Advertise on podcast: SNS Kunskap

Kontinuitet är en viktig del av en välfungerande primärvård och innebär bland annat att patienter får träffa samma läkare över tid. Ändå har kontinuiteten länge varit lägre i Sverige än i jämförbara länder, trots ambitionen att fler ska få en fast läkarkontakt. Vad krävs för att skapa kontinuitet i praktiken?  I en ny SNS-rapport undersöker Anders Anell, Lina Maria Ellegård och Gustav Kjellsson vad som skapar förutsättningar för kontinuitet i svensk primärvård. De belyser både betydelsen av att patienter är registrerade på en namngiven läkare, hur personalomsättningen bland läkare på vårdcentraler ser ut och vad som påverkar den.  Välkommen till ett seminarium där rapporten presenteras och diskuteras med företrädare för hälso- och sjukvården. Seminariet anordnas inom ramen för SNS seminarieserie Mötesplats vård.  Medverkande   Lars Almroth, chef för hälso- och sjukvård, Socialstyrelsen  Anders Anell, professor, Ekonomihögskolan, Lunds universitet  Lina Maria Ellegård, biträdande professor i nationalekonomi, Högskolan Kristianstad och Lunds universitet    Gustav Kjellsson, docent i hälsoekonomi och föreståndare för Centre for Health Governance, Göteborgs Universitet  Ylva Kristoferson Sandström, specialist i allmänmedicin, ordförande Svenska Distriktsläkarföreningen  Richard Seiberlich, specialist i allmänmedicin, chefsläkare, Praktikertjänst Seminariet modereras av Anna Norén, forskningsledare på SNS.

Offentlig upphandling omsätter över 1000 miljarder kronor per år. Det utgör betydande belopp som lockar aktörer aktiva inom den kriminella ekonomin. När kriminella aktörer etablerar sig i den legala ekonomin, bland annat genom att använda bolag som brottsverktyg, ställs myndigheter och kommuner inför nya former av sårbarhet.  Lyssna till några av de främsta experterna på området om hur myndigheter och kommuner kan bli mer riskmedvetna och datadrivna i arbetet mot oegentligheter, fusk och kriminalitet, samt om vilka konsekvenser det kan bli om oseriösa eller kriminella aktörer inte stoppas från att ta sig in i leverantörsleden.  Seminariet är en del av SNS forsknings­projekt Brottslighet och samhälle. Nästa år publiceras en rapport om korruption i offentlig upphandling i projektet. Medverkande Henrik Grönberg, senior jurist och uppdragsledare, Upphandlingsmyndigheten Ellen Hausel Heldahl, jurist och expert på offentlig upphandling, Svenskt Näringsliv Christina Kiernan, samordnare mot välfärdsbrottslighet, otillåten påverkan och våldsbejakande extremism, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid juridiska institutionen, Uppsala universitet Samtalet modereras av Emelie Lekebjer, senior projektledare och expert säkerhet, SNS.

Vilka frågor avgjorde valet? Vem blir statsminister – och varför? Och vad händer nu?   Välkomna till ett samtal om utgången av riksdagsvalet. Valforskaren Henrik Ekengren Oscarsson presenterar pinfärska siffror från vallokalsundersökningen och diskuterar resultatet med publik och experter.  Medverkande  Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, där han också leder valforskningsprogrammet. Han är även ledamot i Medieakademin, huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap vid Vetenskapsrådet och var ordförande för SNS Demokratirådsrapport 2021: Polarisering i Sverige.  Tomas Ramberg, politisk kommentator, Dagens Nyheter Maggie Strömberg, politikchef, Svenska Dagbladet Samtalet leds av Isabella Parling, senior projektledare, SNS.

Samhällets kritiska infrastruktur blir alltmer digitaliserad och sammanlänkad. AI och digitalisering skapar nya möjligheter att övervaka, styra och effektivisera samhällsviktig infrastruktur. Samtidigt som allt fler system kopplas upp och automatiseras ökar också sårbarheten för cyberangrepp mot elnät, vattenförsörjning, transporter och kommunikationer. I ett försämrat säkerhetspolitiskt läge har skyddet av kritisk infrastruktur blivit en allt viktigare fråga. Hur ser egentligen de digitala hoten mot vår kritiska infrastruktur ut? Vad krävs för att skydda systemen? Och är Sverige rustat för att möta dessa hot i praktiken? Seminariet genomförs inom ramen för forskningsprojektet SNS Infra. Medverkande Marie Bengtsson, vd, Advenica. Advenica levererar cybersäkerhetslösningar inom kryptering och nätverkssegmentering till sektorer som försvar, myndigheter, infrastruktur och industri. Magnus Jacobson, Senior Adviser Security, Resilience, Civil Preparedness, Svenska Bankföreningen Pontus Johnson, professor i cybersäkerhet och föreståndare för Center for Cyber Defense and Information Security vid KTH samt vice föreståndare för Cybercampus Sweden. Johan Turell, bitr. kontorschef vid Nationellt cybersäkerhetscenter (NCSC). Centrets uppdrag är att stärka Sveriges förmåga att förebygga, upptäcka och hantera cyberhot. NCSC är en del av Försvarets radioanstalt (FRA). Thomas Widén, Director of Information and Cyber Security, Ellevio Samtalet leds av Jonas Klarin, forskningsledare, SNS.

