Advertise on podcast: En Kvart om Typ 2

Covid-19 har på många sätt präglat våra liv under de senaste åren, och nya forskningsresultat fortsätter att ge oss insikt i hur immunförsvaret agerar i samband med viral infektion.  Ett exempel på detta är den studie som Philip Curman, specialist i dermatologi vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, disputerad inom genetiska hudsjukdomar och forskare inom dermatologisk epidemiologi vid Karolinska Institutet, nyligen publicerade i The Journal of Allergy and Clinical Immunology tillsammans med ett internationellt forskarlag. I studien, som baserades på den amerikanska elektroniska hälsodatabasen TriNetX, undersökte man sambandet mellan covid-19-infektion och typ 2-inflammatoriska sjukdomar, och fann en markant ökad risk för personer som haft covid-19 att utveckla astma, kronisk bihåleinflammation och/eller allergisk rinit. Däremot såg man ingen ökad risk för typ 2-inflammatoriska sjukdomar i huden, som atopisk dermatit, eller i matstrupen i form av eosinofil esofagit. En ännu tydligare skillnad framträdde vid jämförelse med individer som vaccinerats mot covid-19, vilket indikerar att vaccination inte bara skyddar mot infektion i sig, utan även verkar ha en viss förebyggande effekt mot vissa följdsjukdomar i luftvägarna.  I detta avsnitt diskuterar han studiens upplägg och resultat, potentiella begränsningar och såväl planerade som pågående forskningsprojekt inom typ 2-inflammation, som förhoppningsvis kan bidra till ökad förståelse för immunaktivering och sjukdomsutveckling. Läs mer om den aktuella studien och pågående och kommande forskningsprojekt här: COVID-19 infection raises respiratory type 2 inflammatory disease risk, whereas vaccination is protective - ScienceDirect Philip Curman | Karolinska Institutet

Kroniska hudsjukdomar innebär stor negativ påverkan på patienters livskvalitet, inte bara fysiskt utan också psykiskt. Över tid blir dessutom sjukdomens osynliga börda allt tyngre, då sömnbrist, dåligt självförtoende och social stigmatisering efterhand resulterar i sämre skolresultat och därmed försämrade utsikter på arbetsmarknaden, högre arbetsfrånvaro samt social isolering och en negativ framtidssyn. Utöver detta lider många patienter av relaterade sjukdomar som drivs av samma underliggande kroniska inflammation - t ex har patienter med atopisk dermatit högre risk att även utveckla t ex astma, allergier eller eosinofil esofagit, vilka också bidrar negativt till fysisk och mental prestation och socialt samspel.  Amra Osmancevic, adjungerad professor vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg, överläkare och specialist i dermatologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, diskuterar här vikten av att förstå patientens helhetssituation bortom enbart hudsymptom, att individanpassa behandlingsmål och -utvärdering, samt behovet av tidig diagnostik och korrekt intervention för att uppnå sjukdomskontroll och vända det negativa förloppet, så att patienter i framtiden ska slippa låta sin sjukdom definiera dem.  Läs mer om begreppet kumulativ livspåverkan och hur denna kan mätas här:  Cumulative life course impairment: identifying patients at risk - PubMed Mapping risk factors for cumulative life course impairment in patients with chronic skin diseases – a systematic review - Stülpnagel - 2021 - Journal of the European Academy of Dermatology and Venereology - Wiley Online Library Development of Measurement Tools to Assess Cumulative Life Course Impairment in Patients with Chronic Skin Diseases - Braren‐von Stülpnagel - 2023 - Journal of the European Academy of Dermatology and Venereology - Wiley Online Library

Vi får en allt bättre förståelse för hur ett överaktivt typ 2-inflammatoriskt svar kan resultera i olika sjukdomar som exempelvis atopisk dermatit, astma, prurigo nodularis, födoämnesallergier och även kroniskt obstruktiv lungsjukdom, men vad finns det egentligen för gemensamma nämnare hos dessa vitt skilda åkommor? Vilka är de underliggande immunologiska mekanismer som driver sjukdomsutveckling, och hur kan bättre förståelse för gemensamma patofysiologiska faktorer leda till förbättrat multidisciplinärt samarbete i kliniken? Professor Óscar Palomares är specialist i immunologi och verksam vid enheten för biokemi och molekylärbiologi, samt avdelningschef för vaccin- och dendritcellslaboratoriet vid Complutense-universitetet i Madrid. Tillsammans med en grupp experter inom olika discipliner har han utvecklat ett screeningverktyg specifikt för typ 2-inflammatoriska sjukdomar, utformat för att på ett enkelt sätt uppmärksamma samtidiga symptom från olika organsystem och underlätta såväl tidigare remittering från primärvård som optimerad intervention och patienthantering. I detta avsnitt resonerar han kring vår förståelse för typ 2-inflammatoriska mekanismer, berättare ingående om screeningverktyget och hur det är tänkt att appliceras i klinisk praxis, samt blickar framåt mot framtiden inom typ 2-inflammationsfältet. Läs mer i de artiklar som diskuteras i avsnittet via länkarna nedan: Frontiers | Multidisciplinary management of type 2 inflammation diseases using a screening tool Frontiers | Development and validation of a Delphi consensus-based questionnaire for the multidisciplinary management of type 2 inflammation-related diseases

