Advertise on podcast: Arwidsson Talks

Hur mycket av segregationen i Sverige är egentligen planerad? Våra städer avgör vilka som möts i vardagen – och vilka som aldrig gör det. Gator, torg och bostadsområden formar inte bara rörelsemönster, utan också våra relationer. I det här avsnittet av Det gemensamma rummet pratar vi om stadsplaneringens roll i integration – och ställer frågan: bygger vi samhällen som för människor närmare varandra, eller längre ifrån?

Hur påverkar skolgården barns rörelse, lärande och hälsa? Och hur mycket plats behövs egentligen? När städer förtätas krymper ofta skolgårdarna – samtidigt som forskningen visar hur avgörande de är. I det här avsnittet pratar vi om yta, kvalitet och prioriteringar. Om vad som händer när utrymmet minskar – och hur vi kan bygga bättre, även när platsen är begränsad.

Framtidens galleria handlar inte längre bara om shopping. Den handlar om upplevelser, doft, ljus och ljud, catwalk i gången och DJ:s i loungen. Mat, konst och kultur som skapar puls. När e-handeln tar över det praktiska, måste den fysiska handeln bli något annat. I det här avsnittet utforskar vi hur handel blir destination – och varför framtidens handelsplatser inte bara säljer, utan känns.

Våra städer ser ut som de gör av en anledning. Frågan är bara: vems behov har fått styra? Forskning visar att stadsplanering länge utgått från manliga normer –med konsekvenser för vilka som känner sig trygga, rör sig fritt och tar plats. Samtidigt vet vi att när en stad fungerar för kvinnor, fungerar den bättre för alla. Så varför är det inte redan standard?I det här avsnittet pratar vi om makt, normer och vem staden egentligen är till för.

Barn rör sig allt mindre. Skolgårdar krymper, asfalten breder ut sig och grönskan försvinner. Samtidigt är forskningen tydlig: växtlighet gör mer än att vara vacker. Den binder koldioxid, minskar stress, stärker psykisk hälsa – och får barn i rörelse. Historiskt har städer också använt parker för odling och beredskap. Men idag är urban odling fortfarande ovanlig, så varför bygger vi bort det vi vet att vi behöver och klarar dagens städer att återta en grönare, mer resilient roll?

Den syns på fasader, i tunnlar och på torg – och blir en röst i det offentliga rummet. Den kan skapa identitet, gemenskap och dialog men den väcker också frågor om smak, makt och vem som får sätta avtryck i stadsbilden.För att lyckas krävs samverkan, förståelse – och mod att tänka nytt. I det här avsnittet pratar vi om muralkonstens roll i stadsutvecklingen.

Det föds färre barn, människor lever längre – och snart kommer en stor del av stadsbefolkningen vara över 60. Mot slutet av seklet beräknas över en miljard människor vara över 80 år. Det förändrar kraven på hur vi bygger våra städer – från tempo till tillgänglighet. Initiativ som Happy Aging visar att små saker kan göra stor skillnad: bänkar, mötesplatser, platser att stanna upp. Men frågan är större än så, hur planerar vi för en generation äldre som inte känner sig gamla?Och vilken stad vill de egentligen leva i?

Stadsbyggnad formar våra liv – varje dag. Ändå är bevakningen ofta lågmäld. Olle Bengtsson-priset delas ut för att uppmärksamma just de insatser som annars riskerar att gå under radarn. Men varför är det så?Varför får arkitektur och stadsutveckling så lite utrymme i media – trots deras enorma påverkan på samhälle, ekonomi och livskvalitet? I det här avsnittet pratar vi med Kerstin Brunnberg, med lång erfarenhet av att bevaka området, om journalistikens ansvar – och om vad som står på spel när den uteblir.

Hälsosamma städer skapas inte av fler gym – utan av hur vi formar våra gator och kvarter. När människor kan gå, cykla och mötas i vardagen minskar klimatavtrycket. Tryggheten ökar. Och både fysisk och psykisk ohälsa pressas tillbaka. Det är dessutom ofta billigare, mer jämlikt och mer hållbart. Så frågan är egentligen inte om vi har råd att bygga städer som uppmuntrar rörelse – utan om vi har råd att låta bli. Välkommen till Det Gemensamma Rummet.

Rå betong och storskaliga visioner. Brutalismen bar ett löfte om jämlikhet – men kom att bli starkt ifrågasatt. I premiäravsnittet analyserar vi brutalismens idégrund och eftermäle: från folkhemmets framtidsoptimism till samtidens polariserade arkitekturdebatt. Var den i första hand ett socialt reformprojekt eller ett estetiskt övertramp? Arkitekturhistorikern Martin Rörby och historikern Fredrik Lindström för ett skarpt men respektfullt samtal om Sergels torg, Domuslådorna, Nacka Grace och nya Liljevalchs. Samtalet kretsar kring frågor om mänsklig skala, arkitektens roll och varför vissa urbana miljöer främjar vistelse medan andra främjar passage. Finns det en framtid för brutalismen, eller är den oupplösligt knuten till 1960- och 70-talens samhällsprojekt? Välkommen till Det Gemensamma Rummet.

