Advertise on podcast: AI Sweden Podcast

Hur kan klinisk forskning kring AI i vården ta klivet vidare till faktiskt implementering? För Anette Gente Lidbom, verksamhetschef på verksamheten för Hud- och könssjukvård på Sahlgrenska universitetssjukhuset, blev ett steg på vägen att tänka kring ”risk” i olika dimensioner. Bland annat genom att separera risk för patienter från juridisk risk gav hon grönt ljus för Sam Polesies forskningsprojekt att gå vidare i ett samarbete med ett teknikbolag. ”I rätt projekt överväger fördelarna riskerna. Är jag dessutom säker på att det inte leder till en patientskada så känner jag mig trygg i att göra detta,” säger hon när hon gästar AI Sweden Podcast tillsammans med  Sam Polesie, överläkare på verksamheten för Hud- och könssjukvård, och ansvarig för det forskningsprojekt som avsnittet tar sitt avstamp i. Samtalet handlar bland annat om likheter med utveckling av nya läkemedel och de samarbeten som sjukvården har med näringslivet, och varför lättbegripliga AI-tillämpningar är viktiga för att bygga både individuell och organisatoriska vana att använda AI i vården – det Sam beskriver som ”förtrogenhet med tekniken”.

Dags för AI Sweden Podcast att göra ett första nedslag i projektet "Digital kompetensutveckling". I projektet samarbetar Stockholm stad och Sigtuna kommun med AI Sweden fram till sommaren 2027. Målet är att kompetensutveckla över tusen medarbetare och samtidigt bygga arbetssätt för fortsatt lärande i verksamheterna – som också kan spridas till andra kommuner och organisationer. Från individ till medborgarnytta: Hur den enskilda medarbetarens kompetenshöjning i slutändan leder till bättre service för kommuninvånarna. Ledarskapets betydelse: Varför projektet jobbar nära ledningsgrupper för att identifiera verkliga verksamhetsbehov. Lärande i vardagen: Om nödvändigheten att se till att fortbildning skapar konkret nytta så snart som möjligt och därmed inte känns som något som läggs ovanpå ordinarie arbetsuppgifter. "Bläckfiskmodellen": Hur över 120 kollegor fungerar som armar ut i verksamheten för att säkerställa att kunskapen når ut i organisationerna. De som berättar allt detta är: Kristina Hultgren, ESF-projektledare, Arbetsmarknadsförvaltningen, Stockholms stad.Fredrik Lindqvist, utvecklingsledare, Vård- och omsorgsförvaltningen, Sigtuna kommun.Marie Andervin, projektledare inom lärande och kompetensutveckling, AI Sweden.AI Sweden Podcast kommer att följa projektet under året och dela insikter och lärdomar. Vill du veta mer om projektet, delta på kommande seminarier eller har förslag på frågor att lyfta i kommande avsnitt? Ta då kontakt med Marie Andervin! Projektet finansieras av Stockholm Stad, Sigtuna kommun, AI Sweden och medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden. 

Hur kan ett hårvårdsföretag med människan i centrum använda AI för att expandera internationellt och förbättra sin verksamhet? I det här avsnittet möter vi Johan Hellström, VD för Björn Axén som visar hur Sveriges kanske främsta hårvårdsföretag har en lång historia av att kombinera kärleken för hantverket med en innovativ kultur och öga för att dra nytta av ny teknik. Johan berättar om hur Björn Axén använder AI för att förbättra lagerhållningen hos sina distributörer, om hur de skulle planerar att använda tekniken i framtiden och vad som krävs för att införa AI framgångsrikt i verksamheten. Avsnittet är en del av vår serie med fokus på mindre och medelstora företag som framgångsrikt navigerar i AI-transformationen. Serien är medfinansierad med medel från EU. Vill du ta del av våra resurser riktade mot affärsutvecklare och rådgivare i innovationsstödssystemet? Besök vår hemsida ai.se/innovationssystemet Vill du vara med eller tipsa om någon som borde vara med i den här intervjuserien? Kontakta [email protected] eller connecta på Linkedin Vill du lära dig med om AI Sweden? Besök ai.se.

