Advertise on podcast: Värkstark med Märta Cullhed Engblom

CTG är en självklar del av dagens svenska förlossningsvård. Så självklar att det är svårt att tänka sig en förlossningsvård utan. För många är CTG synonymt med säkerhet. Men vad händer när en födande kvinna inte vill ha CTG utan istället vill att barnets hjärtljud ska avlyssnas intermittent med tratt eller doppler? I det här avsnittet möter jag Tuva och Sara, som båda valde att tacka nej till CTG under sina sjukhusfödslar. Vi pratar om varför de fattade det beslutet  - men framförallt om vad som hände efter att de hade gjort det. För på pappret är det enkelt. Vården är frivillig. Den födande har rätt att få information, samtycka till vård men också tacka nej. Men i praktiken är det snudd på omöjligt att tacka nej till CTG på rutin. Hur många friskparametrar kvinnan än lyckas uppvisa. Ett nej tack godtas oftast inte. Och jag har själv varit den barnmorska som tänkte att CTG nog var synonymt med säkerhet under en förlossning. Det har varit en inlärningsprocess att lära om - jag behövde få närvara vid födslar där CTG inte användes rutinmässigt. Den problematik som framkommer i avsnittet går inte att härröra till någon enskild förlossningsklinik utan den finns överallt där CTG används. I avsnittet läser jag ur ett svenskt styrdokument om hur personal ska agera när en gravid eller födande kvinna avböjer vårdrutiner. Där finns några formuleringar som väcker frågor. Vad betyder det till exempel att personal ska ta stöd av kollegor eftersom det finns en risk att den ansvariga barnmorskan ”dras med i patientens önskemål och inte ser klart”? För mig väcker det en större fråga: Vad händer med autonomin när ett informerat nej samtidigt konstrueras som ett problem? För dig som vill fördjupa dig rekommenderar jag de här två forskningsöversikterna: Kontinuerlig CTG under förlossningen Alfirevic, Z., Gyte, G. M. L., Cuthbert, A., & Devane, D. (2017). Continuous cardiotocography (CTG) as a form of electronic fetal monitoring (EFM) for fetal assessment during labour. Cochrane Database of Systematic Reviews, Issue 2, CD006066. Cochrane Läs sammanställningen om kontinuerlig CTG   Om CTG på rutin vid ankomst till förlossningen Devane, D., Lalor, J. G., Daly, S., McGuire, W., Cuthbert, A., & Smith, V. (2017). Cardiotocography versus intermittent auscultation of fetal heart on admission to labour ward for assessment of fetal wellbeing. Cochrane Database of Systematic Reviews, Issue 1, CD005122. Cochrane Läs sammanställningen om admission CTG

Jag och min kollega Eva Grape Ersson driver tillsammans Föda med stöd doulautbildning, och under alla de år vi själva har arbetat med födande och utbildat doulor har vi lärt oss en hel del om vad som faktiskt spelar roll i födelserummet. Det har vi kokat ner i guiden 10 Doula Take home messages - det vi själva önskar att någon hade sagt till oss från början. Vi går igenom några av dessa doula take home messages i avsnittet! Vi går också tillbaka och söker upp doulans moderna historia i Sverige: och hittar till den studie som genomfördes på Södersjukhuset i slutet av 90-talet. Forskarna ställde sig den fortfarande högaktuella frågan: Vad händer om den födande kvinnan får ett kontinuerligt stöd av en annan kvinna under sin förlossning? Och framförallt pratar vi om själva hantverket. Om närvaro, trygghet och kontinuitet. Om vad en doula faktiskt gör och vad hon inte gör. Vill du läsa alla våra 10 Doula Take home messages kan du ladda ner guiden helt gratis på martaocheva.se Där kan du också läsa mer om Föda med stöd doulautbildning som är vår distansutbildning för dig som vill bli doula. Utbildningen öppnar under hösten och våra tre gemensamma kursdagar hålls under vårterminen.

