Advertise on podcast: "På insidan" - Med Björn Rudman

Du vill jobba. Du kan bara inte. Ändå tycker systemet att två timmar om dagen borde gå. Det här är den vanligaste frågan jag får i podden: hur tar man sig tillbaka efter en sjukskrivning för stress eller utmattning? Det är inte bara att vila och vänta tills sjukskrivningen tar slut. Väldigt många blir sjuka igen när de går tillbaka. I det här avsnittet går jag igenom varför, och vad du kan göra åt det. → Varför det har blivit så svårt att bli sjukskriven på heltid, och vad “arbetsförmåga” betyder i praktiken → Det brutna benet: varför “bara två timmar om dagen” kan vara för mycket när du är utmattad → Varför vila inte räcker. Det som händer på insidan förändras inte bara för att du är borta från jobbet → Upptrappningen 25–50–75–100 %, och restiden till jobbet som ingen räknar in → Tecknen på att du är redo att börja jobba igen, och varningssignalerna du inte ska bita ihop om → Arbetsgivarens ansvar, och varför du ofta blir din egen koordinator Mer om stress, utmattning och vägen tillbaka finns på www.bjornnordberg.se Avsnittet ersätter inte en bedömning av din läkare. Blir du sämre ska du alltid kontakta vården. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Undrar du om du har ADHD, väntar du på en utredning eller har du nyss fått en ADHD-diagnos och undrar vad nu? Har alla ADHD nu? Debatten går varm, från tv-serier till en ny brittisk granskning. Björn Nordberg är terapeut, har själv ADHD och fick diagnosen som vuxen. Här är hans syn på saken, inifrån. I avsnittet: → Varför Björn till slut sökte utredning, när vardagen med barnen inte längre gick att lösa på rutin → Vad en diagnos ger: rätt till medicin och en förklaring. Och vad den sällan ger: hjälp efteråt → “Medicinen har inte slutat fungera. Vardagen har kommit ikapp.” → Samsjuklighet: ungefär åtta av tio vuxna med ADHD får minst en annan psykiatrisk diagnos under livet → Varför nästan ingen vet vad just deras ADHD handlar om, och varför det gör det svårt att veta om medicinen fungerar → Den brittiska granskningen 9 oktober: förekomsten är i stort sett oförändrad, men efterfrågan på diagnos har exploderat, eftersom diagnosen blivit vägen in till stöd → Därför vet Sverige så lite: kvalitetsregistret för ADHD-behandling tog emot sin sista registrering 2021 → Vad du kan göra redan i dag, med eller utan diagnos Läs mer om ADHD-utredning som vuxen: www.bjornnordberg.se/adhd/adhd-utredning-vuxen/ Avsnittet ersätter inte en medicinsk bedömning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De flesta konflikter avgörs innan du öppnat munnen. Inte för att du saknar ord, utan för att du inte bestämt vad du vill ha ut av samtalet. Så det är där vi börjar: vet vad du vill. Vill du att problemet försvinner, att den andra förstår dig, eller bara bli hörd? Varje konflikt rymmer tre mål som konkurrerar — att få som du vill, att behålla relationen, och att behålla självrespekten. Vilket är viktigast just den här gången? När du vet det vet du också hur hårt du ska driva frågan. Sen kommer själva samtalet. Där finns en struktur i fyra steg som gör att det faktiskt går fram, och ett sätt att möta motangrepp och sidospår utan att tappa budskapet. Den går jag igenom i avsnittet. Jag pratar också om varför vissa av oss hellre lägger sig än säger emot, även när vi vet att vi har rätt — och vad det hänger ihop med. Mer på bjornnordberg.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Du vill inte tillbaka till den du var innan utmattningen. Det var den versionen av dig som körde slut på dig från början. Utmattning, utbrändhet, utmattningssyndrom – det har många namn, men mekanismen är densamma: stressystemet har varit igång för hårt, för länge, och till slut börjar det larma på allt. I det här avsnittet går jag igenom vad som händer i kroppen, och vad som faktiskt krävs för att vända det. I avsnittet: → Stress som beredskapssystem – och vad som händer när det aldrig får stänga av → Vågen mellan belastning och återhämtning, och varför det är samma balans som läker → Belastningen du inte ser: låg självkänsla, gamla erfarenheter, ADHD och PTSD → Varför soffan ofta blir väntan i stället för vila – och hur du hittar det som faktiskt laddar → Varför det är så svårt att ta sig ur på egen hand → Vägen framåt: inte tillbaka till det gamla, utan till ett liv som håller Mer om stress och utmattning: www.bjornnordberg.se Boken Det är inte ditt fel att du är trött (Norstedts) innehåller verktygen för att kartlägga vart din energi tar vägen. Avsnittet ersätter inte vård eller medicinsk bedömning. Mår du dåligt – kontakta din vårdcentral eller 1177. