerad professor vid institutionen för lärande, information, management och etik, LIME, vid Karolinska institutet och tillika forskningsledare för Culture medicin Programmet är en repris från 21 september 2023. Producent och programledare Annika Ö[email protected]

Det har kallats Mästerskap för dopade - the Enhanced games - där idrottare ska få dopa sig så mycket de vill. Men går det att veta exakt vad som händer med en maximalt dopad kropp? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad händer egentligen i kroppen när olika kraftiga dopningspreparat tas? Och hur mycket vet forskningen om de långsiktiga konsekvenserna av anabola steroider, bloddopning och amfetamin? Mästerskap i dopning utan bestämd platsÄn så länge finns varken datum eller plats för var ett eventuellt mästerskap med tillåten dopning skulle kunna ske. Men de hävdar att det finns många myter kring dopning. Hör idrottsläkaren Åke Andrén-Sandberg i samtal med docenten i endokrinologi som möter dopade personer,  Mikael Lehtihet, och Radiosportens Alexander Lundholm. ProgramledareAnnika Ö[email protected] ProducentCamilla [email protected]

Det går på en sekund - fallet. Men vad säger forskningen kring broddar och andra halkskydd och om hur man ska bete sig för att undvika att halka och falla? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fallolyckor kan innebära stort lidande för den som drabbas. Det kostar också samhället 17 miljarder kronor varje år, enligt Socialstyrelsens utredning.  Då handlar det om fallolyckor både utomhus och inomhus. Låg på is efter halka i nästan tre timmarI dagens Vetenskapsradion Hälsa får du höra om den 78-åriga kvinna som blev liggande på trottoaren i cirka 2 tim och 40 minuter efter en halkolycka i centrala Stockholm i måndags. Så mycket hjälper broddar vid halkaVi reder ut vilka halkskydd som är effektivast med universitetslektorn Glenn Berggård vid Luleå tekniska högskola. Forskaren Carl Bonander, verksam vid Göteborgs och Karlstads universitet, berättar om effekterna när kommuner delat ut broddar gratis till alla över 65 år. Från Socialstyrelsen finns Michaela Prochazka med som är samordnare för äldrefrågor, och berättar om vikten av att lära sig att ta sig upp efter ett fall, när det är möjligt. Medverkande är Lalla Thord, sköterska som tog hand om 78-åringen på trottoaren, Glenn Berggård, lektor vid Luleå tekniska högskola samt regionråd i Norrbotten för vänsterpartiet, Carl Bonander, forskare vid Göteborgs och Karlstads universitet, Michaela Prochazka, samordnare för äldrefrågor vid Socialstyrelsen. Programledare Annika Ö[email protected] Camilla [email protected] MED:  Lalla Thord/ sköterska som tog hand om 78-åringen på trottoaren, Glenn Berggård/lektor vid Luleå tekniska högskola samt regionråd i Norrbotten för vänsterpartiet, Carl Bonander/ forskare vid Göteborgs och Karlstads universitet, Michaela Prochazka/samordnare för äldrefrågor vid Socialstyrelsen.  