Trots att många stadsdelar med socioekonomiska utmaningar har god tillgång till idrottsytor och anläggningar, utnyttjas de inte i samma utsträckning som i andra stadsdelar – och potentialen förblir outnyttjad. Detta avsnitt av Arwidsson Talks tar upp en ny rapport som belyser de osynliga trösklar som gör att många i dessa områden aldrig kliver in på spelplanen eller öppnar dörren till idrottsanläggningen – trots att den ofta finns runt hörnet. I ett samtal mellan Yafet Lemessa, Riksidrottsförbundet, Spacescapes Karin Lobo Lundgren och Anna Charlotta Johansson från Arwidssonstiftelsen diskuteras hur idrotten kan bli en verklig mötesplats för alla, oavsett plånbok eller postnummer. Dessutom har vi mött Ola Mattsson, från Danmarks lokal- och anläggningsfond, Loa-fonden, som arbetar särskilt med innovation för idrotts- och fritidsanläggningar.

I detta avsnitt av Arwidsson Talks diskuterar vi två olika initiativ som lyfter fram unga arkitekter och deras idéer kring framtidens stadsutveckling. Vi djupdyker ner i konceptet och idéutlysningen Stadsbyggnad genom samarbete, där vi i ett samtal med Emilia Poole Jönsson, f d ordförande Sveriges Arkitekter Studenterna, och Staffan Eklund, arkitektstudent vid KTH, diskuterar möjligheter för ett bättre Bärkingeplan i Tensta, som tre studenter vid KTH presenterat en idé – samt vunnit pris – för. Martin Rörby, styrelseledamot i stiftelsen, är också på plats i studion och vi diskuterar det studentpris i Tillämpad stadsbyggnad som stiftelsen instiftade 2019 och som delats ut varje år sedan dess. Vad betyder dessa priser? Hur ser yngre arkitekter och stadsplanerare på sitt framtida yrke och inte minst – vad kan vi lära oss av dem? Samtalet leds av Anna Charlotta Johansson.

Arwidssonstiftelsen firar 10 år! Uppdraget att skapa samverkan över disciplingränser – stadsbyggnad, arkitektur, landskapsarkitektur, konst och humaniora – har varit stiftelsens viktigaste uppgift. Forskning och projekt med syfte att skapa godare och bättre livsmiljöer har varit i fokus, samt att vara en arena för samtal och kunskapsspridning. I detta avsnitt möter den första verksamhetschefen för Arwidssonstiftelsen, Martin Rörby, stiftelsens nuvarande vd, Anna König Jerlmyr, i ett samtal om stiftelsens roll och diskuterar vilka avtryck Arwidssonstiftelsen i rollen som katalysator har lämnat. Samtalet leds av Anna Charlotta Johansson.

Forskningen är glasklar: Vi har aldrig varit lika stillasittande som nu. Barn spenderar 5-9 timmar framför skärmen varje dag och bara 2 av 10 barn uppnår rekommenderad fysisk aktivitet. I detta avsnitt av Arwidsson Talks djupdyker vi ner i ämnet kring ”lust till rörelse” - särskilt bland barn och unga. Vi diskuterar folkhälsa och fysisk aktivitet; hur vi kan öka vår fysiska aktivitet genom att tänka, planera och bygga annorlunda? Dessutom besöker vi den nyinvigda Hälsohubben på Söder Mälarstrand i Stockholm. I studion finns Daniel Berglind, docent i folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet, Karl Sergel, grundare av Fuzed, Fredrik Matz, landskapsarkitekt och grundare av Studio Era samt Anna Charlotta Johansson från Arwidssonstiftelsen.

I ett poddsamtal, live från Almedalens poddscen, diskuterar gästerna i detta avsnitt konsten att bygga nya mötesplatser. Vi rör oss mellan ämnen som-, Almedalen som ett demokratiskt paradis, vistelsekvalitet i offentliga rum, de nysläppta platsutvecklingsrapporterna ”Idrott och kultur som sociala platser” samt ”Platspotential”, och vilka städer vi kan lära från. Medverkande: Helena Ohlsson, VD Centrum för AMP Lars Strömgren, trafikborgarråd (MP), Stockholms stad Alexander Ståhle, vd Spacescape Samtalsledare är Anna König Jerlmyr, VD Arwidssonstiftelsen