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Känns det som att din ADHD-medicin har slutat verka? Då är du inte ensam, och det är faktiskt sällan medicinen det är fel på. Medicin kan göra stor skillnad vid ADHD. Men den botar ingenting, och den kan inte bära en behandling ensam. I det här avsnittet går jag igenom vad läkemedlen faktiskt gör i hjärnan, varför så många upplever att effekten försvinner efter "smekmånaden" och vad som krävs för att du ska kunna veta om medicinen hjälper dig. I avsnittet: → De tre benen: egenvård (sömn, mat, rörelse), strategier och sist medicin → Varför ADHD i grunden är en regleringsproblematik, och vad hjärnans "vd" och "brandkår" har med det att göra → Vad centralstimulerande läkemedel gör med dopaminet → Varför medicinen kan kännas som att den slutat fungera när livet inte har förändrats → Varför du behöver känna dina egna symtom för att kunna följa upp medicinen med läkaren → Externa strategier för det som inte går att träna upp, som arbetsminnet → ADHD, medicin och sömn: varför det blir svårt att somna Jag delar också min egen erfarenhet av att ha ätit mig igenom stegen i Socialstyrelsens rekommendationer. 📅 Kostnadsfritt webinar: ADHD och medicin, onsdag 7 oktober kl 19:00. Anmäl dig här: [https://us06web.zoom.us/webinar/register/6517886190830/WN_mg7UFjTFQlqxQ_2VMRHB8Q] Kan du inte vara med live? Anmäl dig ändå, så får du inspelningen. Mer om ADHD: www.bjornnordberg.se Avsnittet ersätter inte medicinsk bedömning. Ändra aldrig dos eller sluta med medicin utan att prata med din förskrivare. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här är ett avsnitt jag helst hade sluppit göra. Men så ser Sverige ut. För att få den vård du har rätt till behöver du förstå hur spelet fungerar. Jag brukar säga till mina klienter att man måste vara tillräckligt frisk för att orka vara sjuk. Det är ett systemfel, inte ett personalfel. Läkaren framför dig har femton minuter, hög press och en administrativ börda som äter av tiden. Det är en människa, inte en övermänniska. Därför handlar det mesta om förberedelse. Vad du tar med dig in i rummet, vad du säger först, vilka frågor du ställer, och vad du gör direkt efter besöket. Och en sak som avgör mer än man tror: ingen vinner på att du är duktig hos doktorn. I avsnittet går jag igenom hur jag förbereder mina klienter inför ett vårdbesök, vad vårdgarantin faktiskt innebär — och vad du gör när du inte får gehör. Mer på bjornnordberg.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Du kan inte anstränga dig till sömn. Insomning är en passiv process. Hjärnan måste bli passiv för att somna — och problemlösning gör den aktiv. Ligger du och löser problem i sängen händer det ingenting. Så det första du gör är att flytta problemlösningen. Sluta greja, fixa och tänka igenom saker långt tidigare på kvällen än du tror. Ibland redan vid halv åtta. Det andra: skriv ner det som snurrar. Vad är problemet, hur mycket är löst, vad är kvar? Nu står det på papper — resten tar vi imorgon. När huvudet varvar igång kan du säga till det att vi har koll. Enkelt, och sjukt effektivt. Men någon måste faktiskt gå dit och göra det. I avsnittet går jag igenom vad som styr sömnen i grunden — sömntryck, dygnsrytm och stress — och vad du gör när de här stegen inte räcker. Sover du under fem timmar per natt och har gjort det ett tag: vänta inte. Ta upp det med vårdcentralen. Det spelar ingen roll hur mycket terapi du går i om du inte sover. Mer på bjornnordberg.