Skolelever i Lund lyckades minska koldioxidutsläppen med 20 procent - och det utan att eleverna tyckte att maten blev sämre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den mat vi äter i Sverige står för ungefär en tredjedel av koldioxidutsläppen i Sverige, utsläpp som bidrar till klimatförändringar. Utsläppen kommer både från matproduktionen, men vi kan också påverka den med vad vi väljer att äta. Algoritm gjorde maten mer klimatsmartI Lund genomfördes ett forskningsprojekt i samband med Mistra Sustainable Consumtion hösten 2021. Det innebar att fyra skolor fick sin skollunch förändrad. En algoritm fick alla ingredienser som användes i skolmaten. Maten skulle fortsätta att vara lika nyttig, billig men minska koldioxidutsläppen med 20 procent. Därefter fick ansvarig förändra recepten lite grand. Eleverna märkte knappt förändringenEleverna som deltog i projektet gick på Hubertusgården, Nyvångsskolan, Gunneboskolan och Prästängsskolan. På de två första fick eleverna kort information om förändringen, medan på de två andra fick eleverna se en video och fick mer information. Men trots förändringen så tyckte inte eleverna att skolmaten varken blev sämre eller bättre. - Det var knappt någon förändring alls på hur de reagerade på det, framförallt inte vad de tyckte om maten, konstaterar doktoranden Erik André vid Chalmers tekniska högskola och som dessutom är en kommundoktorand, alltså anställd av en kommun.  Män äter klimatsmart - men mindre nyttigtI Västerbotten har befolkningen  sen i slutet på 80-talet deltagit i Västerbotten i VIP ( Västerbotten intervention programme). Alla som fyller 40, 50 och 60 år kallas till hälsoundersökningar. Det gör att forskarna nu kan se vilken kost som gör att personer lever längre. Men lite förvånande kunde man se att när männen åt mer klimatsmart, så ökade dödligheten. Är det mackorna som är boven i dramat? Medverkande: Filippa Pandza på Hubertusgården årskurs 6, Selma Wiikström på Hubertusgården årskurs 6, Amelie Lennberg på Hubertusgården årskurs 6, Ada Ahlberg Tennevall på Hubertusgården årskurs 6, Alice Wiik på Hubertusgården årskurs 6, Erik André, doktorand vid Chalmers, Anna Winkvist, professor i näringslära vid Göteborgs universitet, Hanna Eneroth,nutritionist vid Livsmedelsverket. Reporter: Dimitri Lennartsson, rikskorrespondent i Syd för EkotProducent och programledare: Annika Ö[email protected]

Färre förlossningsskador och bättra hälsa hos de nyfödda barnen i Uganda. De dramatiska förbättringarna har skett med enkla metoder som knappt kostar någonting. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dagens Vetenskapsradion Hälsa får du följa med till två förlossningssjukhus i Kampala. Där är förutsättningarna för födande kvinnor, barnmorskor och läkare diametralt olika Sveriges. Miljontals förlossningsskador kan undvikasVarje dygn dör omkring 800 kvinnor runt om i världen i samband med graviditet eller förlossning. Högst mödradödlighet är det i Afrika söder om Sahara. Förutom livsfaran med att föda barn, beräknas 40 miljoner kvinnor varje år få långvariga hälsoproblem orsakade vid förlossningar. Många av problemen skulle kunna undvikas med enkla medel. Minskad syrebrist hos barnenForsknings- och utvecklingsprojektet Midwize handlar om att skapa hållbara förbättringar av förlossningsvården, som både gör att man kan undvika förlossningsskador och minska risken för att barn föds med syrebrist. Kvinnorna själva får styra över hur de vill födaDet går ut på att ge födande kvinnor ett ökat stöd, för att minska stress och rädsla. En annan viktig del är att komma bort från det som blivit rutin på sjukhusen, nämligen att kvinnor föder liggandes på rygg på en brits. Så kallade dynamiska förlossningsställningar, där kvinnan själv får styra över hur hon vill föda, kan minska både smärta och risken för bristningar och gör att kvinnan får mer kraft i krystningarna. Förlossningsprojekt i flera afrikanska länderProjektet leds av barnmorskor från Sverige och pågår i samarbete med barnmorskor i fyra länder i Afrika: Uganda, Kenya, Malawi och Etiopien. Det finansieras av pengar från Svenska Institutet. Reportage av Sveriges radios korrespondent för global hälsa Sara Heyman. Medverkande:  Christina Lundberg, barnmorska; Helena Lindgren, professor i reproduktiv hälsa på Sophiahemmets högskola och Karolinska institutet och gästprofessor på universitetet i Gondar, Etiopien; Cattherine Nabbanja, barnmorska och omvårdnadschef Kawempesjukhuset; Ketty Ogwang, barnmorska Nagurusjukhuset; Johanna Blomgren, barnmorska och doktorand vid Karolinska institutet; Silvia Sylvia Kalagere, barnmorska Kawempesjukhuset; Firdausi, kvinna som föder barn.

