Advertise on podcast: IP-Kompassen

Politisk reklam är ett högst aktuellt ämne eftersom det är valår i Sverige. Vad många kanske inte känner till är att EU har antagit en ny förordning om politisk reklam som blev tillämplig i sin helhet den 10 oktober 2025. I detta avsnitt av IP-Kompassen diskuterar Annie Einarsson och Michael Spira förordningens syfte och innehåll, från den breda definitionen av politisk reklam till de omfattande transparenskraven, reglerna kring microtargeting och personuppgifter samt förbudet mot utländsk inblandning i valkampanjer. I avsnittet diskuteras de praktiska konsekvenserna av det nya regelverket och vilka aktörer som bör vara särskilt uppmärksamma samt vad de behöver göra för att vara redo.

Influencer marketing har vuxit till en av de mest använda marknadsföringskanalerna i Sverige. Konsumentverket konstaterar dock i en ny rapport att det fortfarande finns allvarliga brister i hur marknadsföringen sker. I detta avsnitt av IP-Kompassen diskuterar Michael Spira och Arvid Axelryd rapporten och tre centrala problemområden som Konsumentverket pekar ut, dvs dold marknadsföring, vilseledande produktpåståenden och marknadsföring av folkhälsoskadliga produkter. I avsnittet belyser vi både annonsörers och influencers ansvar vid kommersiella samarbeten. Avsnittet avslutas med konkreta praktiska tips för såväl annonsörer som influencers.

Vad har hundmat, felmärkta hårvårdsprodukter, och parfymer med korkar formade som hjorthuvuden gemensamt? Jo det är vad några av de mest intressanta rättsfallen inom immaterialrätten och marknadsrätten från 2025 handlar om. Detta och några andra case från IP-året 2025 diskuterar Anna Högsten och Michael Spira i dagens avsnitt.

Vi dyker ner i EU:s nya regelverk gällande delning av data, nämligen Dataförordningen, som började tillämpas i september i år. Förordningen reglerar skälig åtkomst till och användning av data från uppkopplade produkter och tillhörande tjänster. Det är en game changer i hur data rör sig i ekonomin, särskilt för IoT-produkter såsom uppkopplade fordon, industriella maskiner eller smarta hushållsapparater. Regelverket harmoniserar rätten till åtkomst och delning av sådan data och skapar en mer rättvis och transparent datamarknad, där användare får kontroll över sin data samtidigt som krav uppställs på att företagshemligheter och personuppgifter ska skyddas. Därtill uppställs krav på att FRAND-villkor ska efterlevas men vad innebär det och varför är de så centrala? Hur ska företag navigera mellan Dataförordningens krav på enkel åtkomst till data och GDPR:s krav på skydd av personuppgifter? Det diskuterar Carl Lönnqvist och Kim Larsson i dagens avsnitt.

AI‑utredningen har nyligen presenterat sitt förslag för hur AI‑förordningen ska implementeras i svensk rätt. IP-kompassen gästas av särskild utredare Helena Rosén Andersson och vi pratar myndighetsansvar, sanktioner och varför en svensk sandlåda kan ge startups turbofart. Vi förklarar dessutom vad som händer nu, hur regler och tillsyn kan komma att se ut samt går igenom varför PTS föreslås få samordningsansvar.

Inom upphovsrätten har det länge pratats om särskilda principer för avtalstolkning. I avgörandet "Deckarserien" tas vi från Gran Canaria till Högsta domstolen för att djupdyka i hur tolkning av upphovsrättsliga avtal förhåller sig till vanliga avtalsrättsliga tolkningsprinciper. Är HD:s avgörande början på slutet av upphovsrättens särskilda tolkningsprinciper? Det diskuterar Anna Högsten och Michael Spira i dagens avsnitt.

IP-Kompassen goes live! I det här avsnittet, som spelades in under ett event med juriststudenter från Göteborgsuniversitet, pratar Michael Montner och Michaela Örtberg om den uppdaterade ICC:koden. Vi reder ut de viktigaste ändringarna, vad du ska tänka på vid marknadsföring i sociala medier, vid användning av miljöpåståenden och inte minst vid användning av AI i samband med marknadsföring.