Syftet med det nystartade Assar Lindbeck centrum är att stärka dialogen mellan akademi, beslutsfattare och samhälle i Lindbecks anda.   Under eftermiddagen blir det forskningspresentationer och samtal om tre valaktuella frågor: konkurrenskraft, utvecklingsbistånd och kriminalpolitik. John Hassler berättar också om centrumets arbete med policyrelevant ekonomisk forskning av högsta internationella kvalitet. Vi avslutar med mingel.  Assar Lindbeck centrum har inrättats inom Institutet för internationell ekonomi (IIES) vid Stockholms universitet, med stöd från Handelsbankens Forskningsstiftelser. SNS samarbetar sedan länge med IIES, bland annat genom seminarieserien International Policy Talks.  Medverkande John Hassler, föreståndare Lindbeck centrum, professor i nationalekonomi  Karl Harmenberg, forskare Lindbeck centrum, makroekonom vars forskning kretsar kring varför recessioner uppstår och vad vi kan göra för att motverka dem  Tessa Bold, biträdande föreståndare Lindbeck centrum, professor i nationalekonomi med fokus på utvecklingsekonomi  Ronja Helensdotter, forskare Lindbeck centrum, nationalekonom som forskar om institutioners betydelse för jämlika livschanser, se t.ex. SNS Analys 106. Överleva barndomen: effekter av att tvångsomhänderta barn.

Demokratin är på tillbakagång världen över. I år mättes de lägsta nivåerna sedan 1978. Varför backar demokratin så kraftigt just nu och vad gör vissa länder mer sårbara än andra? Sedan millennieskiftet har över tjugo demokratiskt valda ledare – från Ungern och Turkiet till Indien, Brasilien och USA – undergrävt sina egna demokratiska institutioner. Den amerikanska statsvetaren Susan Stokes har studerat varför vissa länder drabbas och andra står emot. Hon finner att ekonomisk ojämlikhet väger tyngre för risken för demokratisk tillbakagång än de faktorer som ofta antas skydda demokratin – välstånd, statskapacitet och demokratins mognad. Samtidigt pekar hon ut Sverige som ett av undantagen. Hur ser vi till att det förblir så? Välkommen till ett samtal med chans att ställa frågor till en av världens ledande demokratiforskare. Vid seminariet släpper SNS en svensk översättning av Stokes essä i Journal of Democracy, baserad på hennes prisade bok The Backsliders (2025).  Seminariet hålls på engelska. Medverkande Cecilia Malmström, tidigare EU-kommissionär, EU-minister och europaparlamentariker samt senior fellow vid Peterson Institute for International Economics och innehavare av Assar Gabrielssons gästprofessur på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Susan Stokes, Tiffany and Margaret Blake Distinguished Service Professor of Political Science, University of Chicago, Director för Chicago Center on Democracy Anders Sundell, docent och proprefekt vid statsvetenskapliga institutionen samt forskare vid Quality of Government-institutet, Göteborgs universitet. Anders forskar om representation och kopplingen mellan opinion och politik. Samtalet leds av Ilinca Benson, vd, SNS.

Vilka reformer vill regeringen se för att stärka finansmarknaden? Vad är de största utmaningarna framåt för EU:s spar- och investeringsunion? Vad är det senaste kring kärnkraftsfinansieringen? Och vilka åtgärder ser Moderaterna som viktigast för att främja långsiktig tillväxt? SNS bjuder in till ett samtal med Niklas Wykman (M), finansmarknadsminister, om regeringens ekonomiska politik och Moderaternas prioriteringar framåt. Samtalet är en del av serien Frukostsamtal på SNS och modereras av Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram.

Antalet äldre ökar snabbt och äldreomsorgen står inför växande utmaningar, inte minst när det gäller personal och resurser. Välfärdsteknik som digitala larm och nattillsyn via kamera har lyfts fram som möjlig del av lösningen. Men vad vet vi egentligen om hur tekniken används och vilka konsekvenser den får i hemtjänsten?  I en ny SNS-analys undersöker forskarna Lina Maria Ellegård och Lovisa Persson sambanden mellan användning av välfärdsteknik och utvecklingen av kostnader och kvalitet i hemtjänsten.  Välkommen till ett seminarium där resultaten presenteras och diskuteras med experter och praktiker på området.  Seminariet anordnas som en del i SNS serie Mötesplats vård.  Medverkande  Lina Maria Ellegård, biträdande professor i nationalekonomi, Högskolan Kristianstad och Lunds universitet  Sabina Joyau, chef äldreomsorg, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) Lovisa Persson, universitetslektor i nationalekonomi, Högskolan Kristianstad och forskare vid IFN (Institutet för Näringslivsforskning).   Michaela Prochazka, samordnare av äldrefrågor, Socialstyrelsen  Martin Tivéus, vd och koncernchef, Attendo  Samtalet modereras av Anna Norén, forskningsledare på SNS.

