Advertise on podcast: Kampen om naturen

Jakten på rymdens skatter sker både här på jorden och på asteroider. Vi börjar i skogarna norr om Pajala - här samlas varje år meteoritjägare från hela världen för att leta delar av den järnmeteorit som kraschade här för 100 - 800 000 år sedan. Dan Johansson och Andreas Forsberg är ute och söker Muonionalustameteoriterna.  Clas Hättestrand, professor i naturgeografi på Stockholms universitet, berättar mer om vad det var som hände här i norra Sverige och vad som hittats. När vi vänder blicken ut i rymden är det asteroider som står i fokus för just nu pågår projekt med syfte att bryta och leta mineraler och att få tillgång till vatten på plats på asteroider.  Mikael Granvik, biträdande professor Luleå Tekniska Universitet, beskriver framtidens asteroidbrytning som är mycket krävande och som kräver kosmisk ingenjörskonst.  Luxemburg satsar på rymdresursforskning och chef för The Luxembourg institute of science and techonology är svensken Thomas Kallstenius - han beskriver hur framtiden ser ut för rymdens skatter. Sändes i FM 11 november 2021. Ett program av Bo Torbjörn Ek och Joseph Knevel. Kontakta redaktionen på [email protected]

Vad skall vi där och göra och räcker förklaringen att vi behöver lära oss mer om jorden? Har vi människor alltid haft en längtan bort? Lever vi med ett inbyggt behov av äventyr eller är den där viljan att upptäcka något vi konstruerat? I det här programmet ställer vi oss frågan varför vi reser iväg och svarar gör Staffan Bergwik, professor i idéhistoria vi Stockholms Universitet, Mehrdad Mahdjoubi, Orbital Systems och Maria Sundin, astrofysiker och docent i teoretisk fysik vid Göteborgs universitet. Vi möter också David Björkén, astrofotograf, som beskriver känslan av blicka ut i rymden. Sändes i FM 04 november 2021. Ett program av Bo Torbjörn Ek och Joseph Knevel. Kontakta redaktionen på [email protected]

Det skjuts upp satelliter som aldrig förr och Sverige är med och tävlar om att bli en uppskjutningsnation. Kanske håller vår stjärnhimmel på att förändras när rymden nu i hög takt fylls med satelliter. Det är allt från nationer till privata företag som vill vara på plats med sina satelliter. Vårt liv på jorden blir mer och mer beroende av satelliterna. Det handlar om att få hjälp att se livet på jorden på ett annat sätt, till exempel övervakning av klimatförändringar, men också om digital tillgänglighet och kommunikation. Vi möter Anna Rathsman, generaldirektör på Rymdstyrelsen, om satelliternas roll för oss här på jorden.Vi hör Sven Grahn berätta om hur det var när Sveriges första satellit sköts upp från Kourou, Franska Guyana.   Johan Kero, forskare vid Institutet för Rymdfysik, hjälper oss att förstå det pågående satellitracet och han ger oss också en bild av problemen vi kan få med rymdskrot. Stefan Gustafsson, strategichef på Swedish Space Corporation, berättar mer om Europas, Kinas och Amerikas satsningar på att vara i framkant när det gäller att skjuta upp satelliter. Sändes i FM 28 oktober 2021. Ett program av Bo Torbjörn Ek och Joseph Knevel. Kontakta redaktionen på [email protected]

Vi är mitt uppe i rymdkapplöpning där nationer skramlar med sina vapen och där vetenskapen gör framgångar. Det är den röda planeten, Mars, som är i fokus - Kina, Förenade Arabemiraten och USA är de senaste nationerna på plats. För forskarvärlden är en kapplöpning till fördel, med mer tillgänglig data som vinst, men för nationerna som tävlar handlar det inte bara om kunskap. Man vill visa upp sitt lands tekniska kunskaper och det är viktigt att vara först på plats för att kunna vara med och diktera villkor och regler i rymden. Just nu finns inga tydliga internationella regelverk för rymden och det skapar oro, hur nära är vi ett krig i rymden? Möt forskarna Mats Holmström, Institutet för Rymdfysik i Kiruna, och Sandra Siljeström, RISE, som båda arbetar med Mars. Sandra Lindström, Totalförsvarets forskningsinstitut, berättar mer om vad ett krig i rymden skulle kunna innebära. Sändes i FM 21 oktober 2021. Ett program av Bo Torbjörn Ek och Joseph Knevel. Kontakta redaktionen på [email protected]

Om höjda havsnivåer och skyfall - hur hanterar vi att vattnet kryper närmare? I fiskhamnen i Göteborg har man problem med återkommande översvämningar och ibland får man ta på sig vadarbyxorna för att komma till jobbet. Vi möter Roger Thilander, VD på Göteborgs fiskauktion. I Göteborg räknar man med en medelhöjning av havsvattennivåerna på en meter till 2100 och det är då inte längre bara företagen nere i fiskhamnen som kommer att få problem. För en vattennära stad som Göteborg står inför stora utmaningar de kommande åren. Lisa Ekström och Ulf Moback på stadsbyggnadskontoret i Göteborg berättar om hur de planerar inför vattnet som kommer. Anna Wåhlin, professor i oceanografi, förklarar hur svårt det är att veta hur mycket vattnet stiger med - den data som finns är än så länge alldeles för osäker. Gunnel Göransson, forskare på Statens geotekniska institut, arbetar just nu med ett projekt där man undersöker planerad reträtt. Att helt enkelt flytta undan från vattnet istället för tvärtom. Ett program av Bo Torbjörn Ek och Joseph Knevel. Kontakta redaktionen på [email protected].