Vi dyker ner i den nya svenska patentlagen som trädde i kraft i januari i år. Syftet med den nya lagen är flera, bland annat att modernisera det svenska patentsystemet och anpassa det till internationella överenskommelser. Men vilka är de viktigaste förändringarna och vad innebär dem? Det ger Michaela och Michael svar på i dagens avsnitt.

Vad har lingon och hallon, musik i inlägg på Instagram, smeknamnet på en amerikansk gangster och formen på parfymflaskor gemensamt? Jo det är vad några av de mest intressanta rättsfallen från Patent- och marknadsdomstolarna under 2024 handlar om. Det har också kommit två vägledande avgöranden från EU-domstolen om rätten att hänvisa till annans varumärke. Och vilka trender kan man se inom IP-området under 2024? Allt detta diskuterar Richard Wessman och Michael Montner i dagens avsnitt.

I detta avsnitt dyker vi ner i det nya NIS2-direktivet för att ta reda på vad det innebär för företag och organisationer. Vilka nya och högre krav införs? Vad behöver man tänka på för att vara förberedd och hur går det egentligen med den svenska implementeringen? Medverkar gör Michaela Örtberg och Lisa Bourghardt.

EU vill städa upp i den digitala miljön! Bland annat genom införandet av förordningen om digitala tjänster (DSA-förordningen), innehållande regler som ska skydda användare av digitala tjänster och förhindra uppladdning av olagligt innehåll. Men vilka träffas av DSA-förordningen och vilka skyldigheter innebär den? Kommer den innebära ökade möjligheter att förhindra att immaterialrättsligt skyddat material olovligen laddas upp på digitala plattformar? Det diskuterar Michaela Örtberg och Josua Fridh i dagens avsnitt.

Genom den snabba utvecklingen av nya AI-tekniker och tillkomsten av självständiga AI-system utmanas traditionella uppfattningar om vem eller vad som egentligen ansvarar för det som AI-system kan skapa och vem som kan hållas ansvarig när AI-system gör intrång i skyddade rättigheter. AI-förordningen som nyligen trätt i kraft saknar bestämmelser om intrång och skadestånd. Det finns samtidigt ett lagförslag inom EU om skadeståndsansvar för AI-system, det s.k. AI-ansvarsdirektivet. Kan detta vara en del av lösningen på problematiken med ansvar för intrång orsakade av autonoma AI-system? Det diskuterar Michael Montner och Carl Lönnqvist i dagens avsnitt.

I sommar är det dags för OS i Paris som kommer att bli något alldeles speciellt. OS och de olympiska ringarna är något vi alla känner igen, och har någon form av relation till. Men vad ligger egentligen bakom att OS och det olympiska varumärket har blivit så allmänt känt över världen? Hur arbetar SOK här i Sverige med det olympiska varumärket och särskilt nu inför sommarens olympiska spel? Och vad krävs egentligen juridiskt för att ett varumärke ska anses vara känt och vad blir följderna av det? Det talar Michael Montner, Tobias Kempas och Johanna Hemming från SOK om i dagens avsnitt.

Miljöpåståenden i marknadsföringen, det är något som vi kommer i kontakt med dagligen. Risken är dock att vi råkar ut för greenwashing, det vill säga falska eller vilseledande miljöpåståenden. Ett nytt regelverk är därför på gång inom EU, det så kallade Green Claims direktivet. Vad tar det här nya regelverket egentligen sikte på? Och vad kommer lagförslaget att innebära för alla företag där ute som använder miljöpåståenden i sin marknadsföring? Det diskuterar Michael Montner och Rebecka Målquist i dagens avsnitt.

Att ha en tydlig varumärkesstrategi och ett starkt varumärkesskydd blir allt viktigare. Varumärkessystemet kan dock upplevas som krångligt att navigera i. Vad gäller egentligen när man ska ansöka om och registrera sina varumärken? Hur kan jag veta att det varumärke jag vill använda är ledigt? Och varför hamnar vi i Söderhamn och soliga Alicante? Det diskuterar Michael Montner och Sofia Ljungblad i dagens avsnitt.