Advertise on podcast: Fråga forskaren

AI blir en allt större del av rekryteringsprocessen, men vad händer egentligen när algoritmer börjar påverka vilka kandidater som går vidare? Blir rekryteringen mer rättvis, eller riskerar gamla fördomar att byggas in i nya system? I det här avsnittet möter Johan och Zorica forskaren Moa Bursell, docent i sociologi vid Stockholms universitet och forskningsledare vid Institutet för framtidsstudier. Hennes forskning handlar om diskriminering, inkludering och hur ny teknik påverkar arbetsmarknaden. Samtalet handlar om AI i rekrytering, rättvisa bedömningar och det som händer i mötet mellan människa och algoritm. Moa berättar om forskning som visar att det inte räcker att fråga om själva verktyget är biasfritt. Minst lika viktigt är att förstå hur rekryterarens eget omdöme förändras när delar av processen automatiseras. Hur påverkas mångfald, ansvar och kandidatupplevelse? Vilken roll spelar instruktioner, träningsdata och organisationens egen kontext? Och vad behöver HR tänka på innan man inför AI-baserade rekryteringsverktyg? Ett avsnitt om möjligheter, risker och vikten av att inte luta sig blint mot tekniken, utan att testa, följa upp och utvärdera vad som faktiskt händer i den egna organisationen. Bio: Moa Bursell, forskningsledare på Institutet för framtidsstudier och lektor på Sociologiska institutionen, Stockholms universitet. Moa forskar om inkludering på arbetsmarknaden, med ett särskilt fokus på diskriminering och AI-baserad rekrytering Länkar: Moa Bursell After the algorithms: A study of meta-algorithmic judgments and diversity in the hiring process at a large multisite company - Moa Bursell, Lambros Roumbanis, 2024 The scope and limits of implicit bias training: An experimental study with Swedish social workers - Moa Bursell, 2024

Vad händer när regler, rutiner och system får styra på bekostnad av människan? I det här avsnittet möter vi Louise Bringselius, forskare inom organisation och ledarskap, för ett samtal om moraliskt ansvar i arbetslivet. Med utgångspunkt i sin nya bok Moraliskt ansvar – att vara medmänniska resonerar Louise kring ”håll ryggen fri”-kulturen, civilkurage och risken för att individen försvinner bakom ärenden, avvikelser och riskbedömningar. Hur hittar vi balansen mellan regelstyrning och omtanke – och mellan systemansvar och relationsansvar? Vi pratar också om vilken roll HR, chefer och medarbetare kan spela i att skapa organisationer där människor vågar använda sitt omdöme, ta ansvar och se personen bakom processerna. Ett samtal om mod, omdöme och medmänsklighet i ett arbetsliv som präglas av digitalisering, AI och allt fler regler och system. Om Louise Bringselius Louise Bringselius är docent i organisation och ledning. Hon kombinerar forskning vid Handelshögskolan i Stockholm med inspirationsföreläsningar. Louise är en välkänd röst i debatten och skriver kolumner i både Chefstidningen och Sydsvenska dagbladet. Särskild tonvikt lägger hon vid frågor om tillit, ledarskap och kultur och hennes intresse rör sig från organisationen till samhället i stort. År 2017-2019 var Louise forskningsledare i regeringens Tillitsdelegation som stakade ut vägen för en offentlig sektor med större lyhördhet mot medborgare och professioner. Hennes senaste bok har titeln Moraliskt ansvar – att vara medmänniska (2026).  Det är en kritik mot passivitet och moralisk distansering, där hon uppmanar samhället att prioritera omsorgen om medmänniskan högre.   Läs mer av Louise   Allmän information om Louise: www.bringselius.se Böcker: Moraliskt ansvar – att vara medmänniska (Volante, 2026). Tillitsprincipen – 12 vägval för kreativa och modiga organisationer (Natur & Kultur, 2024). Psykologisk trygghet – att välkomna den som utmanar (Volante, 2023). Tillitsbaserat ledarskap – från pinnräknande till samskapande (Komlitt, 2021; nu hos Gothia Kompetens). Kolumner: Chefer måste våga behandla medarbetare olika (Chefstidningen) Är ledarskapsutbildningar meningslösa? (Chefstidningen) Utan plats för mänskliga relationer riskerar digitaliseringen att hämma samhället (Sydsvenskan 3 nov 2025) Med empati på skolschemat och personlig mentor skulle barn tränas bättre för livet (Sydsvenskan 29 dec 2025)