Den förnyelsebara vattenkraften är fundamental i Sveriges elproduktion och den blir allt mer intressant för företag. Men den gröna elen har ett pris, som betalas av miljö och människor. Vi möter Christer Ljunggren, vd för Vattenfall vattenkraft, som bedömer att vattenkraften bara blir viktigare i framtiden. Osama Othman fiskar nedanför Bodens kraftverk, som skär av Luleälven. Ingrid Suorra Kuorak minns hur det stora Suorvamagasinet svalde kåtor och bosättningar. Astrid Kitok Sandström vill helst inte tänka på det. Och forskaren Åsa Össbo ger en historisk bild av vad som skedde i renskötselområdet då älvarnas kraft tyglades för att kunna lyfta Sveriges industrier. Ett program av Bo Torbjörn Ek och Joseph Knevel. Kontakta redaktionen på [email protected]

Om en akut vattenbrist som forskare i många år har varnat för - men varför är det ingen som lyssnar? Kommunikationschefen Henrika Thomasson på SIWI, Stockholm International Water Institute, ger sin förklaring till varför det är så att ingen lyssnar och kanske har hon hittat svaret i en nyutkommen bok - Granskogsfolk av David Thurfjell. Bo Olofsson, professor i miljögeologi på KTH, berättar om hur sköra våra grundvatten är och att det är våra "dark water" vi måste vara mer rädda om. På Gotland träffar vi Gunnar Bendelin som berättar om hur man byggde avsaltningsverk, reningsverk och hur man nu lyckats tillföra grundvatten till Gotland istället för tvärtom. Ett program av Bo Torbjörn Ek och Joseph Knevel. Kontakta redaktionen på [email protected].

Vattnet förändras i Sverige. För tio år sedan tog sig parasiter in i kranvattnet i Östersund och infekterade nästan halva befolkningen. Spåren syns fortfarande och det finns nya hot mot rent vatten. Vi träffar Per Svee, Jari Hiltula och Kristina Kenning Östling, som på olika sätt påverkats av utbrottet av cryptosporidium i Östersund för tio år sedan, som smittade 27 000 personer. Örjan Södergren, pensionerad guldsmed, smidde ett smycke av parasiten, som sålde bra. Professorerna Kenneth M Persson och Emma Kritzberg berättar om bland annat bräddningar och brunifiering, och hur det påverkar vattnet. Ett program av Bo Torbjörn Ek och Joseph Knevel. Kontakta redaktionen på [email protected]

Klimatkrisen kan leda till matbrist. Samtidigt visar forskare att genteknik kan skapa tåligare grödor. Men det finns motstånd trots att vetenskapen säger att GMO inte är farligare än annan mat. (Repris 12 november 2020) Vi talar med potatisodlaren Mattias Laitamaa. Han fick sin odling utanför Haparanda barrikaderad av Greenpeace, som förklarar varför man är emot genmodifierade organismer, GMO. Professorn Stefan Jansson visar runt i GMO-zonen på Umeå universitet och redogör för omfattande forskning om hur säkert det är med GMO. I Kristianstad träffar vi Hans Berggren, VD för en stärkelsefabrik, som har en genediterad potatis, som på grund av en omtvistad EU-dom blivit hopplös på marknaden. Ett program av Joseph Knevel & Bo Torbjörn Ek. Kontakta redaktionen på [email protected]

Jordbruket är en av grunderna för vår existens. Men hur hanterar vi jorden och vad ska vi ha den till? (Repris 22 oktober 2020) I det här, det första programmet, gräver vi oss ner i själva jorden, vägledda av professor Jan Ericsson på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Han berättar om världens alla åldriga jordar och förklarar varför just Sverige har så bra jord att odla i. Vi träffar även bonden Thomas Nilsson i skånska Rävkrok. Han älskar både sitt jobb och sin jord, och vill att markerna ska se fina ut när vintern kommer. För den stadsnära odlaren Charlotte Nycander, som också driver restaurang, är odlandet en glädje och ett slit, men också ett sätt att skapa relationer med intresserade kunder. Ett program av Joseph Knevel & Bo Torbjörn Ek. Kontakta redaktionen på [email protected]

En tomat kan odlas på många sätt. Ekologiskt på ett litet jordbruk. Eller konventionellt på en stor gård. Men vad är rätt när man ska välja i grönsaksdisken? (Repris 5 november 2020) I det tredje programmet handlar det om tvisten mellan det stora och det lilla. Vi möter professor Jan Bengtsson, som säger att det här egentligen är en fråga om vad jordbruket ska vara till för. Dessutom träffar vi Mats Olsson, som driver försöksgård i ett dimmigt Roslagen och tror att det småskaliga jordbruket är framtiden. Utanför Uppsala möter vi Rune Pettersson, som driver storskalig veteodling och kan använda modern teknik till att göra sitt jordbruk mer resurssnålt och effektivt. Inger Pehrson från Landsbygdsnätverket tror på jordbrukets framtid i Sverige, men tycker att vi måste kunna prata om mer än klimat. Ett program av Joseph Knevel & Bo Torbjörn Ek. Kontakta redaktionen på [email protected]

Det svenska jordbruket har genomgått gigantiska förändringar samtidigt som städerna har vuxit och landsbygden tappat människor. Hur tålig är länken mellan stad och land? (Repris 29 oktober 2020) I det andra programmet tar vi oss an konflikten mellan stad och land, och hur den påverkar jordbruket. Vi går på kosläpp och träffar bonden Britta-Karin Jakobsson utanför Luleå. Hon har slutat som mjölkbonde för att satsa på en gård med besöksverksamhet och café. Agrarhistorikern Carin Martiin ger en bild av hur många bönder som lämnat branschen samtidigt som Stefan Svanström på SCB lämnar lite överraskande uppgifter om hur vi flyttar i Sverige. Ett program av Joseph Knevel & Bo Torbjörn Ek. Kontakta redaktionen på [email protected]