Ett möte vid kopiatorn slutade med ett genombrott för covidvaccin. När Katalin Karikó skröt om sin nya upptäckt mRNA blev Drew Weissman intresserad. Båda slutade som covidhjältar och Nobelpristagare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Särskilt för Katalin Karikó har resan mot årets nobelpris varit oerhört tuff. Hon blev hotad med deportation, förminskad, negligerad och uppsagd. Men det var ändå inte det värsta. Ingen trodde på mRNAHon växte upp i det lilla samhället Kisújszsállás i Ungern. När hon i mitten av 80-talet kom till USA var det drömlandet för en biokemiforskare. Men mRNA, som är en liten lättflyktig genetisk informationskarta, som hon jobbade med var det ingen som trodde på. Framförallt inte de som satt på forskningsanslagen. Kopieringsmaskinen vägen till nobelprisetMen vid en kopieringsapparat på Penn University i Philadelphia i USA träffade hon immunologen Drew Weissman. Det var tillsammans med honom som hon lyckades göra den mödosamma forskningsresan under decennier. Men medan han var lycklig, så såg hon en katastrof med deras experiment. Grunden för covidvaccinenGenombrottet som de lyckades skapa lade sedan grunden för covidvaccinen. Det ledde fram till den helt nya vaccinmetoden med mRNA. En metod som kan öppna nya vägar för behandlingar av en mängd olika sjukdomar. Firade nobelpriset i SzegedMen eftersom Penn University i USA petade henne för tio år sen, dröjde det tio dagar tills hon kunde fira nobelpriset tillsammans med studenter och forskarkollegor. Det gjorde hon i sin gamla universitetsstad Szeged i södra Ungern. Om kvällen myllrade massorna fram med henne i spetsen mot domkyrkan. Medverkande: Katalin Karikó, nobelpristagare i medicin 2023 och numera professor i biokemi vid Szeged universitet i Ungern. Programledare Annika Ö[email protected] Producenter: Lars Broströ[email protected] [email protected]

Nobelpristagaren Katalin Karikó är dotter till en slaktare. Hemma i trädgården i Ungern lärde hon sig hur allt hängde ihop. Den nyfikenheten gjorde att hon utvecklade grunderna för covidvaccin - och rädda miljontals liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hennes forskarbana har varit allt annat än enkel. Det har tagit decennier att utveckla grundforskningen bakom mRNA-vaccin, det som ledde till snabbt framtagna covidvaccin under pandemin. Riskerade utvisningNär hon kom till USA i mitten av 80-talet blev hon hotad med utvisning. Hennes professor hade ett våldsamt humör, och uppskattade inte att hon försökte söka sig vidare till andra enheter. Han hotade därför att dra in hennes tillstånd för forskning i USA. Fick nobben när hon sökte pengarKatalin Karikó fick sedan knappt några anslag till forskningen. Andra forskare upplät plats i labbet åt henne av pur välvilja.  Men ingen trodde på hennes idé om den lilla genetiska lättflyktiga kartan med mRNA, det som sen kom att bli grunden för ett helt nytt sätt att ta fram vaccin på. Helhetsbild av naturenI det lilla samhället Kisújszállás i Ungern, där hon växte upp,  fick hon lära sig vikten av att ta tillvara på allt. Även hur naturen hängde ihop. Det gjorde att hon lärde sig att se vad som fungerade naturligt i kroppen. På så sätt tog hon vara på den lilla genetiska informationen i mRNA och utvecklade det på ett naturligt sätt, så att det liknade mer som det fungerade i naturen. På så vis kunde en effektiv ny vaccinmetod tas fram. Från slaktardotter till megastjärnaFölj med när medicinreporter Annika Östman följer megaforskarstjärnan Katalin Karikó i Ungern, just dagarna efter att nobelpriset i medicin tillkännagetts 2023. Och Annika Östman sträckläser Katalin Karikós  biografi ”Breaking Through - My Life in Science”. Medverkar i dagens avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa gör: Katalin Karikó, nobelpristagare i medicin 2023 och biokemist och utvecklade mRNA-vaccinen, Ali Harandi, vaccinlabbchef i vid Sahlgrenska Akademien i Göteborg, Marta Granström, en av Sveriges mesta vaccinexperter och professor emerita i mikrobiologi på Karolinska institutet, Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet, János Horvát, ungersk TV-profil, József Tóth, rektor på högstadieskolan i Kisújszállás, Vladimir Turok, engelsklärare i Kisújszállás, Homor Mohai, granne i Kisújszállás, Alara Yilmaz,medicinstudent från Turkiet i Szeged, Gabriella Fabian,molekylärbiolog från det biologiska institutet i Szeged där Karikó tidigare arbetade, Anna Erdein,Vetenskapsakademiens biträdande generalsekreterare i Budapest i Ungern. Programledare Annika Ö[email protected] Prodcuenter: Lars Broströ[email protected] [email protected]

