Advertise on podcast: Verket – en podd om klassiker

Den engelska julen vore inte komplett utan Charles Dickens ”A Christmas Carol” från 1843, där den snåle och människohatande Ebenezer Scrooge blir en ny människa under julnatten. Den första svenska översättningen kom redan 1844, och boken har med åren blivit en klassiker även för svenska läsare, inte minst genom filmatiseringar och olika bearbetningar. I årets sista avsnitt av Verket samtalar Paulina Helgeson med Birgitta Berglund, lektor och forskare i engelsk litteraturvetenskap, om Dickens julvision, fattigdomen i de engelska industristäderna och kalkonens intåg på de viktorianska matborden. ”Kommunistiska manifestet” dyker upp, liksom frågan om det finns någon svensk motsvarighet till ”En julsaga”. Samtalsledare: Paulina Helgeson. Inspelningsteknik: Martin Joviken Klippning: Urban Göranson Producent: Magnus Bremmer

Han kallas ibland den svenska målarkonstens fader, den tyskfödde skräddarsonen David Klöcker Ehrenstrahl (1628-1698). Efter att ha skolats i Hamburg och Amsterdam hamnade han så småningom i Sverige, där han skulle komma att bli sin tids kanske mest inflytelserika konstnär tillika introduktör av barockens estetik, tätt knuten till det svenska hovet. Mycket av detta blir synligt i hans "Självporträtt med allegorier" (1691), som under hösten togs med i den omdebatterade svenska kulturkanon. Varför är målningen så viktig? Klassikerpodden Verket, under ledning av Anna Jansson, tittar närmare på självporträttet tillsammans med konsthistorikerna Karin Sidén och Martin Olin. Samtalsledare: Anna Jansson Ljudproduktion: Erik Järmens Klippning: Urban Göranson Producent: Magnus Bremmer Klassikerpodden Verket är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet och produceras i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Mer info på anekdot.se/verket.

Barnboksförfattaren och konstnären Elsa Beskow (1874-1953) var verksam i drygt fem decennier och har givit generationer av barn en exakt och fängslande bild av naturen och skogen. I ”Tomtebobarnen” möter vi hennes tomtefamilj med vitprickiga flugsvampshattar; en barnboksklassiker med 115 år på nacken. Beskows rimmade text berättar att  ”far är stark och modig, och mor är blid och rar”, men finns det avvikelser i det könsrollsstereotypa? Ser man några klasskillnader i Beskows tomteskog, och är tomtefamiljen vegetarianer? Paulina Helgeson samtalar med litteraturprofessorn Boel Westin om en av våra mest älskade bilderböcker och dess författare. Verket är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten på Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Verket görs i samarbete med Litteraturbanken och Nationalmuseum.

Ord till tröst vid livets yttersta stund. Med avsikten att bli en psalm just för livets slutskede skrevs psalmen "Var är den Vän, som överallt jag söker" till 1819 års psalmbok. Än idag finns den med bland de psalmer som ska skänka tröst och hopp på det yttersta. Orden skrevs av ärkebiskopen, diktaren och akademiledamoten Johan Olof Wallin, en av den svenska psalmhistorians allra viktigaste diktare. Men vad är det som gjort denna psalm så kär? Hur kan en dikt om stundande död vara så full av längtan? Är det i själva verket en sorts andlig kärleksdikt? Och vem är egentligen "vännen" i titeln? Litteraturvetaren Håkan Möller gästar klassikerpodden Verket och närläser Wallins ord. Samtalsledare: Paulina Helgeson Klippning: Urban Göranson Inspelningsproduktion: Martin Joviken Producent: Magnus Bremmer

Galenskap, hopplös kärlek och ond, bråd död. Emelie Flygare-Carléns klassiska roman Rosen från Tistelön från 1842 rymmer det mesta. Allt börjar med ett mord till sjöss utanför den bohuslänska kusten, ett drama byggt på en verklig händelse. Under romanens gång vecklas trådarna ut kring hur den brutala händelsens påverkar livet i det lilla fiskesamhället. Klassikerpodden Verket läser en true crime-historia långt före sin tid. Gäst i studion är Yvonne Leffler, litteraturprofessor vid Göteborgs universitet. Samtalet leds av Paulina Helgeson. Inspelningsteknik: Martin Joviken Klippning och redigering: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer.

