Advertise on podcast: Det nya framtidslandet?

I det här första avsnitt under ny ledning går jag, John Andersson, och statsvetaren Rolf Hugoson igenom Umeå universitets tillblivelse genom att gå igenom den närmast mytomspunne politikern Gösta Skoglunds förehavanden. Hur inflytelserik var han egentligen? En resa genom en mycket händelserik och expansiv tid i Sveriges och kanske ännu mer Norrlands historia, där allt skulle gå fort och gärna ha hänt redan igår. Även en berättelse om vägen för en fattig fiskarpojkes väg till maktens korridorer.

När Northvolt valde Skellefteå beskrevs det som ”den storachansen”, den enda vägen att vända sviktande befolkningssiffror och skapa nytt hopp. Men mitt i all glädje så dikterades också planerarnas arbete av industrins behov av snabb expansion för att vara konkurrenskraftig. Något som på ett sätt tvingade kommunen att aktivera en krisledningskultur för att ens hänga med. Det gjorde det också svårt att hinna reflektera och planera långsiktigt för ett hållbart samhälle.  Gäst: Moa Hedström

Stålverk 80 skulle förändra Sverige och i synnerhet Norrland för all framtid. 1973 kom nyheten att ett av Europas största stålverk skulle byggas i Luleå. Ett gigantiskt politiskt projekt, förenat med drömmar, visioner och framtidstro. Kommunen gjorde miljonsatsningar på bostäder och infrastruktur. 20 000 nya Lulebor skulle det bli. Men det blev inget Stålverk 80. Oljekrisen kom, marknaden förändrades och kvar fanns mest raserade drömmar. Men att direkt dra paralleller till dagens industrivåg är att ta det för långt, det finns avgörande skillnader. Det menar dagens gäst, historikern Roine Viklund vid Luleå Tekniska universitet, och en del av CERUMs forskningsprogram ”Det nya framtidslandet?”.

Det saknas en tydlig politisk vision kring samhällsomvandlingen och de nya gröna industrietableringarna. Nu är det dags för staten att ta tillbaka ledartröjan och ta en aktiv roll. Det behövs tydliga politiska mål och ett offentligt ledarskap för att stötta kommunerna i omställningen. Det här menar dagens gäst, Malin Rönnblom, professor i statsvetenskap vid Karlstad universitet och en del av CERUMs forskningsprogram "Det nya framtidslandet?".

Norra Sverige står inför en ny verklighet: turistföretagenblomstrar – men arbetskraften lyser med sin frånvaro. Vad händer i en bygd när det blir svårare att rekrytera lokalt och turismen växer snabbare än befolkningen? I detta avsnitt gästas vi av Dieter Müller, professor i kulturgeografi, som utforskar konsekvenserna av arbetskraftsbrist, internationell rekrytering och vilka effekter det får för både företag ochlokalsamhälle.

Flygplatser och flygtrafik i norra Sverige står inför stora ekonomiska och strukturella utmaningar. I det här avsnittet gästas vi av transportforskarna Lars Westin och Jonas Westin, och vi diskuterar vikten av regionala flygplatser, konsekvenserna av minskat resande och hur teknikutveckling, som elflyg, kan öppna för nya möjligheter. Gäster: Lars Westin, professor i regionalekonomi vid CERUM och Jonas Westin, forskare i matematisk modellering och regionalvetenskap.

Miljarder investeras i norra Sverige för att möjliggöra den gröna industriella omställningen – men vad händer när projekten inte blir av, eller när riskerna landar oproportionerligt hårt på enskilda kommuner och regioner? I det här avsnittet möter vi Sofia Lundberg, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan på Umeå universitet och aktuell med en ny SNS-rapport. Hon pekar på riskerna bakom de storslagna industriplanerna: ekonomisk brottslighet, säkerhetspolitik, regleringsmässiga hinder och sårbarheter på arbetsmarknaden. Vi pratar om vem som egentligen bör ta ansvar för riskerna – kommunen, staten eller EU – och vad som krävs för att skapa en långsiktigt hållbar omställning utan att lokalsamhället får bära bördan själv.

I detta avsnitt möter vi ekonomihistorikern Mattias Näsman och diskuterar vad försäljningen av Northvolt, till amerikanska Lyten, innebär för Skellefteå och Europas batteriindustri. Samtalet tar upp elbilsmarknadens utmaningar, varför europeiska biljättar misslyckats med egna batterifabriker, och Lyten som en oväntad räddare med fokus på riskkapital och nationell säkerhet framför miljö.

