Advertise on podcast: Järnvägshistorier

I det här avsnittet får du veta mer om hur järnvägens trafikplatser fick sina namn och varför vissa stationer heter något annat än platsen de finns på. Vi pratar även om järnvägens förkortningar för trafikplatserna. Gäster är Jimmy Håkman från Trafikverket samt Josefin Devine från institutet för språk- och folkminnen.

I det här avsnittet får du veta mer om mat på tåg ur olika perspektiv. Hur gick det till då SJ började laga och servera mat på tåg med dukade bord och porslin? Vem arbetade i det trånga köket? Och vilka rätter tillagades? Om detta och mycket mer berättar Mårten Dunér, som i många år arbetat som hovmästare på Järnvägsmuseets tågresor. Du får också höra om hur det går till idag under museets resor, då kockarna Nils Axing, Kjell Ogenstedt och Olle Sjöberg delar med sig från sitt arbete i det åttio år gamla köket i Cronstedts restaurangvagn. Yvonne Öhman berättar också om hur det är att servera ombord på ett krängande tåg. Och vad säger egentligen resenärerna om att äta ombord?

Den 15 maj är det 100 år sedan eldriften togs i bruk på Västra Stambanan. I det här avsnittet träffar vi Roine Viklund, biträdande professor vid Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle, på Luleå Tekniska Universitet. Roine berättar om hur eldriften på järnväg kom till och hur spänning och frekvens valdes. Hur kom det kom sig att just Västra Stambanan valdes, och hur gick det till? Vi fördjupar oss även i hur kraftmatning fungerar, och hur systemet med omformarstationer uppkom i samband med Västra Stambanans elektrifiering. Detta sker genom samtal med Niklas Biedermann, ingenjör Kraftmatning, på Trafikverket Underhåll Elkraft.

Vi har träffat Björn Fura som spelat in ljud från tåg och järnvägar sedan 1967. Med Tomas Larsson och Roger Lundberg som kommentatorspanel blev det många skratt och minnen från förr. Allt fick inte plats i ett avsnitt, därför blev det två. Häng med i ljuden av skarvspår och hur olika fordon lät. Vi lyssnar bland annat på YBo4t i Karlshamn, klickade reläer från en signalkur i Abisko samt Ub som kör fast vid en växling i Tomteboda. Nördigare än så här blir det inte!

Vi har träffat Björn Fura som spelat in ljud från tåg och järnvägar sedan 1967. Med Tomas Larsson och Roger Lundberg som kommentatorspanel blev det många skratt och minnen från förr. Allt fick inte plats i ett avsnitt, därför blev det två. Häng med i ljuden av skarvspår och hur olika fordon lät. Vi lyssnar bland annat på YBo4t i Karlshamn, klickade reläer från en signalkur i Abisko samt Ub som kör fast vid en växling i Tomteboda. Nördigare än så här blir det inte!

I det här avsnittet spanar vi mot England, som under 2025 firat att järnvägen fyller 200 år. Vad är det man firat och hur har England påverkat Sveriges järnvägs födelse och utveckling? Och hur kom normalspårvidden 1435 mm till egentligen? Vi har träffat en brittisk historiker och en museichef, där vi diskuterar om hur George och Robert Stephenson samt Stockton & Darlington Railway satte standarden.

I det här avsnittet får du veta mer om ATC-systemet: ett system som lokförare och signalpersonal är väl bekanta med. ATC-systemet finns till för att övervaka lokförares hastighet och se till att de inte kör förbi stoppsignaler. 1970-talet var ett tungt årtionde vad gäller tågolyckor. Vad ledde egentligen fram till beslutet att satsa på ATC och hur påverkade det lokförarna? Gästande Ulf Pålsson, Sivert Wallin, Anders Sjöberg och Tommy Bäckström berättar om hur systemet kom till. De pensionerade lokförarna i Nässjö, som även var med i avsnitt 5, delar också med sig med sina erfarenheter.