Kan stora språkmodeller användas för att stärka patientsäkerheten? Resultat från Region Västmanland tyder på att svaret på den frågan är ja. – Vården har samlat en guldgruva med information som vi nu ser att det finns möjlighet att analysera och använda för att förbättra patientsäkerheten, säger Anders Krifors, chefsläkare och överläkare på infektionskliniken på Västerås sjukhus. I ett nationellt projekt samarbetar Region Västmanland nu med Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Sveriges Kommuner och Regioner, Innovation Skåne och AI Sweden för att ta både användningen av språkmodeller och nödvändig datadelning till nästa nivå. Tillsammans med Magnus Kjellberg, som leder Kompetenscentrum AI på Sahlgrenska universitetssjukhuset och är också regional AI-samordnare på regionens centrala AI-kontor, gästar Anders Krifors AI Sweden Podcast. Avsnittet handlar bland annat om Hur de stora mängder information som i avvikelserapporter kan analyseras med AI för att identifiera mönster och förbättra patientsäkerheten.Region Västmanlands arbete med att använda AI för att klassificera läkemedelsavvikelser och lyckades uppnå en klassificeringskvalitet i nivå med domänkunninga experter.Om hur information insamlad i fritext kan struktureras med hjälp av språkmodeller.Hur lärdomar från projektet kan överföras till andra tillämpningsfall inom vården, och även till andra samhällssektorer som hanterar avvikelserapporter.Projektet är medfinansierat av Tillväxtverket genom Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Hur promptar med en stor språkmodell på bästa sätt? Vad är skillnaden mellan att använda modellerna i ett chattinterface och att bygga agenter? Och är inte modellerna snart så bra att vi kan sluta prata om prompt engineering? Christian Ryan, Product Engineer i Anthropics Applied AI-team, delar med sig av sina tips med fokus på Anthropics Claude. Fokus ligger på agenter, vad de är, hur man utvecklar dem, och inte minst hur man kan utvärdera att de gör vad de ska. Men det blir också tips som är relevanta för vanlig ”skrivbords-användning” av Claude. De länkar Christian nämner i samtalet: - https://www.anthropic.com/engineering/claude-code-best-practices- https://platform.claude.com/docs/en/build-with-claude/prompt-engineering/overview- https://engineering.atspotify.com/2025/11/context-engineering-background-coding-agents-part-2

Hur promptar med en stor språkmodell på bästa sätt? Vad är skillnaden mellan att använda modellerna i ett chattinterface och att bygga agenter? Och är inte modellerna snart så bra att vi kan sluta prata om prompt engineering? AI Sweden Podcast gästas den här gången av Erik Wallström, AI Customer Engineer på Google Cloud. I avsnittet delar han med sig av sina tips, med fokus på Googles Gemini. Prompt engineering sätts i relation till context engineering, det handlar om utvärdering av agenter och varför metapromptning är ett sätt att förbättra sina instruktioner till modellen.

I en allt mer komplex omvärld – och där artificiell intelligens erbjuder nya sätt att utveckla och förbättra kärnuppdraget – hur tänker man som region- och kommunikationsdirektör? I det här avsnittet delar Krister Björkegren, regiondirektör i Region Halland, och Johanna Steier, kommunikationsdirektör, med sig av sina svar på den frågan. De handlar bland annat om att bygga tillit, om kommunikation, och om vägval kring teknikkompetens och AI-strategier. I avsnittet nämns projektet Datadrivna organisationer, där Region Halland tillsammans med Aixia drev ett av användningsfallen och ett tidigare avsnitt av AI Sweden Podcast. Lyssna gärna på det också!

När behöver man de största modellerna på den mest kraftfulla hårdvaran? Och när räcker det med mindre modeller och mer begränsad beräkningskapacitet?  Den frågeställningen tog sig Region Halland och Aixia an som ett av tre användningsfall i det stora samarbetsprojektet ”Datadrivna organisationer” (DDO). Tillsammans tog de fram benchmarks för både språkmodeller och bildanalys för att jämföra hur bland annat energiförbrukningen förändras beroende på hårdvara, modell och utvecklingsramverk.  I avsnittet berättar Stefan Bäckström, Region Halland, och Milena Miernik och Olof Sandell, Aixia, om projektet som tog sin utgångspunkt i konkreta behov som finns i sjukvården. DDO avslutades i december 2025, efter drygt 20 månader där organisationer från näringslivet, offentliga sektor och akademi jobbat tillsammans för att hitta svar på hur man tar AI från experiment till verklig implementering. Tillsammans har de identifierat de organisatoriska, tekniska och styrningsmodeller som möjliggör ansvarsfull, skalbar och effektiv AI-drift. Projektet har finansierats av de deltagande organisationerna och Vinnova. AI Sweden delfinansieras av European Regional Development Fund inom projektet "Ökat nationellt samarbete för accelererad användning av AI i alla branscher".