Klåda är ett av de mest framträdande symptomen vid kroniska hudsjukdomar som atopisk dermatit och prurigo nodularis, och leder ofta till sömnsvårigheter, hudskador och ökad risk för infektioner, samt en allmänt försämrad livskvalitet. Men vilka är de underliggande mekanismerna bakom klåda, och vad är egentligen skillnaden mellan akut och kronisk klåda? Hur ser samspelet mellan immunförsvaret, nervsystemet och hudbarriären ut vid klåda, och hur hänger detta ihop med smärtkänslighet i huden? Vilka utmaningar står vi inför vid behandling av kronisk klåda, och vad finns det för möjligheter att uppnå sjukdomskontroll? Dr Manuel Pereira, specialist inom dermatologi och med en PhD inom neurovetenskap, är verksam vid universitetssjukhuset Charité i Berlin, där han både bedriver klinisk verksamhet och forskning inom kronisk prurigo. I detta avsnitt resonerar han kring vår förståelse av det komplexa system som driver kronisk klåda, samspelet mellan typ 2-inflammatoriska mekanismer och neuronal signalering, samt hur våra möjligheter att behandla klåda har utvecklats och vad vi kan vänta oss av framtiden.

Vilka är de främsta utmaningarna vid behandling av atopisk dermatit idag, och hur tacklar man dessa på kliniken? Hur uppnår man sjukdomskontroll, och kommer vi i framtiden ha möjlighet att modifiera sjukdomsförlopp och till och med förebygga utveckling av atopiska sjukdomar? Professor Diamant Thaçi, specialist inom dermatologi och verksam vid Lübecks universitet där han både bedriver klinisk verksamhet och undervisning inom dermatologi och immunologi, ger sin syn på dessa och andra frågor som berör hantering av atopisk dermatit och typ 2-drivna inflammatoriska sjukdomar, hur våra behandlingsmöjligheter har utvecklats och hur framtiden ser ut.

På vilket sätt spelar epigenetik roll för atopiska sjukdomar så som astma och allergi? Idag gästar professorerna Maria Lerm och Mika Gustafsson från Linköpings Universitet. Häng med i en intressant diskussion om kunskapsläget idag, och få en inblick i vad som forskas på just nu. 

I detta avsnitt samtalar vi med Heike Petersen, specialist i dermatologi och allergologi  på Hallandskustens hudmottagning.  Det blev ett samtal om hur typ 2 inflammation kan se ut på dermatologkliniken och vikten av ett holistiskt patientperspektiv.  

Den atopiska marschen är ett begrepp vi ofta använder när vi pratar om atopiska sjukdomar, men hur är förståelsen för risken av utvecklingan av atopiska sjukdomar  idag? Är det verkligen en "marsch" vi pratar om? I detta avsnitt försöker vi bredda begreppen tillsammans med Emma Goksör barnläkare och barnallergolog på Drottning Silvias barnsjukhus. Länk till de publikationer som nämns i avsnittet: Disease trajectories in childhood atopic dermatitis: an update and practitioner's guide - PubMed (nih.gov) The skin as a target for prevention of the atopic march - PubMed (nih.gov) MAT-SE-2300557

De senaste årtionderna har kliniker och forskare ägnat all större uppmärksamhet åt eosinofil esofagit, eller allergisk mastrupe. Var befinner vi oss idag gällande sjukdomskunskap, diagnostik och behandling? Dagens gäst är gastroenterolog och biträdande överläkare Kotryna Truskaite från Karolinska Universitetssjukhuset som delar med sig av sina kunskaper.

I detta avsnitt pratar vi med professor Kjell Alving om FeNO (fraktion utandad kväveoxid). Här förklarar han vad FeNO egentligen är och hur man praktiskt kan använda sig av FeNO-mätning i både diagnos och terapi av astma.

I detta avsnitt pratar vi med dermatolog Tore Särnhult om den mer ovanliga dermatologiska sjukdomen, prurigo nodularis. Vad är det egentligen och hur är det kopplat till typ 2 inflammation?

I årets sista avsnitt gästar överläkare och professor Anders Cervin för att prata om kronisk rinosinuit med näspolyper (CRSwNP). Hur definieras det, vilka är symptomen och hur behandlar man tillståndet?

I detta avsnitt pratar vi med överläkare Anna Undeman Asarnoj från Astrid Lindgrens bansjukhus om riskfaktorer, epidemiologi och förebyggande av födoämnesallergi . Länk till artikel som diskuteras i avsnittet:  Skjerven et al. 2022. Early food intervention and skin emollients to prevent food allergy in young children (PreventADALL) MAT-SE-2200866

Vi pratar med professor och överläkare inom öron-näsa-hals-sjukdomar Lars-Olaf Cardell om projektet Upper and Lower Airways Northern European Consensus (ULANC). Hur ska man tänka kring patienter med symtom från både övre och nedre luftvägarna, och hur kan olika specialiteter samarbeta kring dessa patienter? MAT-SE-2200864

Hur ser patientens resa fram till astmadiagnos ut idag? Vi pratar med överläkare Synnöve Alves om astmapatientens resa  genom vården. MAT-SE-2200720