I det förra avsnittet berättade Sofia om födseln av sitt första barn. Om igångsättningen som hon trodde skulle vara enkel men som slutade i en upplevelse av att sväva mellan liv och död. Om att känna sig övergiven, kränkt och avhumaniserad. Om ett trauma som det tog månader - år - att hitta tillbaka från. När Sofia blev gravid igen visste hon att hon inte kunde föda på samma sätt ännu en gång. Det kom att leda till ett beslut som för många kan vara svårt att förstå. Sofia bestämde sig till slut (och efter många försök att hitta hembarnmorskor som kunde bistå!) för att föda sitt andra barn hemma, utan barnmorska eller annan vårdpersonal närvarande. Det blev en frifödsel. Och den här gången blev upplevelsen lika stark fast på ett ljuvligt sätt. Där den första födseln hade präglats av rädsla, utsatthet och kontrollförlust beskriver Sofia den andra födseln som motsatsen till detta: trygg, på egna villkor, härligt intensiv och vacker. Del här är del 2 av 2 om Sofias väg till en födsel helt utanför systemet. Mitt syfte är varken att försvara eller fördöma Sofias val. Jag är intresserad av att förstå det så att vi alla kan lära oss något av Sofias resa. Hur kommer man till en punkt där det känns tryggare att föda utan vården än med den?  Här en intressant forskningsöversikt: Velo Higueras M, Douglas F, Kennedy C. Exploring women's motivations to freebirth and their experience of maternity care: A systematic qualitative evidence synthesis. Midwifery, 2024. I forskningsöversikten beskrivs kvinnornas väg mot frifödsel under temat ”A quest for a safer birth”. Frifödsel var sällan kvinnornas förstahandsval, utan växte fram i relation till strukturella och relationella hinder för att få den vård de önskade. Läs forskningsöversikten här

Intet ont anande gick Sofia med på en igångsättning. Hon hade fått höra att den inte skulle innebära några risker för henne eller barnet, och hon tyckte att det var mindblowing. Om tabletten hon skulle sättas igång med inte kom med några risker – varför gjorde inte fler kvinnor samma sak? Det verkade så enkelt alltihop. Men det blev allt annat än enkelt. I stället blev födseln en upplevelse av att sväva mellan liv och död. Som att ligga på en motorväg som ett skadat djur, med bilar forsande förbi. Lämnad ensam med en storm i kroppen och med en behandling hon upplevde som både kränkande och avhumaniserande. Hennes tankar, känslor och önskningar tycktes inte längre spela någon roll. Till slut låg hon där blottad, uppklippt och fråntagen all känsla av värdighet. Då checkade Sofia ut från världen och det skulle dröja några månader innan hon kom tillbaka. Del här är del 1 av 2 om Sofias väg till en födsel helt utanför systemet. Mitt syfte är varken att försvara eller fördöma Sofias val. Jag är intresserad av att förstå det, så att vi alla kan lära oss något av det. Vad är det som gör att en kvinna som först sökte sig till den vanliga förlossningsvården till slut valde att föda utanför den? Här en intressant forskningsöversikt: Velo Higueras M, Douglas F, Kennedy C. Exploring women's motivations to freebirth and their experience of maternity care: A systematic qualitative evidence synthesis. Midwifery, 2024. I forskningsöversikten beskrivs kvinnornas väg mot frifödsel under temat ”A quest for a safer birth”. Frifödsel var sällan kvinnornas förstahandsval, utan växte fram i relation till strukturella och relationella hinder för att få den vård de önskade. Läs forskningsöversikten här Du som vill läsa Sofias berättelse på Föda med stöd hittar den här: Tågresan Prenumerera på bonuspodden här