Hur påverkar digitala verktyg egentligen vårt välmående på jobbet? Kan pulsmätningar, hälsoappar och andra digitala initiativ stärka arbetsmiljön – eller riskerar de att flytta ansvaret för hälsa från organisationen till individen? I detta avsnitt av Fråga forskaren gästas Johan och Zorica av Nazneen Rony, forskare inom Human Resource Management vid Göteborgs universitet. Med utgångspunkt i sin forskning om digitala arbetsplatsinitiativ och välmående berättar hon om den så kallade ”well-being-paradoxen” – att fler digitala verktyg inte automatiskt leder till bättre välmående. Samtalet kretsar kring pulsmätningar, hälsoappar, medarbetarengagemang och hur organisationer kan använda data på ett meningsfullt sätt. Vad krävs för att digitala initiativ ska skapa verkligt värde? Vilken roll spelar chefer och HR? Och varför är mänskliga relationer, dialog och tillit fortfarande avgörande i en allt mer digital arbetsvardag? Ett tankeväckande avsnitt om balansen mellan teknik och människa, om riskerna med att mäta fel saker – och om varför feedback, kommunikation och social interaktion fortfarande är några av arbetslivets viktigaste friskfaktorer. Biografi Dr. Nazneen Rony är forskare inom Human Resource Management vid Centrum för Global HRM på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Hennes forskning fokuserar på digitalisering, arbetsmiljö och välbefinnande i digitala och hybrida arbetsplatser. I sin doktorsavhandling Digital Workplace Well-being Initiatives: Exploring Intentions and Experiences undersöker hon hur digitala välmåendesatsningar utformas, implementeras och upplevs av medarbetare. Hennes forskning bidrar med kunskap om hur organisationer kan skapa hållbara arbetsmiljöer genom att bättre förstå samspelet mellan ledningens intentioner, HR-arbete och medarbetares erfarenheter.   Länkar Avhandling: https://gupea.ub.gu.se/items/2b66ee43-e712-4579-8c28-ded04c76276e Info GU: https://www.gu.se/en/news/why-digital-well-being-initiatives-often-miss-the-mark-new-research-explains-why

