Advertise on podcast: Klimatekot

De närmsta åren kommer det att brytas mer malm än det gjorts sammanlagt sedan bronsåldern. Den gröna omställningen kräver enorma resurser, energi och markanvändning. Så hur hållbart blir det egentligen? I det här avsnittet gästas vi av författaren och journalisten Arne Müller, som har skrivit flera böcker om gruvindustrin och de så kallade gröna industrierna i norra Sverige. Vi resonerar kring vad som händer när lösningarna på klimatkrisen samtidigt kräver mer el, mer metaller och mer mark. Vem kommer i kläm och vem får ta riskerna?

Visste du att genomsnittstemperaturen globalt bara var 5 grader kallare senaste istiden. Det är den typ av konsekvens som några graders uppvärmning kan göra. Att vi skulle stanna vid Parisavtalets 1.5 graders uppvärmning anses nu vara omöjligt. Globalt får vi hoppas att vi kan hålla oss under 2 graders uppvärmning. Men det går snabbare vid polerna. I Umeå kan det bli så mycket som 6-8 grader varmare i slutet av seklet. Vad blir konsekvenserna och hur ska vi förbereda oss? I det här avsnittet gästas vi av klimatanpassningsstrateg Viktoria Vingmarker från Umeå kommun. Hon beställde en rapport från SMHI, för att få svart på vitt hur klimatet i Umeå kan komma att förändras. Här är svaret.

När en by samlar in 50 miljoner kronor, bygger ett allaktivitetshus och använder det som motor för klimatanpassning händer något större än bara en lokal satsning. I Stöcke utanför Umeå visar Maria Bergsten hur gemenskap, mat, vatten och smart vardagsberedskap kan bli grunden för ett mer resilient lokalsamhälle. Mötesplats Stöcke är inte bara ett hus med restaurang, matbutik, gym, idrottshall och coworking. Det är en levande plats där aktiviteter, tillit och samarbete stärker byns beredskap – långt innan en kris uppstår. I avsnittet berättar Maria om pilotprojektet som kopplar ihop klimatanpassning med lokalekonomisk analys. Tillsammans kartlägger man resurser inom bland annat energi, mat, vatten, kommunikation, trygghet och organisering. Vi får också följa Stöckes praktiska tester: tillsammansodling, spannmålsodling, fröer, kvarnar, en kommande bagarstuga, förädling av mat, växthus och system för att ta hand om regnvatten. Men den kanske viktigaste resursen är människorna själva. Maria berättar varför återkommande aktiviteter som midsommarfirande, lucia och majbrasor kan spela en avgörande roll för trygghet och beredskap. Vi pratar också om lärdomarna från en studieresa till Finland, om balansen mellan ideellt engagemang och kommunens ansvar – och om varför man inte behöver ha allt perfekt för att komma igång. Ett inspirerande avsnitt för dig som vill förstå hur lokalsamhällen kan bli mer robusta, självständiga och bättre rustade för framtidens klimatförändringar och kriser. Medverkande: Maria Bergsten, verksamhetschef på Mötesplats Stöcke.

Transport står för drygt en tredjedel av Sveriges klimatutsläpp, vilket gör det till Sveriges största utsläppssektor. Och det handlar inte bara om att ställa om persontrafiken. Lastbilar, bussar och arbetsmaskiner måste också ställa om. I Västerbotten undersöker man nu har tunga transporter ska kunna ställa om och fungera i kyla, långa avstånd och ofta långt ifrån nästa laddare eller tankstation. I det här avsnittet gästas vi av Johan Lagrelius från BioFuel Region och Torgny Forss, energi- och klimatrådgivare på Umeå kommun. Vi pratar laddning där den faktiskt behövs, tysta eldrivna arbetsmaskiner, kommunernas roll som upphandlare och vad som krävs för att transporterna i norra Sverige ska vara både fossilfria och robusta år 2030.

Trots krig, energikris och mörka klimatprognoser fortsätter den gröna omställningen, och i norra Sverige går det fort. I säsongens sista, helt oplanerade avsnitt möter du Eduardo Pettersson, energi- och klimatrådgivare på Umeå kommun, som tillsammans med Elin Leyonberg summerar vårens käftsmällar och ljusglimtar: från hormuzkrisen och vårt globala oljeberoende till EU:s nya effektiviseringsinitiativ, Net Zero Cities och hur Umeå och norra Sverige blivit testbädd för grön industri, smartare stadsplanering och energisnålare vardagsliv. Vi pratar om varför fossilenergin fortfarande står för runt 80 procent av världens energimix, vad “ett- eller två-tonslivet” kan innebära i praktiken, hur landsbygden återigen blir central för vår försörjning och varför motståndet mot omställningen paradoxalt nog kan vara ett tecken på att en vändpunkt närmar sig.

Vårt ekonomiska system är byggt för evig tillväxt på en ändlig planet, vilket gör kollapsen mer eller mindre inbyggd i systemet. I detta avsnitt möter du Tove Blomgren, Creative Director på framtidslabbet Sally hos EY Doberman. Framtidslabbet har tagit sig an utmaningen att helt omformulera vad vår ekonomi ska handla om. Istället för tillväxt ligger fokus på livskvalitet, rättvisa och fungerande ekosystem. Vi pratar om att man får det man mäter, att BNP aldrig var tänkt att användas som det gör och varför dagens pensionssystem kan vara dömt att haverera. Vi pratar också om hur medborgarlön, lokala matekonomier och nya sätt att mäta värde skulle kunna bli grunden för nästa ekonomiska system.