Det är nu 80 år sedan freden efter andra världskriget. I avsnitt 6 av Järnvägshistorier berättar vi om hur järnvägen hanterade den civila trafiken under denna tid. Då det finns mycket att berätta är avsnittet uppdelat i två delar: Del 2: Vilka utmaningar fanns med ånglokdrift och vedeldning och hur gick det till att skicka hemlig post med kurirtrafik över gränserna? Del 1: Vilka förutsättningar hade järnvägen när kriget började 1939 och hur genomfördes den enorma ökningen av gods- och persontrafik?

Det är nu 80 år sedan freden efter andra världskriget. I avsnitt 6 av Järnvägshistorier berättar vi om hur järnvägen hanterade den civila trafiken under denna tid. Då det finns mycket att berätta är avsnittet uppdelat i två delar: Del 1: Vilka förutsättningar hade järnvägen när kriget började 1939 och hur genomfördes den enorma ökningen av gods- och persontrafik? Del 2: Vilka utmaningar fanns med ånglokdrift och vedeldning och hur gick det till att skicka hemlig post med kurirtrafik över gränserna?

Den 28 maj 2025 är det 100 år sedan elloket D101 levererades till SJ. Det firar vi med ett nytt avsnitt av Järnvägshistorier, som tillägnas de 333 stycken D-lok som tillverkats i Sverige. Inför elektrifieringen av Västra Stambanan år 1923 beställde SJ 50 D-lok. Lok 101 levererades den 28 maj 1925 till SJ och kom sedan till Järnvägsmuseet år 1972. I det här avsnittet startar vi även upp samtal om Du 432 som också finns i Järnvägsmuseets samlingar. Vi möter dessutom tre pensionerade lokförare i Nässjö som berättar om hur det var att arbeta på D-loken.

När järnvägarna etablerades i Sverige var det en självklarhet att anlägga parker kring stationsbyggnaderna. Där fanns odlingar för husbehov till de anställda och som skyddsplanteringar längs banorna. Nu är nästan alla planteringar sedan länge försvunna. I avhandlingen ”Staten som trädgårdsmästare. Järnvägens planteringar från naturförsköningskonst till testamente” beskriver Anna Lindgren, idag kulturmiljöspecialist vid Trafikverket, om de händelser och ideal som präglat järnvägens planteringar över tid. Hon samtalar här med Charlotte Hagström, etnolog vid Lunds universitet.

Järnvägens kvinnor är en resa tillbaka till järnvägens tidiga år om kvinnliga järnvägsarbetare och deras arbete vid järnvägen under åren 1850-1910. Christina Engström, intendent på Järnvägsmuseet i Gävle, har sökt efter spår av dessa kvinnor i arkiv och samtida litteratur. Charlotte Hagström, etnolog vid Lunds universitet, leder samtalet om detta eftersatta forskningsfält. Boken som nämns i avsnittet är ”Bland gruvpigor och gruvdrängar: svenskt gruvarbete under 1700- och 1800-talen” av Håkan Henriksson.

Fotografen Lennart Nilsson är världskänd för sina bilder och böcker, inte minst boken Ett barn blir till. Inte fullt lika kända är hans bilder som skildrar järnvägsbranschen för boken Efter hundra år som producerades inför Statens Järnvägars hundraårsjubileum år 1956. Robert Herpai, intendent, arkivpedagog samt ansvarig för Järnvägsmuseets arkivsamlingar och fotoarkiv berättar om Lennart Nilsson och den fotografisamling som finns av honom på museet. Samtalet leds av Charlotte Hagström, lektor i etnologi och arkivvetenskap vid Lunds universitet.

Det första avsnittet Tågentusiaster handlar om järnvägsintresserade människor som finns i alla åldrar och över hela landet. En del blir lyckliga av att bygga modeller, andra av att fotografera tåg. Vad är det som driver dem? Vad är en järnvägsentusiast och är det någon skillnad mellan att vara entusiast och nörd? Tåg- och järnvägsentusiaster är även temat för ett forskningsprojekt som Charlotte Hagström, docent i etnologi, planerar att arbeta med i sin tjänst vid Lunds universitet. I det första avsnittet samtalar hon om detta med Anna Lindgren, kulturmiljöspecialist på Trafikverket.