Advertise on podcast: Världsekonomin med Katrine Kielos och Claes Måhlén

Frankrikes skuldproblem sätter press på euron. Ränteskillnaden mot Tyskland har rusat till nivåer som inte setts sedan eurokrisen, samtidigt som landet går mot ett presidentval där både högern och vänstern utmanar den ekonomiska ordningen. Katrine Kielos och Claes Måhlén diskuterar hur illa läget egentligen är, varför ECB inte utan vidare kan komma till Frankrikes räddning och vad som händer om marknaden tappar förtroendet. Samtidigt öppnar Storbritanniens nye premiärminister Andy Burnham dörren för att gå med i EU igen. Har britterna ångrat Brexit, och skulle EU verkligen vilja ha dem tillbaka?

De amerikanska långräntorna är på de högsta nivåerna på decennier, samtidigt som börsen fortsätter ligga nära rekordnivåer. Hur länge kan det fortsätta, och när blir de höga räntorna ett verkligt problem? Katrine Kielos och Claes Måhlén går igenom hur stigande räntor kan punktera börsen och varför det spelar stor roll vad som driver upp dem. I USA är stark tillväxt och förväntningar på AI en viktig del av förklaringen. I Europa importeras däremot högre räntor utan samma ekonomiska medvind, och i Frankrike blinkar varningslamporna allt rödare. Dessutom: varför Donald Trumps dröm om att flytta hem produktionen till USA är betydligt svårare än den låter.

Efter år av nollräntor, stödköp och krisåtgärder tycks centralbankerna vara på väg tillbaka till något som liknar det normala. Fed höjer räntan, Japan når sin högsta nivå på 31 år och Bank of England avvaktar. Men vad är egentligen en normal ränta? Katrine Kielos och Claes Måhlén diskuterar centralbankernas nya läge och vad Riksbanken kan tänkas göra härnäst. Dessutom flirtar EU och Kanada allt mer öppet med varandra, samtidigt som Donald Trump hotar med nya tullar. Och så: Europas dåliga potatisskörd, risken för dyrare mat och tre gånger potatisen förändrade ekonomin.

Amerikanska räntor stiger samtidigt som AI-bolagen fortsätter investera miljarder i ny teknik. I Världsekonomin diskuterar Katrine Kielos och Claes Måhlén vad de högre långräntorna betyder för börsen och om de kommer sticka hål på AI-bubblan. Dessutom pratar de om AI-bolagens varningar för en teknik som kan bli för kraftfull, och om vad som händer när en ny generation AI-miljonärer blir rika.

Alternativ för Tyskland får 44 procent i delstatsvalet i Sachsen-Anhalt, samtidigt som Europas största ekonomi förlorar omkring 15 000 industrijobb i månaden. Vad säger valresultatet om Tysklands politiska och ekonomiska framtid? Katrine Kielos och Claes Måhlén diskuterar ett land som behöver stora investeringar och svåra reformer, men där det politiska landskapet blir allt mer splittrat. Samtidigt finns ljuspunkter i den tyska ekonomin när investeringarna i försvar och infrastruktur börjar märkas. Och vad skulle ett Europa med ett starkare AFD, Marine Le Pen i Frankrike och Nigel Farage i Storbritannien innebära för ekonomin och marknaderna?

Räntorna stiger på flera håll i världen och i USA pågår en dragkamp om två av de viktigaste. Finansminister Scott Bessent försöker få ner långräntorna, samtidigt som Fed-chefen Kevin Warsh signalerar att styrräntan kan behöva höjas. Katrine Kielos och Claes Måhlén reder ut varför räntorna stiger, vad AI-investeringar och Europas försvarssatsningar har med saken att göra och varför högre långräntor inte nödvändigtvis behöver vara ett dåligt tecken. Dessutom: från en ovälkommen varning inför finanskrisen till Jerome Powells besked om smärtsamma räntehöjningar. Vad är det egentligen som gör centralbanksmötet i Jackson Hole så betydelsefullt?

USA:s långräntor har stigit och finansminister Scott Bessent försöker pressa ner dem genom att ändra hur staten lånar. Men varför är han så stressad, och går det verkligen att trixa sig ur ett skuldproblem på obligationsmarknaden? Katrine Kielos och Claes Måhlén reder ut vad som ligger bakom de höga amerikanska långräntorna, vad Bessents drag kan åstadkomma och varför det inte förändrar det grundläggande problemet med USA:s stora budgetunderskott och statsskuld. Dessutom har tullkriget mellan USA och Kanada blossat upp på nytt, med 50-procentiga tullar på vissa kanadensiska varor och motåtgärder från Mark Carney.