– Syftet är att få igenom så många bra idéer som möjligt – och så snabbt som möjligt. Så beskriver Joel Preger, Operativ Chef, Tema Hjärta, Kärl och Neuro på Karolinska Universitetssjukhuset, bakgrunden till sjukhusets nya AI-process. Tillsammans med Espen Sigvartsen, chef för avdelningen för datalager, applikationsutveckling och AI, är han gäst i avsnittet. Samtalet handlar bland annat om det tvärdisciplinära AI-råd som ska skynda på bedömningen av idéer, om skillnader mellan tillämpningar för den kliniska verksamheten och för de administrativa delarna, om risktagande, och om inspiration som hämtats från Kanada, i ett kunskapsutbyte mellan svenska regioner och Unity Health Toronto.

AI-utvecklingen går för fort för att vi ska kunna vänta på att senior kompetens ska finnas tillgänglig överallt. I veckans avsnitt diskuterar vi varför talangprogram inte bara handlar om rekrytering, utan är en strategi för organisationer som vill accelerera sin AI-resa här och nu. Ett aktuellt exempel är AI Security Graduate Program. ”Man behöver våga ta emot de här talangerna fast man kanske inte vet bättre än dem. Det kan bli lite omvänt mentorskap, lite omvänd kompetensutveckling. Men det kräver mod,” säger Elin Ogéus, affärsområdeschef för Nexer Tech Talent.  Hon gästar AI Sweden Podcast tillsammans med Sofia Hedén, ansvarig för AI Swedens talangprogram.  Några av de erfarenheter som både Nexer och AI Sweden dragit från sina talangprogram är: Kompetensbrist kan inte lösas med väntan: Talangprogram fungerar som en brygga för att komma igång med värdeskapande AI-arbete direkt, istället för att vänta på den "perfekta" seniora rekryteringen.Talangprogram ger långsiktiga rekryteringar: Siffror från Nexer visar att många fler av dem som kommer in hos en arbetsgivare via ett talangprogram uttrycker ambitioner att stanna kvar över tid.Modigt ledarskap är att våga bli omsprungen: I en tid av snabb teknisk utveckling innebär ledarskap att våga rekrytera juniora talanger som kan mer än chefen. Det kräver mod att öppna upp för omvänt mentorskap där organisationen lär sig av talangen, inte bara tvärtom.Baserat på de lärdomarna utkristalliserar sig tre frågor där tre ”ja” som svar lägger grunden för lyckade talangprogram:  Har du engagemanget? (Du behöver inte ha svaren, men du måste ha viljan att driva förändring).Har du ett riktigt problem? (Talanger vill skapa värde på riktigt, inte sitta på bänken. Har ni utmaningar där ni kört fast?)Vågar du bli ifrågasatt? (De skarpaste talangerna kommer att utmana era gamla arbetssätt. Är kulturen trygg nog för det?)

I det här avsnittet pratar AI Swedens Astrid Sjögren med Karin Nelsson, VD på undersökningsföretaget Demoskop. Avsnittet är en del av vår serie med fokus på mindre företag som framgångsrikt har transformerat sin verksamhet med hjälp av AI. Karin delar historien om hur Demoskop omvandlade sin verksamhet och affärsmodell med AI. Vi får höra om hur de har lyckats effektivisera sitt arbete, bygga en egen säker AI-plattform kallad Stella, och vad som krävdes i form av ledarskap och kompetensutveckling. Karin diskuterar också varför mänsklig expertis och kritisk förmåga är den viktigaste konkurrensfördelen i en AI-driven värld. Läs mer om Demoskop härKarin finns på Linkedin Vill du ta del av våra resurser riktade mot affärsutvecklare och rådgivare i innovationsstödssystemet? Besök vår hemsida!Vill du vara med eller tipsa om någon som borde vara med i podden? Kontakta [email protected] eller connecta på Linkedin Vill du lära dig med om AI Sweden? Besök ai.se. 