I det här avsnittet av Fråga forskaren möter vi Elina Gobena, doktor i industriell ekonomi och organisation från KTH och forskare vid Ratio, för ett fördjupande samtal om reskilling, omskolning och framtidens kompetensförsörjning. I en tid där AI, digitalisering och teknikutveckling förändrar arbetslivet i snabb takt blir frågan om hur människor och organisationer kan ställa om allt mer central. Vad är egentligen skillnaden mellan reskilling och upskilling? Hur kan företag arbeta mer strategiskt och långsiktigt med kompetensomställning istället för att enbart rekrytera ny kompetens? Och vad krävs för att människor ska våga byta spår mitt i karriären? Med utgångspunkt i forskning och konkreta exempel från svensk industri berättar Elina om hur organisationer har byggt strukturerade omskolningsprogram där medarbetare gått från helt andra roller till nya IT- och teknikjobb. Samtalet handlar också om vikten av motivation, lärandekultur, tydligt stöd från organisationen och varför omskolning sällan är en “quick fix” utan kräver både tålamod och mod. Programledarna Johan Segergren och Zorica Bodiroza reflekterar tillsammans med Elina kring arbetsgivares ansvar, individens egen drivkraft och samhällets roll i den stora omställning som pågår. Dessutom diskuteras vilka kompetenser och förmågor som blir allra viktigast framåt – där nyfikenhet, flexibilitet och förmågan att kritiskt bedöma information i en AI-driven värld lyfts fram som avgörande. Ett inspirerande och tankeväckande avsnitt för dig som arbetar med HR, ledarskap, lärande och utveckling – eller för dig som vill förstå hur framtidens arbetsliv kan komma att se ut. Länkar: Kort på svenska: Gobena, E. (2025). Reskilling på svenska: Om förmågan att omskola snabbt. Stockholm. Ratio. https://ratio.se/publikationer/reskilling-pa-svenska-om-formagan-att-omskola-snabbt   Avhandling: Gobena, E.. (2024). Wheel of transformation: an exploration of reskilling in organisations and beyond, https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1972309/FULLTEXT01.pdf   Artiklar ur avhandlingen Gobena, E., Kaulio, M., Wiggberg, M., (2025) Reskilling Capability: An Exploration of Skills Renewal in the Swedish Automotive Industry. R&D Management, 1-12. https://doi.org/10.1111/radm.70025   Gobena, E. (2024) Unboxing reskilling narratives: analysing practice, agency and signifier in social media. New Technology, Work and Employment, 39, 335–361. https://doi.org/10.1111/ntwe.12299   Wiggberg M., Gobena E., Kaulio, M., et al. (2022) Effective reskilling of foreign-born people at universities-The Software Development Academy, IEEE Access, vol. 10, pp. 24556-24565, 2022, https://doi.org/10.1109/ACCESS.2022.3152194

I detta avsnitt av Fråga Forskaren möter Johan och Zorica hälsostrategen, föreläsaren och hedersdoktorn Ann-Sofie Forsmark för ett samtal om hållbart arbetsliv, ledarskap och organisatorisk och social arbetsmiljö. Samtalet rör sig mellan organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA), känsla av sammanhang (KASAM) och friskfaktorer – och hur organisationer kan gå från att “bocka av” arbetsmiljöarbete till att se det som en central del av verksamhetsutvecklingen. Hur skapar vi begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i ett arbetsliv där förändringstakten bara ökar? Vad behöver chefer för att kunna leda hållbart? Och hur kan enkla frågor, tydliga prioriteringar och syftesdrivna beteenden skapa mer kraft i vardagen? Ett avsnitt om hälsa som resurs, om vikten av att våga stanna upp – och om hur vi tillsammans kan skapa arbetsplatser där människor både mår bra och presterar väl över tid.

I det här avsnittet av Fråga forskaren gästas Johan och Zorica återigen av forskaren Viktoria Rubin för ett samtal om organisatoriskt lärande – ett område som är mer aktuellt än någonsin. Tillsammans reder de ut vad organisatoriskt lärande egentligen är, varför det är avgörande i dagens arbetsliv och hur organisationer kan gå från individers erfarenheter till gemensam kunskap och faktisk förändring. Med utgångspunkt i klassiska teorier diskuteras skillnaden mellan olika typer av lärande, hur lärande sprids i organisationer, varför tyst kunskap är så viktig – och varför det ofta är just i implementeringen som organisationer kör fast. Samtalet lyfter också ett viktigt maktperspektiv: vems kunskap tas egentligen tillvara, vem får komma till tals och vad händer med lärandet i organisationer där tid, hierarkier och intressen styr? Ett avsnitt för dig som vill förstå hur lärande faktiskt fungerar i arbetslivet – bortom modeord och enkla lösningar.