Långräntorna stiger på flera håll i världen. Än är det ingen kris, men utvecklingen väcker oro på obligationsmarknaden. Samtidigt överraskar Europa positivt, Kanada fortsätter tullbråket med Donald Trump och amerikanerna tycks ha fått ett allt större problem med AI. Katrine Kielos och Claes Måhlén frågar sig vad som händer när världens kanske mest teknikoptimistiska ekonomi börjar misstro tekniken som det investeras enorma summor i - och om AI-motståndet till slut kan få ekonomiska konsekvenser.

USA lånar mer, räntekostnaderna stiger och världens viktigaste obligationsmarknad hamnar åter i fokus. Katrine Kielos och Claes Måhlén diskuterar den växande amerikanska statsskulden, hur dramat kring den japanska yenen hänger ihop med amerikanska långräntor och varför obligationsmarknaden står i centrum när valutamarknaden skakar. Dessutom: den italienska parmesanbanken och vad extrem värme kan innebära för både ost och ekonomi.

Vad har Odysséens trojanska häst med världsekonomin att göra? I säsongspremiären diskuterar Katrine Kielos och Claes Måhlén oljepriset, inflationen, Fed och USA:s ovanliga stöd till den japanska yenen. Dessutom: de dolda riskerna i ekonomin och varför historiens mest berömda list fortfarande kan lära oss något om finanskriser.

I den fjärde och sista sommarspecialen tar Katrine Kielos sig an en av arbetsmarknadens mest omdiskuterade frågor: varför är lönegapet mellan kvinnor och män som störst bland högutbildade och chefer? Med utgångspunkt i Nobelpristagaren Claudia Goldins forskning berättar hon historien om de "giriga jobben" – arbeten där globalisering, teknikutveckling och kravet på ständig tillgänglighet gjort tid till den mest värdefulla valutan. Är det verkligen diskriminering som förklarar lönegapet, eller handlar det om hur vi har organiserat arbetslivet?

I Världsekonomins tredje sommarspecial tar Katrine Kielos sig an en av nationalekonomins mest grundläggande frågor: varför blir vissa länder rika medan andra förblir fattiga? Med hjälp av den delade gränsstaden Nogales – där ena sidan ligger i USA och den andra i Mexiko – berättar hon om Nobelpristagarna Daron Acemoglus och Simon Johnsons forskning om varför fungerande institutioner kan vara viktigare än både geografi, naturresurser och kultur. Vad är det egentligen som skapar välstånd, och varför kan två platser som ser nästan likadana ut utvecklas så olika?

I Världsekonomins andra sommarspecial tar Katrine Kielos sig an en av nationalekonomins mest omdiskuterade gåtor: varför syns ny teknik överallt – utom i produktivitetsstatistiken? Redan 1987 formulerade Nobelpristagaren Robert Solow den paradox som nu återkommit med full kraft i AI-eran. Företag investerar enorma summor, börserna rusar och AI diskuteras överallt, men i den breda ekonomin är effekterna fortfarande svåra att se. Varför är det så? Och vad kan historien om elektriciteten och datorerna lära oss om när AI faktiskt börjar förändra ekonomin på riktigt?

I Världsekonomins första sommarspecial lämnar Katrine Kielos nyhetsflödet för ett av nationalekonomins mest fascinerande mysterier. Redan 1930 förutspådde John Maynard Keynes att teknikutveckling och ekonomisk tillväxt skulle göra det möjligt att nöja sig med en 15-timmars arbetsvecka. Nästan hundra år senare är vi betydligt rikare än han kunde föreställa sig - men de flesta arbetar fortfarande ungefär lika mycket. Vad var det Keynes missade? Handlar det om konsumtion, status och mänsklig drivkraft? Och kan AI göra hans gamla framtidsvision aktuell igen? Det första av fyra fristående sommarmysterier om ekonomi, historia och de stora frågor som fortfarande saknar självklara svar.

Bitcoin har haft sin svagaste månad sedan FTX-kollapsen 2022, guldet faller och marknaden riktar all uppmärksamhet mot den amerikanska centralbanken. Vad är det egentligen som händer? Katrine Kielos och Claes Måhlén reder ut varför stigande realräntor pressar både guld och kryptovalutor, vad marknaden tror om Kevin Warsh och Fed, och hur AI-förväntningar kan påverka både räntor och statsskulder. Dessutom: Storbritannien har fått ännu en ny premiärminister – utan att marknaden knappt reagerade – och Katrine listar tre centralbankstal som förändrade den ekonomiska historien, från Paul Volcker och Ben Bernanke till Mario Draghis berömda "whatever it takes".