Landets kommuner ser stora möjligheter med AI men kämpar med hur värdeskapandet ska ske i praktiken. En ny intervjustudie som AI Sweden genomfört tillsammans med Göteborgs Universitet visar att kommunernas framgångar med AI-användning avgörs av ledarskap och samarbete. – Ska man skapa värde med hjälp av AI krävs en djup förståelse för hur teknik påverkar befintliga processer och arbetssätt. Det ökar kraven på verksamhetsutveckling, samspel mellan funktioner och ett aktivt, strategiskt ledarskap, säger Rebecka Lönnroth, Head of AI Adoption Public Sector på AI Sweden. Hon gästar i det här avsnittet AI Sweden Podcast tillsammans med Tomas Lindroth, lektor och avdelningschef Informatik på Göteborgs Universitet. Han handledde studenterna som genomförde intervjuerna och har varit med och skrivit rapporten. Rapporten – och avsnittet – handlar bland annat också om risken med isolerade öar där utforskandet sker utan hänsyn till vad andra redan gjort, om utmaningar med etablerade upphandlingsrutiner, och om hur man som chef i offentlig verksamhet kan bygga upp sitt mod. Läs mer om rapporten och ladda ner den från AI Swedens webbplats.

I det här avsnittet gästar Bryan Reimer, forskare vid MIT och medlem av AI Swedens AI Labs advisory board, podden för ett samtal om hur man gör artificiell intelligens användbar i en organisation. “How to make AI useful” är titeln på boken som han skrivit tillsammans med Magnus Lindqvist. Den fokuserar inte på tekniken i sig. Istället för att kretsa kring teknik, modeller och träningsdata är det mötet mellan teknik, människa och organisation som är det centrala. En av Bryan Reimers huvudpoänger är att teknikens största värde inte ligger i att ersätta mänsklig expertis, utan i att förstärka den. Vi bör se AI som en "co-pilot", inte en "autopilot", och akta oss för "automation complacency" – att vi blir lata och litar blint på teknikens svar. I boken utgår Bryan Reimer från ett ramverk med tre faser: Wow, Whoa och Grow.Från den första häpnaden ("Wow") till en fas av oro för samhällspåverkan och integritet ("Whoa"), och slutligen till "Grow"-fasen. Här varnar han för att fastna i "patching" (taktiska, kortsiktiga fixar) och uppmanar ledare att istället fokusera på "paving" (att strategiskt tänka nytt och bygga helt nya vägar). För organisationer är budskapet tydligt: Ledare måste våga glömma gamla sanningar, skapa förutsättningar för experimenterande, och förstå att förtroendet för tekniken är helt avgörande för att lyckas.

I dagens avsnitt av “Vi kan bättre” sätter vi före detta EU-kommissionären Cecilia Malmström och författaren Johan Norberg den liberala demokratin under luppen. Vad är det för värden som människor över världen verkar ha glömt eller valt bort? Varför är liberaler så urusla kommunikatörer och hur kan Donald Trump rädda liberalismen. Vi kan bättre är en gästserie hos AI Sweden Podcast som leds av journalisten Karin Hübinette och produceras av Katarina Sahlin. Samtalserien, som är del av initiativet Future of Democracy, fokuserar på demokrati, samhällsutveckling och handlingskraft med några av Sveriges mest framstående ledare. Läs mer om Future of Democracy: https://www.futureofdemocracy.se/ De vanliga avsnitten i AI Sweden Podcast kommer att fortsätta och varvas med serien Vi kan bättre. AI Sweden Podcast riktar sig till ledare som vill förstå hur artificiell intelligens kan tillämpas i organisationer. I vanliga fall leds podden av Peter Kurzwelly och Anders Thoresson från AI Sweden. Serien Vi kan bättre är ett unikt gästspel som fokuserar på ett bredare perspektiv av samhällsutvecklingen.

Dags att dyka ner i European Health Data Space, EHDS, och arbetet med både gemensamma standarder för hälsodata och en teknisk infrastruktur som ska göra data tillgänglig. Gäst i avsnittet är Annemieke Ålenius. Hon är senior rådgivare till E-hälsomyndighetens generaldirektör och en av landets ledande expert på hälsodata. För tillfället är hon dessutom utlånad till AI Sweden på halvtid, för att tillsammans med kollegor där bidra till att stärka det nationella arbetet med att få vården att dra nytta av AI och data för att möta framtidens utmaningar. Samtalet handlar om varför EU skapar data spaces inom en rad områden och varför hälsodata blev ett av de högst prioriterade, men framför allt om vad EDHS är och vilken nytta och värde som ska skapas. Missade du något avsnitt? Kolla in våra tidigare episoder för mer om artificiell intelligens och dess påverkan.