Enligt sägnen intogs Visby sommaren 1361 av den danske kungen Valdemar Atterdag. Han gav stadens invånare ett ultimatum: ge oss ert silver, annars bränner vi ner staden. Den dramatiska "brandskattningen" av Visby skildras i Carl Gustaf Hellqvist monumentala historiemålning från 1882. Men vad är egentligen historiskt sant om Atterdags intåg i Visby? Vilka friheter har Hellqvist tagit sig i gestaltningen? Vad kan människorna och byggnaderna som befolkar bilden säga om historiemåleriet som genre? Och vems är taxen i bildens vänstra nederkant? Historikern Bo Eriksson och konsthistorikern Martin Olin gästar klassikerpodden Verket. Samtalet leds av Anna Jansson. Se en högupplöst version av konstverket på anekdot.se. Inspelningsteknik: Andreas Johansson Klippning: Urban Göranson Producent: Magnus Bremmer

#40 Övertalning (1817) – av Jane Austen by Anekdot

"Jag är ingen kvinna. Jag är ett neutrum". Edith Södergrans rader hör till den svenskspråkiga litteraturhistoriens mest bevingade. Med sin lika kroppsliga och bildstarka som komplexa lyrik banade Södergran väg för modernismen. Allt ryms i signaturdikten "Vierge moderne" från 1916. Vad är det som gör dikten så stark? Vem är egentligen titelns "moderna jungfru"? Och hur togs de radikala raderna emot i sin egen samtid? Litteraturvetaren Boel Hackman gästar klassikerpodden Verket och närläser dikten, i samtal med Paulina Helgeson. Samtalsledare: Paulina Helgeson Klippning: Urban Göranson. Ljudproduktion: Martin Joviken / Anekdot. Producent: Magnus Bremmer

Alexander Roslins porträtt från 1768 är en av den svenska bildkonstens mest kända porträtt. Ofta beskrivs "Damen med slöjan" som förförisk och gåtfull, men förlagan var högst verklig: Roslins franska hustru, Marie-Suzanne Giroust, själv konstnär och ledamot av franska konstakademien. Vad är det som har gjort detta porträtt så älskat? Vem var Alexander Roslin? Och vad kan porträttet lära oss om 1700-talets kultur och bildkonstnärliga uttryck? Konstnären Fredrik Söderberg och konsthistorikern Sabrina Norlander Eliasson gästar klassikerpodden Verket. Samtalsledare: Anna Jansson Klippning: Urban Göranson Producent: Magnus Bremmer

”Verkligheten imiterar dikten”, hävdade Evert Taube en gång. Och visst hade den svenska sommaren framstått helt annorlunda om inte Taube besjungit den? Själv skarvade han en hel del med sanningen i sina biografiskt anstrukna visor. I självbiografin ”Jag själv ett brusand’ hav” från 1952 berättar Taube sin egen historia, om fyrmästarsonen på Vinga som ville bli konstnär, tvingades till sjöss och så småningom förändrade den svenska visan. Litteraturvetaren David Anthin gästar Verket och berättar om Taubes lika fascinerande liv som unika fabuleringskonst. Samtalsledare: Paulina Helgeson Klippning: Urban Göranson Producent: Magnus Bremmer

Vädrets makter är starka i Marcus Larssons landskapsmåleri. Stormande hav, olycksbådande himlar och förlista skepp. Lantbrukarsonen från Åtvidaberg började sin karriär som dekormålare hos en sadelmakare och fick sitt genombrott i Düsseldorf. Han blev en av den svenska romantikens viktigaste, mest kända men också mest omdiskuterade konstnärer. Klassikerpodden Verket diskuterar Larsons målning "Småländskt vattenfall". Hur ser man att det är en målning från romantiken? Vad är det "sublima" i målningen? Hur togs den emot i sin samtid? Och varför har Marcus Larsons stjärna dalat så i modern tid? Gäster i studion är konsthistorikerna Dan Karlholm och Carl-Johan Olsson. Samtalsledare: Anna Jansson. Klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker produceras av bildningsmagasinet Anekdot, i samarbete med Nationalmuseum, Litteraturbanken och Dramaten. Fler avsnitt och andra poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se