I detta avsnitt träffar Zorica och Johan HR-föreningens generalsekreterare Petra Schedin Stergel och forskaren Andreas Wallo för att utforska HR:s roll i en tid av ständig förändring – och den pågående, stundtals polariserade debatten om HR:s värde och legitimitet i organisationer. Med utgångspunkt i både forskning och praktisk erfarenhet diskuteras hur HR-arbetet ser ut bortom modeller och myter – och varför mycket av det som skapar värde ofta är osynligt i organisationen. Vi pratar om HR:s komplexa roll mellan ledning, chefer och medarbetare, om balansen mellan strategi och operativt arbete och om varför relationer och samarbete är kärnan i framtidens HR – även i en tid av AI och digitalisering. Samtalet rör också hur HR kan ta en mer aktiv roll i förändringsledning, utmana befintliga arbetssätt och skapa verkligt värde när tekniken utvecklas i snabb takt. Andreas Wallo är professor i pedagogik med fokus på arbetslivet och forskar om HR:s arbete i praktiken – särskilt vad HR faktiskt gör, hur yrkesrollen ser ut i vardagen och hur HR bidrar till lärande, utveckling och förändring i organisationer. Trevlig lyssning!

I poddens första engelska avsnitt träffar Zorica och Johan forskarna Katja Einola och Violetta Khoreva, som tilldelades 2025 års HR forskarpris av Sveriges HR-förening.  De delar med sig av sin forskning om hur AI förändrar arbetet, relationer och organisationskultur, och varför framtidens arbetsliv handlar om samspelet mellan människor och teknik. Vi diskuterar hur AI påverkar identitet, känslor och samarbeten, de praktiska utmaningarna vid implementering och forskarnas bästa råd för att införa AI på ett smart och mänskligt sätt.

Återhämtning lyfts ofta som en nyckel till ett hållbart arbetsliv – men ses nästan alltid som något som sker efter jobbet: på helgen, semestern eller yogamattan. Tänk om återhämtning i stället behöver vara en självklar del av själva arbetsdagen? I det här avsnittet möter vi Lina Ejlertsson, forskare inom arbetsmiljö och hälsa, som utmanar idén om att återhämtning är individens eget ansvar. Med stöd i sin forskning visar hon hur pauser, natur, sinnesintryck och sociala faktorer påverkar vår energi – och varför återhämtning behöver byggas in i arbetsmiljön. Vi pratar om mikropauser, kognitiv belastning och hur både hjärna och kropp signalerar när återhämtningen brister. Vi utforskar också naturens roll, hur arbetsmiljöer i sig kan dränera oss – och vad organisationer konkret kan göra för att skapa ett mer hållbart arbetsliv, där både ledare och medarbetare är en del av lösningen.

Hur förändras arbetslivet när AI, distansarbete och ständig uppkoppling blir en självklar del av vår vardag? I det här avsnittet gästas vi av Kristina Palm, professor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet och en av Sveriges ledande forskare inom det digitala arbetslivet. Digitaliseringen har gett oss friheter som tidigare generationer bara kunnat drömma om, nämligen möjligheten att arbeta var som helst och när som helst. I och med detta suddas gränserna mellan arbete och privatliv alltmer ut. Vad gör det egentligen med vår stress, vår återhämtning och våra relationer på jobbet? Vi pratar om hur vi kan skapa hållbara gränser i ett gränslöst arbetsliv, vilka vanor som hjälper oss att återhämta oss i en alltid-på-kultur och vad som händer när robotar och AI inte längre bara är verktyg – utan börjar bli våra kollegor.

I detta avsnitt av Fråga Forskaren fördjupar vi oss i klimakteriet – en livsfas som påverkar många kvinnors arbetsliv, men som fortfarande omges av tystnad och missförstånd. Tillsammans med våra gäster, Anna-Karin Mikkelä och Helene Strandkvist, utforskar vi vanliga symtom och utmaningar som kan påverka arbetsförmågan, ofta utan att kvinnor själva kopplar dem till (för)klimakteriet. Vi pratar om tabun och myter – både hos individer och på arbetsplatser – och diskuterar hur ledare och HR kan arbeta mer proaktivt och lyfter konkreta exempel på åtgärder som fungerar och vilka positiva effekter ett öppnare förhållningssätt kan ge, både för individen och organisationen. Avsnittet tar även upp hur digitala verktyg, rådgivning, workshops och utbildningar kan samverka för att ge rätt stöd i rätt tid.