Kommuner, särskilt de mindre, tvekar inför nya stora etableringar på grund av oklara spelregler, stora ekonomiska risker och brist på långsiktigt statligt stöd, det visar en ny rapport från Tillväxtverket. Northvolts konkurs illustrerar sårbarheten i att stora industrisatsningar snabbt kan förändra förutsättningarna för hela regioner. Säsongens sista avsnitt spelas in på Mötesplats Lycksele och vi diskuterar rimligheten i att små kommuner tvingas bära riskerna i nationella tillväxtprojekt och kraven på ökat statligt stöd och riskfördelning. Gäster: AnneLie Granljung, samordnare för nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbotten och Västerbotten på Tillväxtverket och författare bakom rapporten Nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbotten och Västerbotten. Dieter Müller, vice rektor på Umeå universitet, professor i kulturgeografi och ansvarig för universitetets roll i den pågående samhällsomvandlingen i norr.

Ska staten tydligare gå in och stödja kommuner ekonomiskt vid stora industrisatsningar? Det är bara en av de frågor som livligt diskuteras i kölvattnet av Northvolts konkurs. Men utan fakta kan vi inte diskutera, det menar dagens gäst, nationalekonomen Johan Lundberg. Han efterlyser fakta och analyser gjorda av forskare med rätt kompetens, men också en större diskussion kring dagens omfördelningspolitik, som mer eller mindre tvingar mindre kommuner att ta enorma risker. Idag florerar en mängd motstridiga uppgifter och ”det flyger siffror hit och dit som är jättesvåra att verifiera”, för att citera Johan Lundberg. Nu efterlyser han en ordentlig vetenskaplig genomlysning för att dels ha gemensamma utgångsvärden i diskussionen, men också för att vi ska lära oss något inför framtida satsningar.

Projektifieringen av omställning och samhällsomvandling har omfattande risker, något som sällan diskuteras i en projektkultur som blivit självklar för många. Men projektet som format kan bland annat reproducera maktrelationer, att ge röst åt ett visst sätt att tänka och agera, medan det tystar andra. En annan fara är den slags mysiga konsensus som behöver råda inom ramen för ett projekt, mellan olika projektpartners som i grunden borde ha fler intressekonflikter. Vi skulle behöva tjafsa mer helt enkelt enligt David Scott, som är biträdande lektor i statsvetenskap vid Karlstad universitet. Han har under många år studerat just projektifieringen och dess konsekvenser i ett demokratiskt samhälle.

How can workers escape low-wage jobs and make a career advancement, without having to reskill or move? And what structure does the local labour market has to have in order to do so? In this episode we talk to Zoltán Elekes, researcher at CERUM about the importance of access to skill-related high-income jobs in the local labour market. We also talk about how local policymakers will know what kind of businesses to attract in order to create a stable labour market. The free-to-use web application for exploring the economic structures and diversification options of local labour markets in Sweden can be found at this link.

Vad vet vi egentligen om vad som händer på en arbetsmarknad när flera tusen anställda förlorar sina jobb? Generellt kan forskningen se att vi i Sverige är snabba på att skaffa nytt jobb, men ofta blir det ett jobb som inte helt matchar den kompetens vi besitter. I det här avsnittet gästar Emelie Hane Weijman, lektor i kulturgeografi och forskare vid CERUM.

Det beskrivs som en av de största konkurserna i Svensk historia, men sett till bland annat BNP håller inte professor Magnus Lindmark med, även om det givetvis är en stor kris för Skellefteå, underentreprenörer och anställda. I det här avsnittet sätter vi in Nortvolts konkurs i ett historiskt, nationellt och globalt perspektiv och tittar på likheter och skillnader med exempelvis Kreugerkraschen på 30-talet och industrikrisen på 70-talet. Gäst: Magnus Lindmark, professor i ekonomisk historia vid Umeå universitet.

Bilden av Norrland har varierat genom tiderna. I och med de senaste årens industrisatsningar har Norrland återigen blivit fokus för naturresurser och synonymt med Sveriges gröna omställning. Men nu svänger det igen, allt fler kommunalråd höjer rösten, bland annat efter regeringens beslut att köra över Kirunas beslut att inte detaljplanera för en grafitgruva. Vilka röster är det som får höras och vilka bilder är det som ges? Och framför allt, vad får detta för konsekvenser. Det diskuterar vi i dagens avsnitt, tillsammans med docent och kulturgeograf Madeleine Eriksson.