Carl Jonas Love Almqvists ”romaunt” Drottningens juvelsmycke har fängslat läsare i snart tvåhundra år och är en av svensk litteraturs märkligaste böcker. Kring mordet på Gustaf III tecknar Almqvist en intrikat och symbolrik berättelse, där människor intrigerar och älskar. Nästan alla har ett gemensamt: den obönhörliga dragningen till Tintomara, som varken är man eller kvinna, och som står emot alla försök att fånga henne. Kön, begär, historia och musik är några av de perspektiv på romanen som diskuteras när klassikerpodden Verket djupdyker i romanen. Gäster i studion är litteraturvetarna Eva Borgström och Mats Malm. Samtalsledare: Paulina Helgeson. Inspelningsteknik: Martin Joviken. Klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer. Klassikerpodden Verket produceras av bildningsmagasinet Anekdot vid Stockholms universitet, i samarbete med Litteraturbanken, Nationalmuseum och Dramaten. Fler avsnitt, mer info om gäster liksom andra poddar hittar du på anekdot.se.

Alldeles i början av 1800-talet beställde den spanske ministern Manuel Godoy ett antal allegoriska målningar att pryda sitt palats i Madrid. Uppdraget föll på hovmålaren Francisco de Goya. Två av dessa målningar, "Poesin och skalderna" och "Sanningen, Tiden och Historien" finns sedan 1960-talet i Nationalmuseums ägo. Vad är en allegori? Vilken plats intar de i Goyas konstnärskap? Och varför är hans konst så svår att kategorisera? Konsthistorikern Juan José Hervias gästar klassikerpodden Verket och reder ut begreppen om Goyas allegorier. Samtalsledare: Anna Jansson. Klippning: Urban Göransson. Producent: Magnus Bremmer

Några år efter krigets slut reste Astrid Lindgren ut på tre reportageresor till Frankrike, Italien och USA. På uppdrag av Damernas värld skulle hon skriva resebetraktelser för tidningens unga kvinnliga läsare. Hon kom hem med tre följetonger om Kati - den unga sekreteraren från Stockholm som reser ut och upptäcker världen. Berättelserna kom senare ut i bokform. Klassikerpodden Verket läser den andra boken i serien, Kati på Kaptensgatan från 1952. Hur mycket har Lindgrens egna erfarenheter som sekreterare under kriget influerat skildringen? Hur väl har egentligen böckerna åldrats? Och vad kan dessa mindre kända böcker säga om det berömda författarskapet i stort? Litteraturvetaren Malin Nauwerck och författaren Jonas Ellerström gästar klassikerpodden Verket. //// Samtalsledare: Paulina Helgeson. Producent: Magnus Bremmer Klippning: Urban Göranson. ///// Verket – en podd om klassiker – produceras av bildningsmagasinet Anekdot, i samarbete med Litteraturbanken, Nationalmuseum och Dramaten. Fler avsnitt, poddar och essäer hittar du på anekdot.se.

Estrid Ericson (1894-1981) var teckningslärarinnan som blev en av Sveriges viktigaste formgivare. Hon grundade designföretaget Svenskt tenn och drev det i 56 år. Samtidigt fortsatte hon att skapa klassiskt design som idag är med och definierar den skandinaviska stilen. Textilen Elefant syns än idag på allt från gardiner och kuddar till barnfiltar och servetter. Hur kom det sig att Estrid Ericsons formspråk fick ett sådant starkt genomslag? Hur såg samarbetet med Josef Franck ut? Och har varor från Svenskt tenn alltid varit en klassmarkör? Designhistorikerna Cilla Robach och Christopher Wikner gästar klassikerpodden Verket.