Just nu rekryterar vi deltagare till en studie om stöd efter en traumatisk förlossningsupplevelse. Läs mer och anmäl dig på rewritebirth.se I den här studien vill vi se om ett patientlett samtal om förlossningsupplevelsen och en skrivbaserad psykologisk behandling kan minska symtom på posttraumatisk stress efter en traumatisk förlossningsupplevelse. Studien är en randomiserad kontrollerad studie (RCT), vilket betyder att alla deltagare lottas till olika former av stöd. Alla som deltar kommer erbjudas ett individuellt stöd i någon form inom 6 månader. I det här poddavsnittet samtalar jag med initiativtagarna till forskningsprojektet ReWrite Birth: Elisabet Rondung och Elin Ternström. Vi pratar om varför den här stora studien behövs, hur många som drabbas av posttraumatisk stress efter födseln och på vilket sätt vi hoppas kunna hjälpa dig som har drabbats!  Nu söker vi dig som Är 18 år eller äldre Har haft en traumatisk förlossning för 3–12 månader sedan Känner av symtom som kan vara kopplade till posttraumatisk stress (du behöver inte ha en diagnos) Kan läsa och skriva på svenska Har tillgång till dator med internet, kamera och mikrofon/högtalare Kan delta i digitala samtal under kontorstid Anmäl dig här: rewritebirth.se I poddavsnittet samtalar vi om att deltagarna kommer lottas till olika grupper och vi syftar då på "grupper" som ska studeras vetenskapligt. Det är inte gruppterapi vi syftar på  - alla som deltar kommer erbjudas stöd enskilt.

I flera år har Bella arbetat som studie och yrkesvägledare och stöttat människor genom olika val, förändringsprocesser och brytpunkter i livet. Valkompetens kan vara avgörande när vi ska köpa bostad, välja en utbildning, rösta på ett parti eller köpa en bil.  Men födandet då? Kvinnor uppmuntras knappast att ta agens över sitt eget födande, även om det kan verka så på ytan. Hur kan man påverka sin valkompetens i födandet? Och varför är valkompetens viktigt i födandet?  Det kollektiva undermedvetna är ett annat spännande ämne vi berör. Vad är det och hur påverkar det oss när vi föder? Det är heller inget statiskt som inte kan förändras. Idag arbetar Bella som doula - du hittar hennes tjänster här: https://www.cooladoulan.se/   Intresseanmälan Värkstark medlemskap

Mikaela Qviberg lämnade sin läkartjänst efter knappt tio år och valde att vidareutbilda sig till doula. Idag arbetar hon som doula, samtalsterapeut och EFT- tapping- terapeut. Varför valde hon att lämna en trygg läkartjänst med den status och cred som följer med det? I det här avsnittet samtalar vi om skolmedicin versus andra perspektiv på människan och kommer in på den moderna medicinens triumf - kejsarsnittet. Mikaela har nämligen skapat en kurs specifikt för dig som ska föda med ett kejsarsnitt, du hittar den här: Tryggare kejsarsnitt Inför hennes eget kejsarsnitt fick hon endast op-info med info om tvätt med hibiscrub, inget om att hon skulle föda sitt barn. Ett kejsarsnitt är en stor bukoperation ja - men det är också en födsel och dessa måste kunna samexistera. Vi samtalar om att ha egen agens inför en planerad kejsarfödsel, MAC (mother assisted cesarian) och vikten av att förbereda sig även inför denna typ av födsel. Du kan läsa mer om Mikaela och de tjänster hon erbjuder här: https://www.birthandbeyond.se/oversiktterapi   Ladda ner din guide till rutiner i förlossningsvården här

Sigrid är äldst i en stor syskonskara. På tröskeln till sitt eget vuxenblivande förlorade hon sin lillebror under dramatiska omständigheter. Vad var det egentligen som hände? Sigrid berättar här från sitt eget perspektiv som storasyster. Om att sörja en bror hon aldrig fick lära känna, om korridorerna till neonatalavdelningen och hur vissa scener som utspelade sig på sjukhuset fortfarande är djupt inpräntade i minnet.  Hur kom dessa erfarenheter att påverka Sigrid när hon själv blev gravid? Ett innerligt och personligt avsnitt om sorg - men också om glädje. Idag arbetar Sigrid som PTP-psykolog och doula, läs mer här: https://www.psykologdoulorna.se/ Tillsammans med sin kollega Malin driver hon podden psykologdoulorna.

