Advertise on podcast: Världsekonomin med Katrine Kielos och Claes Måhlén

Börsen går starkt och AI-boomen driver amerikansk tillväxt. Men för många amerikanska väljare ser verkligheten annorlunda ut. Bolåneräntorna ligger över sju procent, bensinpriserna stiger och missnöjet med Donald Trumps ekonomiska politik växer. Kan plånboksfrågorna avgöra mellanårsvalet i USA? Katrine Kielos och Claes Måhlén diskuterar vad en demokratisk seger skulle betyda för börsen, obligationsmarknaden och Silicon Valleys techmiljardärer. Dessutom: varför har Finlands ekonomi knappt vuxit sedan Nokias fall, och hur ska vårt grannland klara de stora besparingar som väntar?

Frankrike skakas av upplopp och en allt djupare skuldkris. Räntorna rusar och Nobelpristagaren Paul Krugman varnar för att landet kan ha blivit för stort för att räddas. Hur allvarligt är läget, och kan den franska krisen i förlängningen hota euron? Samtidigt skärper EU tonen mot Kina. Europeiska ledare vill ta fram en så kallad handelsdödarknapp som snabbt ska kunna stoppa kinesiska varor med tullar och importkvoter. Katrine Kielos och Claes Måhlén diskuterar Europas växande handelskonflikt med Kina, varför även Storbritannien närmar sig EU linje och vilka risker som finns med att utmana en ekonomisk stormakt som kontrollerar stora delar av världens sällsynta jordartsmetaller.

Silicon Valley varnar för att AI kommer att slå ut miljontals jobb. Men några år in i AI-revolutionen visar den ekonomiska statistiken något helt annat. Arbetslösheten i USA är fortsatt låg och forskare har hittills haft svårt att hitta tydliga tecken på att AI tränger undan arbetskraft. Katrine Kielos och Claes Måhlén diskuterar varför ekonomer och techbranschen gör så olika bedömningar av framtidens arbetsmarknad. Kommer AI att ersätta människor eller göra dem mer produktiva? Vad kan tidigare teknikrevolutioner lära oss, och är det fortfarande för tidigt att dra några slutsatser? Dessutom premiär för vårt nya inslag: Veckans siffra!

Frankrikes skuldproblem sätter press på euron. Ränteskillnaden mot Tyskland har rusat till nivåer som inte setts sedan eurokrisen, samtidigt som landet går mot ett presidentval där både högern och vänstern utmanar den ekonomiska ordningen. Katrine Kielos och Claes Måhlén diskuterar hur illa läget egentligen är, varför ECB inte utan vidare kan komma till Frankrikes räddning och vad som händer om marknaden tappar förtroendet. Samtidigt öppnar Storbritanniens nye premiärminister Andy Burnham dörren för att gå med i EU igen. Har britterna ångrat Brexit, och skulle EU verkligen vilja ha dem tillbaka?

De amerikanska långräntorna är på de högsta nivåerna på decennier, samtidigt som börsen fortsätter ligga nära rekordnivåer. Hur länge kan det fortsätta, och när blir de höga räntorna ett verkligt problem? Katrine Kielos och Claes Måhlén går igenom hur stigande räntor kan punktera börsen och varför det spelar stor roll vad som driver upp dem. I USA är stark tillväxt och förväntningar på AI en viktig del av förklaringen. I Europa importeras däremot högre räntor utan samma ekonomiska medvind, och i Frankrike blinkar varningslamporna allt rödare. Dessutom: varför Donald Trumps dröm om att flytta hem produktionen till USA är betydligt svårare än den låter.

Efter år av nollräntor, stödköp och krisåtgärder tycks centralbankerna vara på väg tillbaka till något som liknar det normala. Fed höjer räntan, Japan når sin högsta nivå på 31 år och Bank of England avvaktar. Men vad är egentligen en normal ränta? Katrine Kielos och Claes Måhlén diskuterar centralbankernas nya läge och vad Riksbanken kan tänkas göra härnäst. Dessutom flirtar EU och Kanada allt mer öppet med varandra, samtidigt som Donald Trump hotar med nya tullar. Och så: Europas dåliga potatisskörd, risken för dyrare mat och tre gånger potatisen förändrade ekonomin.

Amerikanska räntor stiger samtidigt som AI-bolagen fortsätter investera miljarder i ny teknik. I Världsekonomin diskuterar Katrine Kielos och Claes Måhlén vad de högre långräntorna betyder för börsen och om de kommer sticka hål på AI-bubblan. Dessutom pratar de om AI-bolagens varningar för en teknik som kan bli för kraftfull, och om vad som händer när en ny generation AI-miljonärer blir rika.