Kan vi arbeta mindre och samtidigt behålla – eller till och med öka – värdeskapandet? I detta avsnitt av Fråga Forskaren följer vi upp den globala satsningen på fyradagarsarbetsveckan och dyker ner i resultaten från den första svenska forskningsstudien på området. Gäster är Anna-Karin Alderin, initiativtagare till studien, och Lena Lid Falkman, lektor vid Karlstads universitet och forskningsledare för den svenska studien. Tillsammans utforskar vi vad som faktiskt händer när organisationer inför modellen 100–80–100: bibehållet värdeskapande, kortare arbetstid och oförändrad lön. Samtalet utgår från resultaten i den svenska studien och belyser hur deltagande verksamheter praktiskt hanterat arbetstidsförkortningen samt vilka effekter det haft på motivation, kreativitet och engagemang. Samtidigt diskuteras risker, utmaningar och kritiska perspektiv, vilket sätter arbetstidsfrågan i ett större sammanhang och visar varför den är central för både konkurrenskraft och ett hållbart arbetsliv.

I säsongspremiären av Fråga Forskaren tar Johan och Zorica grepp om en fråga som alltid är aktuell i dagens arbetsliv: hur skapar vi en trygg och inkluderande arbetsmiljö som förebygger könsdiskriminering och sexuella trakasserier? Gäster är Karin Allard, universitetslektor i psykologi vid Göteborgs universitet, och Anders Pousette, forskare och universitetslektor vid Psykologiska institutionen. Tillsammans berättar de om sin studie ”Trygg och genusmedveten arbetsmiljö” och varför nyckeln ofta finns i organisationsklimatet – inte bara i policydokumenten. Vi pratar om gråzoner, tystnadskultur, ledningens ansvar, varför det förebyggande arbetet ofta blir svårt att omsätta i praktiken – och hur det kan integreras i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Dessutom får du höra om ett nytt verktyg under utveckling som hjälper organisationer att mäta och diskutera klimatet kopplat till könsdiskriminering och sexuella trakasserier – och hur arbetsplatser kan vara med och bidra i nästa steg. En konkret, forskningsnära och praktiskt användbar start på en ny säsong

Vad avgör om vi presterar stabilt – i vardagen, i ledarskap och under press? I det här avsnittet av Fråga forskaren fortsätter vi samtalet om personlighet, prestation och hjärnans styrsystem. Gäst är Torbjörn Vestberg, neuropsykolog och forskare vid Karolinska Institutet, med nära 20 års forskning om exekutiva funktioner.  Vi pratar om varför vissa människor håller fokus när andra tappar det, varför personlighetstester ofta missar målet – och hur stress, sömnbrist, avbrott och öppna kontorslandskap kan få hjärnans styrsystem att krascha. Dessutom: vad ledare faktiskt kan göra för att skapa hållbar prestation, och om AI kan hjälpa oss att bli mer – eller mindre – mänskliga.

I det här avsnittet av Fråga Forskaren möter Zorica Bodiroza och Johan Segergren personlighetsforskaren Petri Kajonius, universitetslektor och docent i psykologi vid Lunds universitet. Tillsammans dyker de ner i frågan som berör både chefer, HR och oss som människor: Varför är vi som vi är – och hur mycket går faktiskt att påverka?  Petri reder ut vad femfaktormodellen (Big Five) egentligen mäter, varför den är så robust, vad den generella personlighetsfaktorn (GFP) är och hur personlighet hänger ihop med prestation, ledarskap och välmående. De pratar också om mörka personlighetsdrag, den omdiskuterade “Dark Triad” vs “Dark Factor”, och vad forskningen faktiskt säger om riskbeteenden, etik och urspårning på jobbet.  Samtalet glider vidare in på arv vs miljö, fri vilja, självinsikt och hur AI och språkmodeller börjar användas för att mäta personlighet – inte bara med tester, utan genom hur vi skriver, talar och beter oss.  Ett avsnitt för dig som jobbar med rekrytering, ledarskap, HR – eller bara är nyfiken på dig själv och andra.