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Förr kunde jag winga sådant här. Resor, föreläsningar, strul som dök upp — huvudet var lugnt och det bara funkade. Så är det inte längre. För några år sedan fick jag panikångest för första gången. Två attacker, tätt inpå varandra, samma sommar. Och efter en panikattack kan det utvecklas ett ångestsyndrom. Min ångestnivå är i dag högre än den någonsin varit tidigare i livet. Det landade på riktigt över en laxmacka på Island förra veckan, med tryck över bröstet inför hemresan. Men insikten i sig gör ingenting. Det är vad man gör av den som räknas. I mitt fall: jag måste planera som jag gjorde förr, när jag var aktiv i landslagssammanhang. Förberedelse lugnar oro. Vi förändras som människor. Erfarenheter förändrar oss, och kemin förändras med dem. Mycket av det går varken att ta bort eller borde tas bort. Vi får bygga om allt eftersom. Livet är på något vis ett flygplan man bygger om medan man flyger det. Mer på bjornnordberg.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skit kommer i klasar. Det ena problemet staplas på det andra, och man hinner sällan reda ut det första innan det andra redan ligger där. Två saker gör mest skillnad. Gå upp i stabsläge. När ett sjukhus gör det skalas allt onödigt bort och resurserna koncentreras till det kritiska. Samma sak här. Vissa saker får helt enkelt vänta. Inventera problembilden. Skriv ner vad problemet faktiskt innebär. Då ser du hur stort det är, vad som bara känns som ett problem, och vad som måste göras först. Där har du en handlingsplan. För oro löser ingenting. Men i samma sekund du börjar strukturera släpper den — för då jobbas det på. Under allt ligger grundplattformen: sömn, mat och rörelse. Den avgör hur mycket du orkar stå emot när det kommer slag i slag. Meningen var aldrig att allting skulle vara perfekt. Men det skulle inte heller bara vara tungt. Mer på bjornnordberg.se Om problemen gör att du inte sover — ta upp det med vårdcentralen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tänk inte på en rosa elefant. Hur gick det? Precis. Hjärnan hör aldrig ordet "inte". Du kan inte säga nej till en tanke — och ju mer du försöker, desto större blir den. Det är ungefär så de flesta av oss möter höstmörkret. Vi går omkring och försöker låta bli att tänka på hur mörkt, blött och eländigt det ska bli. Och så växer det. Trixet är ett annat: tänk på den blå elefanten i stället. Stor, vacker och stark, svassande över savannen. Nu tänkte du inte så mycket på den rosa. Fast jag sa aldrig att den skulle försvinna. Det fungerar särskilt bra just på sådant vi inte kan påverka. Årstiderna går inte att förhandla med. Vi kan inte påverka jordens rörelse runt solen, och de flesta av oss kan inte bara packa ihop och flytta till varmare breddgrader. Mörkret kommer, vare sig vi vill eller inte. Men vi kan påverka hur vi tar hand om det, och hur vi har det under tiden. Här finns dock en hake som vi terapeuter ibland tar för lätt på: vi förutsätter att människor har ett alternativ till det dåliga. Att det finns något mysigt att rikta blicken mot. Min erfarenhet är att det inte alltid stämmer. Vardagen har bara blivit — full av måsten och press, ingen ordning hemma, ingenting som gör det skönt att komma innanför dörren. Då räcker det inte att säga nej till den rosa elefanten. Då måste vi först skapa en blå. I det här avsnittet: Varför det inte går att tänka bort en tanke, och vad hjärnan gör med ordet "inte"Den blå elefanten — vad tricket är och när det fungerar bästVarför tankar växer av uppmärksamhetFrågan som ligger under alltihop: hur vill du faktiskt ha det?Den obekväma delen — vems ansvar det är att fixa detVarför "tänk positivt" faller platt om förutsättningarna saknasAtt alla inte fungerar likadant: för många är hösten en lättnad Jag är själv ingen expert på att må bra i mörkret. Jag älskar sommaren och har lika svårt som de flesta att släppa tanken på att den är slut. Så det här avsnittet är i ärlighetens namn lite egenterapi också. Mer om stress, återhämtning och psykisk hälsa finns på bjornnordberg.se Det här handlar om förhållningssätt till en jobbig årstid. Om mörkret gör mer än tynger — om det blir svårt att fungera i vardagen — är det värt att ta kontakt med vårdcentralen. Höstdepression är en sak för sig. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tänk dig en löpare som aldrig blir glad när hon går i mål. Hon vinner. Och redan innan hon hämtat andan tänker hon på nästa träningspass. Nästa tävling. Nästa nervositet. Efter ett tag blir det inte särskilt kul att springa. Så ser prestationsångest ut i praktiken. Inte främst som ångest inför att prestera, utan som frånvaron av något efteråt. Du levererar, du kommer i mål — och det kommer ingen känslomässig respons. Det känns inte tillräckligt bra. Och i stället för att fråga sig varför det inte känns bra, drar man slutsatsen att man måste öka. Grunden ligger ofta långt tillbaka: att man inte fick med sig hemifrån vad som är tillräckligt. Att man duger som man är, utan att prestera något särskilt. Det tar vi med oss in i vuxenlivet — och där belönas det. På arbetsplatsen, bland vänner, i familjen är den som alltid levererar uppskattad. Inte sällan gör man det dessutom för andras skull. Det här borde jag göra. Det är min roll. Samtidigt blir det svårt att prioritera sin egen återhämtning, eftersom andra verkar ha större behov. Och även när man vilar ligger tanken där: jag borde göra något annat, det här är slöseri med tid. Av mina klienter i terapin skulle jag säga att runt 90 procent bär på det här i någon form. I det här avsnittet: Varför prestationsångest lika mycket handlar om vad som inte händer när du lyckasHur beteendet belönas — och varför det gör det så svårt att seAtt prestera för andras skull, och vad det gör med belastningenVarför spiralen får dig att öka i stället för att stanna uppVad förändringen faktiskt kräver, och varför den måste ske åt två håll samtidigtVarför de mjuka värdena är det som gör återhämtning hållbar — inte avslappningsövningarna Det handlar inte om att sluta prestera. Det handlar om balansen, och om att veta vad man själv värderar. Det går att koda om. Men det tar tid, och det räcker inte att någon i en podd säger åt dig att sluta känna så. Jag är själv inget undantag. Jag går på det i stort sett varje vecka. Mer om stress, utmattning och psykisk hälsa finns på bjornnordberg.se — där kan du också prenumerera på nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Du fungerar på jobbet, men hemma tar energin slut. Det är lätt att peka på jobbet — men ganska ofta är det relationen som dränerar. I det här avsnittet pratar jag om något jag ser gång på gång i terapin: människor som söker för stress, ångest eller nedstämdhet, där förhållandet visar sig vara en större faktor än de själva kunnat sätta fingret på. Vi tittar på varför det är så svårt att ta tag i, hur man börjar — med sig själv — och den hårda sanningen: så länge du lever i en situation som gör dig sjuk räcker ingen terapi i världen. I det här avsnittet: – Varför det ofta är relationen, inte jobbet, som tar energin – Att börja med dig själv: hur vill jag att ett förhållande ska vara? – Att våga samtalet med din partner – Hindren som får oss att ducka – logistik, ekonomi, barn – Den viktiga skillnaden: en kontrollerande eller våldsam relation ska inte fixas, den ska lämnas Lever du med någon som kontrollerar, hotar eller är våldsam – vänta inte. Din vårdcentral har rutiner för det här och kan lotsa vidare, och kvinnojouren (eller brottsofferjouren) på din ort är ett viktigt första ställe att höra av sig till. Mer om stress, relationer och psykisk hälsa finns på bjornnordberg.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I över tjugo år har en enda mening följt mig genom terapirummet: "Jag vet att det inte går att fortsätta så här – men jag har inget val." Människor som ser kraschen komma långt innan den händer. Chefen som håller ihop allt med sista resten av sig själv. Den som bär ansvaret hemma utan att någon frågar hur hen mår. Det är inte tusentals personliga misslyckanden. Det är ett systemfel – och stödet sätts nästan alltid in för sent. I det här extraavsnittet berättar jag om det jag byggt i nästan ett år: Insamlingsstiftelsen Mänsklig Hållbarhet, som blir offentlig idag. Fristående, partipolitiskt och religiöst obunden. Vi letar upp områden där pressen blivit mänskligt ohållbar – och gör något åt det. Ingen ska behöva krascha för att få stöd. Följ arbetet: mansklighallbarhet.