Tjejer och killar med ADHD bedöms ofta olika. Mer än hälften av tjejerna på Statens institutionsstyrelse, SiS, har ADHD. Men forskning är bristfällig om hur tjejer upplever samhällsvården. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 21-åriga Olivia har varit placerad i samhällsvård 21 gånger. Det har handlat om jourhem, familjehem, HVB-hem och tvångsvård på Statens institutionsstyrelse SiS. Alla placeringar har gjort att hon nu har svårt att känna hopp och trygghet. Hon har varit med om en bra placering, men där hade de för lite kunskap om en av hennes diagnoser. Saknas forskning om upplevelse av samhällsvårdDet finns knapp någon forskning kring hur tjejer med adhd eller autism upplever sina placeringar med samhällsvård. Men Sofia Enell, forskare i socialt arbetevid Linneuniversitet i Växjö, har följt över tio ungdomar i nästan tio års tid. Hon har då sett att när ungdomarna blir vuxna försöker de ofta skapa trygghet genom att gå in i relationer tidigt. Bedömer tjejer och killar med adhd olikaLotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri med inriktning på adhd och docent vid kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet, berättar om forskning där man har låtit skolpersonal, socialtjänst och vårdpersonal möta exakt samma typ av diagnoser hos en kille eller tjej, som kanske hette Emil och Emilia ( som agerat). De vuxna runtomkring personerna med ADHD har dragit helt olika slutsatser pga av att personerna haft olika kön. Medverkar gör Olivia med bland annat adhd och 21 placeringar i samhällsvård, Lotta Borg Skoglund som är docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet, och överläkare i psykiatri med inriktning på ADHD samt Sofia Enell, forskare i socialt arbete vid Linneuniversitet i Växjö. Programledare och producent: Annika Ö[email protected]

Tjejer med autism eller adhd som får samhällsvård har svårt att få de anpassningar som behövs. 23-åriga Noah skulle behöva stöd med enkla saker som att bli påmind om att ta mediciner och duscha. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Noah föll länge mellan stolarna eftersom hennes pappa inte ville att hon skulle få en diagnosstämpel. Först som 17-åring kom hon till ett jourhem som ovanligt nog sedan blev hennes familjehem. Där fick hon stöd och kunde börja utvecklas och hitta strategier för att kunna kommunicera med omgivningen, och inte längre bara använda sin standardmening "jag vet inte". Attention med konstruktiva förslagRiksförbundet Attention har gjort en enkät med ett 80-tal ungdomar med adhd och autism som fått samhällsvård, och djupintervjuer med 13 personer där de berättar om sina erfarenheter och kommer med konstruktiva förslag till förbättringar av insatserna med samhällsvård. Knappt med forskningVäldigt lite forskning finns kring hur tjejer med adhd och autism upplever placeringarna i familjehem, HVB- hem och tvångsvård på Statens institutionsstyrelse, SiS. Sofia Enell som följt 11 ungdomar i nästan tio år visar att ungdomarna sällan förstår varför de har blivit placerade, och att det är en chockartad upplevelser att helt byta omgivning. Positiva erfarenheter från SIP-mötenNoah har ändå positiva erfarenheter av välplanerade möten för samordnad individuell plan, SIP-möte, där en psykolog och hon kom överens om att alla frågor skulle ställas till honom. Han omformulerade sedan frågorna till ja- och nej-frågor som Noah - om hon ville - kunde svara på. Medverkar gör 23-åriga Noah med autism, 21-åriga Olivia med bland annat adhd, Lotta Borg Skoglund, docent vid institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Uppsala universitet, och överläkare i psykiatri, samt forskaren i socialtarbete Sofia Enell vid Linneuniversitet i Växjö. Programmet sändes första gången 24 maj. Programledare och producent: Annika Ö[email protected]