Föds barn så pass omogna att det finns fog för att prata om en fjärde trimester? Josefine är BVC-sjuksköterska, doula och aktuell med boken Den fjärde trimestern – barnets första tid ur ett evolutionärt perspektiv. Hon berättar om det nyfödda barnet som lånar av sin mammas funktioner och som inte har en aning om den moderna tid vi lever i - och de förväntningar som kommer med det. Har vi i själva verket blivit så moderna att vi lite har tappat kontakten med de homo sapiens vi faktiskt är?  Med hjälp av evolutionsbiologi och anknytningsperspektiv utforskar vi varför nyfödda barn beter sig som de gör, varför deras behov är så robusta och hur den kunskapen kan hjälpa oss att känna en större trygghet i föräldraskapet. Vi samtalar om barns skrik och hur långa amningsperioder som egentligen borde vara "normalt" om man sneglar på när vi kommer in i puberteten och blir könsmogna. Varför föder tex inte schimpanser och orangutanger barn på löpande band?  De har ju knappast tillgång till några preventivmedel.  Vi pratar om varför det är naturligt att samsova, bära och amma sina barn läänge.  Josefine Janke och hennes bok hittar du här: https://bebisenochvi.se/   Ladda ner din guide till rutiner här

Om kvinnlig njutning, kåthet och erotisk energi. I Sverige är vi bra på att prata om sex - men är vi verkligen så bra på att prata om sex? Titeln sexolog har fått något nästan folkligt över sig, samtidigt som allt med sexualitet inte riktigt låter sig ringas in. För där finns också något existentiellt, gränsöverskridande, förtrollat och kanske till och med heligt. Samma kraftkälla som en riktigt bra födelseupplevelse kan vara, kan sex vara. Det är att få tillgång till ett annat rum - som fiktion, fast i verkligheten. Erika Alsborn är sex-, njutnings- och sensualitetscoach för kvinnor. Hon beskriver sig som en sensuell, grundad, självsäker, sexig och multiorgasmisk tvåbarnsmamma och fru. Vi pratar om kåthet som livskraft och om varför riktigt bra sex kan kännas lika transformerande som en euforisk födelseupplevelse. Vad finns det för paralleller mellan sexualitet och födande? Och vad händer när kvinnor "får lov" till sin kropp, sin njutning och sin erotiska energi?   https://www.erikaalsborn.com   Ladda ner din guide till rutiner!

Sofia Elmström började ta doulauppdrag i slutet av oo-talet då när det fortfarande var relativt nytt i Sverige. Hon har doulat sen dess men tvekar ändå inför att presentera sig som doula. Hennes viktigaste verktyg i födanderummet är närvaron och det verktyg som kallas för kraniosakral biodynamik - som innebär ett stödjande av kroppens egna processer. Det här är inget vanligt poddavsnitt! Avsnittet är nästan som en behandling i sig. Du kommer känna närvaron, havet och det andäktiga när du lyssnar. Så lägg dig gärna bekvämt tillrätta och lyssna till Sofias underbara röst. Tyngden. Närvaron. Less is more.   Du hittar Sofia här: https://www.togather.se/   Ladda ner din Guide till rutiner här

Den första graviditeten slutade i ett traumatiskt missfall. När Märta blev gravid igen ville hon föda hemma, i trygghet och på sina egna villkor. Men så kom beskedet att barnet låg i säte. Och hon ville inte vända sig. Drömmen om hemfödsel övergick då till något annat: en kamp mot två drakar. Den egna draken och sjukhusdraken. För kunskapen om och viljan att stödja kvinnor som vill föda vaginalt i säte varierar stort mellan olika kliniker. Väldigt få läkare och barnmorskor har erfarenhet av att bistå helt fysiologiska sätesfödslar, och de flesta barn som inte vänder sig efter ett vändningsförsök föds idag med kejsarsnitt. Men det ville inte Märta. För henne handlade födseln om något mer. Hon såg den som en passagerit - en möjlighet att träda in i moderskapet utan ännu ett trauma i kroppen. Hon ville ge både sig själv och sitt barn de bästa möjliga förutsättningarna för en trygg start tillsammans. Tillsammans med sin man och en erfaren hembarnmorska började hon därför planera för en fysiologisk sätesfödsel. En plan som gick helt emot sjukhusets egna rutiner.   Ladda ner din guide till rutiner här