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det finns dagar när det bara kokar över på insidan. När det är så mycket att man vill skrika. Det spelar ingen roll om du mått dåligt tidigare eller inte. Det kan helt enkelt bli för mycket. Frågan är vad man gör åt det. Och svaret ligger till stor del i steget före. För min del handlar det om planering, och om att göra den långt i förväg. Kommer det in något som ska göras nästa vecka — lägg in det i kalendern direkt, och titta faktiskt på veckan det landar i. Ser det trångt ut, då är det trångt. Då kan vi inte då. Det låter enkelt. Ändå är det precis där de flesta av oss fuskar, särskilt privat. Många är duktiga på det på jobbet och betydligt sämre hemma — trots att det är samma vecka och samma huvud. Jag har fem föreläsningar och ett utlandsjobb och ett bröllop utomlands i september. Det är fullt. Kommer det in något nytt nu får det inte hamna där, hur kul det än låter. Då tittar jag på oktober. Och när oktober fyllts blir det november. Så fungerar det. Men ibland skiter sig planeringen ändå. Det dyker upp två saker man glömt, och plötsligt finns ingen tid. Det händer, och det är ingen fara. Frågan är bara hur ofta man låter det hända. I det här avsnittet: Planeringsvanan som gör mest skillnad, och varför den måste ske i förvägVarför privatlivet behöver planeras lika hårt som jobbetVad du faktiskt gör i stunden när topplocket håller på att gåVarför ett miljöombyte förändrar kemin i kroppen och i huvudetFysisk aktivitet som tryckventil — inte som prestationSyrgasmasken: varför den som ger bort mest också behöver mest själv För att kunna hjälpa andra måste jag hålla ihop själv. Det gäller de flesta av oss, i betydligt fler roller än man tror. Mer om stress, återhämtning och psykisk hälsa finns på bjornnordberg.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det börjar som utmattning. Energin kommer tillbaka lite grann. Men ingenting är roligt längre. Det är platt. Gråskala överallt. Det som förr gav något ger ingenting, och motivationen att göra något alls är borta. Det här är vanligt — och det är svårt att se skillnad på. Utmattning och depression ser nästan identiska ut kognitivt: koncentrationssvårigheter, energilöshet, kraftig trötthet. Symtomen skiljer dem inte åt. Men de behöver rakt motsatta saker. Utmattningen behöver att du vilar huvudet. Depressionen behöver att du aktiverar det. Så det spelar roll vilket det är. En del av förklaringen ligger i rehabiliteringen i sig. När vi håller ner belastningen och skyddar återhämtningen blir vardagen fyrkantig — och det roliga är oftast det första som plockas bort. Dels för att orken inte räcker, dels för att det inte känns nödvändigt. Energin går till jobbet och hushållet. Men gör vi inga roliga saker får vi heller inget serotonin, och just serotonin tror forskningen är en huvudspelare vid depression. En fråga jag brukar ställa till klienter när jag misstänker det här: är du orkeslös eller håglös? Orkar du inte, men hade velat? Eller orkar du — men skiter i det? I det här avsnittet: Varför utmattningsrehabilitering i sig kan bana väg för nedstämdhetSerotonin, glädje och det som plockas bort förstOrkeslös eller håglös — frågan jag använder kliniskt, och vad svaren pekar motVarför symtomen inte skiljer tillstånden åt, men innehållet i tankarna gör detFlaggan som säger att det troligen inte är ett aktivt utmattningssyndrom"Depression med utmattningssymtom" — det som förr kallades utmattningsdepressionVad du faktiskt gör åt det, och varför du inte ska vänta på att det ska kännas bra först⚠️ Vi pratar här om lätt och medelsvår depression. Svår depression hör hemma inom psykiatrin. Känner du att det är mörkt — vänta inte. Kontakta vårdcentralen, eller din psykiatrikontakt om du har en sedan tidigare. Äter du antidepressiva och det ändå är mörkt: hör av dig till din läkare. Det kan behövas en justering. Mer om stress, utmattning och psykisk hälsa finns samlat på bjornnordberg.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.