Ett möte vid kopiatorn slutade med ett genombrott för covidvaccin. När Katalin Karikó skröt om sin nya upptäckt mRNA blev Drew Weissman intresserad. Båda slutade som covidhjältar och Nobelpristagare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Särskilt för Katalin Karikó har resan mot årets nobelpris varit oerhört tuff. Hon blev hotad med deportation, förminskad, negligerad och uppsagd. Men det var ändå inte det värsta. Ingen trodde på mRNAHon växte upp i det lilla samhället Kisújszsállás i Ungern. När hon i mitten av 80-talet kom till USA var det drömlandet för en biokemiforskare. Men mRNA, som är en liten lättflyktig genetisk informationskarta, som hon jobbade med var det ingen som trodde på. Framförallt inte de som satt på forskningsanslagen. Kopieringsmaskinen vägen till nobelprisetMen vid en kopieringsapparat på Penn University i Philadelphia i USA träffade hon immunologen Drew Weissman. Det var tillsammans med honom som hon lyckades göra den mödosamma forskningsresan under decennier. Men medan han var lycklig, så såg hon en katastrof med deras experiment. Grunden för covidvaccinenGenombrottet som de lyckades skapa lade sedan grunden för covidvaccinen. Det ledde fram till den helt nya vaccinmetoden med mRNA. En metod som kan öppna nya vägar för behandlingar av en mängd olika sjukdomar. Firade nobelpriset i SzegedMen eftersom Penn University i USA petade henne för tio år sen, dröjde det tio dagar tills hon kunde fira nobelpriset tillsammans med studenter och forskarkollegor. Det gjorde hon i sin gamla universitetsstad Szeged i södra Ungern. Om kvällen myllrade massorna fram med henne i spetsen mot domkyrkan. Medverkande: Katalin Karikó, nobelpristagare i medicin 2023 och numera professor i biokemi vid Szeged universitet i Ungern. Programledare Annika Ö[email protected] Producenter: Lars Broströ[email protected] [email protected]