Vad är ett förlossningsbrev? Varför började kvinnor skriva dem och hur mottas de idag på förlossningen? Jag och barnmorskan Maria Strand Helzenius nördar ner oss i förlossningsbrevets historia, funktion och problematik. Fenomenet med "birth plans" växte fram som en motreaktion mot en allt mer medikaliserad och standardiserad förlossningsvård under 60-, 70- och 80-talen där kvinnors egna önskemål ej efterfrågades. Men hur fungerar förlossningsbrevet i praktiken idag? Blir det ett verktyg för verklig delaktighet eller mest ett desperat försök att kontrollera något som inte låter sig styras? Och vad säger forskningen om förlossningsbrevets betydelse?  För dig som står i begrepp att författa ett ett eget brev inför födseln kommer du få insikter kring när ett förlossningsbrev faktiskt kan stärka upplevelsen av stöd, kontroll och trygghet - och när de riskerar att reduceras till tomma floskler utan verklig betydelse.  Maria Strand Helzenius hittar du här https://mariabla.se/ Passa på att bli en del av Värkstark medlemskap innan portarna stänger!

Freebirth. Frifödsel. Eller bara... en vanlig födsel. Sandra Eriksson ville föda sitt andra barn fysiologiskt - hemma. Eftersom hon bor med sin familj i Östersund stod hoppet till den enda verksamma hembarnmorskan i hela Norrland som själv är bosatt i Umeå. Alternativet för Sandra var att åka in till sjukhuset mot sin vilja eller att föda medicinskt oassisterat i hemmet, också det mot sin vilja. Hur det blev? Jo, Sandras andra födsel kom att bli något av det mest stärkande och kraftfulla hon upplevt i sitt liv. En riktig friskfaktor som hon själv uttrycker det. Varje gång hon tänker på den får hon en liten boost. I avsnittet kommer vi in på hur orättvist det är att tur ska få spela en så stor roll i ett så avgörande ögonblick som en födsel är, hur det är att vara sambo och behöva ta ett medicinskt ansvar man själv inte känner sig helt bekväm med - och regionen som inte inte ville skicka en ambulans om Sandra inte tänkte följa med in till sjukhuset. Men också om att fatta ett eget beslut efter att ha gjort en egen riskvärdering. För det handlar inte om risk versus ingen risk utan snarare om att vissa risker måste ställas mot andra risker. Till Sandras hemsida naturkraftfoto.se     Bli en del av Värkstark medlemskap!

Alla som har fått barn vet hur ogärna de vill sova i egen säng. Ändå försöker många förtvivlat följa det rådet. Men när uppstod egentligen idén om att ett litet barn ska sova själv? Jag samtalar med Eva-Lotta Funkquist som är docent vid Uppsala universitet, barnsjuksköterska, barnmorska och forskare inom amning, spädbarns sömn och föräldrars psykiska hälsa. Vi pratar om varför så många spädbarn i västvärlden beskrivs ha “sömnproblem” och vad det egentligen säger om våra förväntningar snarare än om barnen. Vi diskuterar Socialstyrelsens råd om samsovning och hur nyblivna föräldrar hanterar ett råd som inte riktigt matchar verkligheten. Vad är säker samsovning? Vilka risker finns och hur kan de minskas? Vilka är fördelarna för både barn och föräldrar? Hur hänger samsovning ihop med amning och anknytning? Och vilket råd är viktigast att följa för att förhindra plötslig spädbarnsdöd? Ladda ned din guide till rutiner i förlossningsvården här Anmäl intresse till Värkstark community Föda fysiologiskt i en teknokratisk modell