Vi lever i en tid där nästan allt förväntas fortsätta växa - ekonomin, städerna, karriärerna och våra att göra listor. Samtidigt lever vi redan nu över planetens gränser, och medan vissa sätter sitt hopp till grön tillväxt och fortsatt expansion, börjar allt fler känna att det här inte håller. En del går så långt som att fråga sig om vår nuvarande civilisation i själva verket är på väg mot en kollaps. Och i så fall - vad händer då och vad skulle kunna växa fram i stället? Dagens gäst i Klimatekot är författaren, journalisten och föreläsaren David Jonstad, som bland annat skrivit böckerna “Kollaps” och “Meningen med landet”, där han skriver både om systemens sårbarhet och sina egna försök att leva på ett annat sätt.

Kata Nylén är en av psykologerna bakom nätverket Klimatpsykologerna. I höst släpper hon sin nya bok om psykologisk resiliens. Hur gör man för att förbereda sig på de kriser som väntar och hur hanterar man de kriser vi befinner oss i? Vi pratar om nyckeln till förändring, ungas minskade klimatengagemang och om att öka det kollektiva engagemanget. Keywords klimatångest, beteendeförändring, psykologisk resiliens, kollektivt engagemang, ungdomars klimatengagemang, socialt stöd, klimatkris, hållbarhet, klimatpolitik, klimatkris Chapters 00:00 Introduktion till klimatkrisen och psykologisk resiliens 02:34 Människors beteende och intentionsglappet 05:42 Kollektivt ansvar och vikten av samarbete 08:48 Känslomässig hantering av kriser 11:04 Kognitiv dissonans och dess påverkan 13:49 Att skapa meningsfullhet och handlingskraft 17:05 Polarisering och engagemang i klimatfrågor 20:44 Klimatsmart och utmattning 22:51 Att se sig själv som medborgare 24:45 Ungdomars engagemang och motstånd 28:56 Vuxnas ansvar och rollmodeller 33:48 Psykologisk resiliens och framtidshopp

Generationer före oss lärde sig naturen genom vardagen - att bedöma isar, hitta vatten, göra upp eld och laga mat utan el. Idag har mycket av kunskapen ersatts av väderappar, vandringsleder och kommunala hemsidor. I det här avsnittet pratar vi med utomhuspedagogen Agneta Fries från Naturskolan i Umeå om varför naturfärdigheter är en del av Sveriges civila krisberedskap, hur friluftsliv kan stärka både praktisk beredskap och psykisk/social resiliens - och hur vi faktiskt kan ta tillbaka den här kunskapen, för oss själva, våra barn och samhället i stort.

Intresset för solceller har dalat, samtidigt som det finns stora ekonomiska och klimatmässiga vinster med att investera i dem. 2030 kommer dessutom nya regler som säger att i stort sett alla nya byggnader ska ha solceller på taket. Och numer finns stora vinster att hämta med smart batterilagring, möjligheter till ö-drift vid strömavbrott och effektiva sätt att minska effekttoppar. Dagens gäst är rådgivaren, författaren och föreläsaren Lars Andrén - expert på solceller och energilagring.

Odlingssäsongen är på gång, men vad är bäst att odla för att slå ett slag för ökad hemberedskap? Susanne Hjort är permakulturdesigner och håller just nu utbildning kring beredskapsodling. I det här avsnittet ger hon sina bästa tips och tricks för att planera sina odlingsplatser, lära känna sin matjord och hur man gör för att ta frö från sina egna plantor - en ofta bortglömd del, men ack så viktig ur beredskapssynpunkt.

Beredskap handlar om så mycket mer än att ha varma filtar och att lagra konserver. Värden står inför flera parallella kriser och de riskerar att förstärka varandra. Hur bygger vi egentligen ett samhälle som tål smällarna? I säsongens första Klimatekot gästas vi av säkerhetsexperten Patrik Oksanen. Vi pratar om de dolda kopplingarna mellan ekologisk och biologisk kollaps, klimatkris och säkerhetspolitik. Men också om hävstångspunkterna - det vill säga som förändringar som ger stora effekter på många områden.

Jon Moen är professor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet. Han har länge intresserat sig för det hållbara samhället och hur det kan se ut. I det här avsnittet hjälper han oss att knyta ihop säsongens framtidsspaningar. Kan vi människor hantera flera kriser samtidigt? Vad händer när vi passerar tipping points, kan tekniken rädda oss och hur känns det att vara hållbarhetsforskare med vetskap om allt som är så nära att kollapsa. Häng med på säsongens sista avsnitt av Klimatekot.

Hur ser framtidens stad ut och vad krävs för att den ska ge minsta möjliga avtryck på naturen? I det här avsnittet gästas vi av arkitekten och forskaren Cornelia Redeker från Arkitekthögskolan i Umeå. Under årens lopp har hon studerat allt från översvämningar i Nederländerna, vattenbrist i Kairo till hur byggnader och platser kan utformas för att jobba med naturen istället för mot den.

Demokratin är på tillbaka gång i världen och samtidigt har klimatkrisen seglat upp och blivit en ödesfråga för vår framtid. Hur hänger egentligen klimat och demokrati ihop och kan ett demokratiskt samhälle lösa klimatkrisen? Daniel Lindvall är författare och demokratiforskare vid Uppsala universitet och han forskar bland annat om vilka mekanismer som hotar respektive förstärker demokratier, och hur klimatkrisen påverkar demokratiska samhällen.