Alternativ för Tyskland får 44 procent i delstatsvalet i Sachsen-Anhalt, samtidigt som Europas största ekonomi förlorar omkring 15 000 industrijobb i månaden. Vad säger valresultatet om Tysklands politiska och ekonomiska framtid? Katrine Kielos och Claes Måhlén diskuterar ett land som behöver stora investeringar och svåra reformer, men där det politiska landskapet blir allt mer splittrat. Samtidigt finns ljuspunkter i den tyska ekonomin när investeringarna i försvar och infrastruktur börjar märkas. Och vad skulle ett Europa med ett starkare AFD, Marine Le Pen i Frankrike och Nigel Farage i Storbritannien innebära för ekonomin och marknaderna?

Räntorna stiger på flera håll i världen och i USA pågår en dragkamp om två av de viktigaste. Finansminister Scott Bessent försöker få ner långräntorna, samtidigt som Fed-chefen Kevin Warsh signalerar att styrräntan kan behöva höjas. Katrine Kielos och Claes Måhlén reder ut varför räntorna stiger, vad AI-investeringar och Europas försvarssatsningar har med saken att göra och varför högre långräntor inte nödvändigtvis behöver vara ett dåligt tecken. Dessutom: från en ovälkommen varning inför finanskrisen till Jerome Powells besked om smärtsamma räntehöjningar. Vad är det egentligen som gör centralbanksmötet i Jackson Hole så betydelsefullt?

USA:s långräntor har stigit och finansminister Scott Bessent försöker pressa ner dem genom att ändra hur staten lånar. Men varför är han så stressad, och går det verkligen att trixa sig ur ett skuldproblem på obligationsmarknaden? Katrine Kielos och Claes Måhlén reder ut vad som ligger bakom de höga amerikanska långräntorna, vad Bessents drag kan åstadkomma och varför det inte förändrar det grundläggande problemet med USA:s stora budgetunderskott och statsskuld. Dessutom har tullkriget mellan USA och Kanada blossat upp på nytt, med 50-procentiga tullar på vissa kanadensiska varor och motåtgärder från Mark Carney.

Långräntorna stiger på flera håll i världen. Än är det ingen kris, men utvecklingen väcker oro på obligationsmarknaden. Samtidigt överraskar Europa positivt, Kanada fortsätter tullbråket med Donald Trump och amerikanerna tycks ha fått ett allt större problem med AI. Katrine Kielos och Claes Måhlén frågar sig vad som händer när världens kanske mest teknikoptimistiska ekonomi börjar misstro tekniken som det investeras enorma summor i - och om AI-motståndet till slut kan få ekonomiska konsekvenser.

USA lånar mer, räntekostnaderna stiger och världens viktigaste obligationsmarknad hamnar åter i fokus. Katrine Kielos och Claes Måhlén diskuterar den växande amerikanska statsskulden, hur dramat kring den japanska yenen hänger ihop med amerikanska långräntor och varför obligationsmarknaden står i centrum när valutamarknaden skakar. Dessutom: den italienska parmesanbanken och vad extrem värme kan innebära för både ost och ekonomi.

Vad har Odysséens trojanska häst med världsekonomin att göra? I säsongspremiären diskuterar Katrine Kielos och Claes Måhlén oljepriset, inflationen, Fed och USA:s ovanliga stöd till den japanska yenen. Dessutom: de dolda riskerna i ekonomin och varför historiens mest berömda list fortfarande kan lära oss något om finanskriser.

I den fjärde och sista sommarspecialen tar Katrine Kielos sig an en av arbetsmarknadens mest omdiskuterade frågor: varför är lönegapet mellan kvinnor och män som störst bland högutbildade och chefer? Med utgångspunkt i Nobelpristagaren Claudia Goldins forskning berättar hon historien om de "giriga jobben" – arbeten där globalisering, teknikutveckling och kravet på ständig tillgänglighet gjort tid till den mest värdefulla valutan. Är det verkligen diskriminering som förklarar lönegapet, eller handlar det om hur vi har organiserat arbetslivet?

I Världsekonomins tredje sommarspecial tar Katrine Kielos sig an en av nationalekonomins mest grundläggande frågor: varför blir vissa länder rika medan andra förblir fattiga? Med hjälp av den delade gränsstaden Nogales – där ena sidan ligger i USA och den andra i Mexiko – berättar hon om Nobelpristagarna Daron Acemoglus och Simon Johnsons forskning om varför fungerande institutioner kan vara viktigare än både geografi, naturresurser och kultur. Vad är det egentligen som skapar välstånd, och varför kan två platser som ser nästan likadana ut utvecklas så olika?