Nobelpristagaren Katalin Karikó är dotter till en slaktare. Hemma i trädgården i Ungern lärde hon sig hur allt hängde ihop. En nyfikenhet som gjorde att hon utvecklade grunderna för covidvaccin - och rädda miljontals liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hennes forskarbana har varit allt annat än enkel. Det har tagit decennier att utveckla grundforskningen bakom mRNA-vaccin, det som ledde till snabbt framtagna covidvaccin under pandemin. Riskerade utvisningNär hon kom till USA i mitten av 80-talet blev hon hotad med utvisning. Hennes professor hade ett våldsamt humör, och uppskattade inte att hon försökte söka sig vidare till andra enheter. Han hotade därför att dra in hennes tillstånd för forskning i USA. Fick nobben när hon sökte pengarKatalin Karikó fick sedan knappt några anslag till forskningen. Andra forskare upplät plats i labbet åt henne av pur välvilja.  Men ingen trodde på hennes idé om den lilla genetiska lättflyktiga kartan med mRNA, det som sen kom att bli grunden för ett helt nytt sätt att ta fram vaccin på. Helhetsbild av naturenI det lilla samhället Kisújszállás i Ungern, där hon växte upp,  fick hon lära sig vikten av att ta tillvara på allt. Även hur naturen hängde ihop. Det gjorde att hon lärde sig att se vad som fungerade naturligt i kroppen. På så sätt tog hon vara på den lilla genetiska informationen i mRNA och utvecklade det på ett naturligt sätt, så att det liknade mer som det fungerade i naturen. På så vis kunde en effektiv ny vaccinmetod tas fram. Från slaktardotter till megastjärnaFölj med när medicinreporter Annika Östman följer megaforskarstjärnan Katalin Karikó i Ungern, just dagarna efter att nobelpriset i medicin tillkännagetts 2023. Och Annika Östman sträckläser Katalin Karikós  biografi ”Breaking Through - My Life in Science”. Medverkar i dagens avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa gör: Katalin Karikó, nobelpristagare i medicin 2023 och biokemist och utvecklade mRNA-vaccinen, Ali Harandi, vaccinlabbchef i vid Sahlgrenska Akademien i Göteborg, Marta Granström, en av Sveriges mesta vaccinexperter och professor emerita i mikrobiologi på Karolinska institutet, Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet, János Horvát, ungersk TV-profil, József Tóth, rektor på högstadieskolan i Kisújszállás, Vladimir Turok, engelsklärare i Kisújszállás, Homor Mohai, granne i Kisújszállás, Alara Yilmaz,medicinstudent från Turkiet i Szeged, Gabriella Fabian,molekylärbiolog från det biologiska institutet i Szeged där Karikó tidigare arbetade, Anna Erdein,Vetenskapsakademiens biträdande generalsekreterare i Budapest i Ungern. Programledare Annika Ö[email protected] Prodcuenter: Lars Broströ[email protected] [email protected]

För första gången kan patienter med en vanliga form av avancerad lungcancer behandlas med läkemedel. En forskare knäckte koden genom att blockera en mutation som skapar tumörer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Glaskonstnären Karin Westman trodde att hon hade ett brutet revben. Men det visade sig vara lungcancer. Efter traditionell behandling såg allt bra ut. Men efter drygt ett år upptäcktes att cancern hade spritt sig också till hjärnan. Ny behandling av lungcancerNu får hon ett nytt läkemedel, som kan ha bra effekt på vissa och på andra ingen alls. Det handlar om ett helt nytt sätt att behandla avancerad icke-småcellig lungcancer. Under 40 års tid har forskarvärlden och läkemedelsbolagen uppfattat mutationen med den cancerdrivande genen K-ras vid icke-småcellig lungcancer som omöjlig att behandla. Orsaken var att proteinet var så stabilt och runt att inget kunde fästa på det. Knäckte koden som alla trodde var omöjligMen professorn i genetisk kemi Kevan Shokat vid California University i San Franciso i USA lyckades med det som alla andra hade uppfattat som omöjligt. Han och hans team fick en lönndörr att öppna sig och hittade därmed en ficka som var 0.000002 milimeter stor. Där kunde en läkemedelsmolekyl låsas fast och därmed stoppa celldelningen och minska tumörerna. Glad lungläkare i UppsalaKristina Lamberg, lungläkare vid lung- och allergikliniken vid Uppsala universitet, och dessutom Karin Westmans läkare, är oerhört glad över att nu ha ytterligare en behandlingsmöjlighet - den här gången med ett målsökande läkemedel mot en mutation i en vanlig typ av lungcancer. Alltså en ny behandling förutom cytostatika, immunterapi, strålning och operation. Medverkar gör Karin Westman, 73-årig glaskonstnär som fått nytt läkemedel mot icke-småcellig lungcancer, hennes läkare, Kristina Lamberg, vid lung- och allergikliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt Kevan Shokat, professor i genetisk kemi vid California University i San Fransisco i Usa. Programledare och producent Annika Ö[email protected]