Hur kan styrmedel utformas för att effektivt fasa ut våra fossila bränslen? Vilka avvägningar krävs mellan effektivitet, legitimitet och genomförbarhet? Regeringens särskilde utredare gästar SNS för att diskutera Styrmedelsutredningen tillsammans med politiker och experter. Sveriges klimatmål innebär att fossila bränslen successivt behöver fasas ut för att nå nettonollutsläpp senast 2045, med bindande etappmål på vägen. Utsläppsminskningar behöver därmed ske redan under innevarande decennium. Det ställer höga krav på politiken: styrmedlen behöver minska utsläppen snabbt och varaktigt, samtidigt som de ger företag och hushåll rimliga och förutsägbara villkor. Regeringens Styrmedelsutredning har haft i uppdrag att analysera hur befintliga och nya verktyg kan bidra till en effektiv utfasning av fossila bränslen i enighet med Sveriges klimatmål och EU-åtaganden. I fokus står centrala avvägningar mellan effektivitet och acceptans, mellan snabb omställning och ekonomisk stabilitet, samt hur nationella styrmedel kan utformas inom ramen för EU:s regelverk. Vad krävs för att klimatpolitiken ska vara både verkningsfull och hållbar över tid? Välkommen till ett seminarium där vi diskuterar vilka styrmedel som kan fasa ut fossila bränslen i linje med Sveriges klimatmål och EU-åtaganden och samtidigt värna vår konkurrenskraft och välstånd för alla. Seminariet anordnas inom ramen för SNS Klimat. Medverkande Maria Bratt Börjesson, professor i nationalekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut och adjungerad professor vid Linköpings universitet Helena Dyrssen (L), statssekreterare hos klimat- och miljöministern Martin Kinnunen (SD), miljö- och klimatpolitisk talesperson Katarina Luhr (MP), miljö- och klimatpolitisk talesperson Svante Mandell, särskild utredare till Styrmedelsutredningen Seminariet modereras av Charlotte Paulie, forskningsledare på SNS.

Johan Berggren, statssekreterare hos ministern för civilt försvar, kommenterar slutrapporten i SNS Beredskapskommission. Rapporten visar hur avvägningar och prioriteringar kan göras när samhällets krisberedskap ska stärkas. Sverige står inför en verklighet där beredskap inte längre främst handlar om förberedelser inför sällanhändelser, pandemier och klimatkriser. I takt med ett försämrat omvärldsläge har samtalet kommit att handla om totalförsvar och hur samhället ska rustas för krig. Näringslivet lyfts ofta som en förutsättning för fungerande beredskap och totalförsvar. Ändå upplever många företag förväntningarna som oklara. Med rapporten som utgångspunkt diskuteras exempel på när beredskapssystemet satts på prov, och de osäkerheter som kvarstår. Under snart tre år har SNS Beredskapskommission utgjort en viktig mötesplats för beredskapsfrågor. Under konferensen lyfts flera av de viktigaste temana för projektet, som hur den svenska förvaltningsmodellen fungerar i kris, privat-offentlig samverkan och hur kostnaderna för beredskapsåtgärder ska fördelas. Medverkande Caroline Asserup, generaldirektör, Energimyndigheten Johan Belfrage, Director innovation & Business Development på Saab Johan Berggren (M), statssekreterare hos minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin Annemarie Gardshol, vd PostNord och ordförande i referensgruppen till SNS Beredskapskommission Lars Hultkrantz, professor emeritus i nationalekonomi vid Örebro universitet och ordförande för forskargruppen som är knuten till SNS Beredskapskommission. Rådet består även av Henrik Andersson, professor i nationalekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Elina Bryngemark, forskare i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet och Lena Nerhagen, universitetslektor i nationalekonomi vid Högskolan i Dalarna. Erik Lagersten, särskild utredare civilt försvar, Region Stockholm Johan Lindehag, vd, Ellevio Maja Lundbäck (KD), statssekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch Samuel Sköld, biträdande stadsdirektör, Helsingborgs stad Gunilla Svantorp, landshövding i Östergötlands län och civilområdeschef för Sydöstra civilområdet Samtalet modereras av Anna Norén, forskningsledare på SNS.

Inför det kommande valet är energipolitiken åter högt på dagordningen. I centrum står elsystemets utveckling och förutsättningarna för en omfattande elektrifiering. SNS bjuder in ledande politiker och forskare till ett fördjupat samtal om partiernas vägval och vilka beslut som krävs i ett läge präglat av både kortsiktiga obalanser och långsiktiga omställningsbehov. Sveriges elsystem befinner sig i ett avgörande skede. Planer på omfattande elektrifiering talar för ett växande elbehov, samtidigt som efterfrågan på kort sikt varit svag och elpriserna låga. Detta skapar osäkerhet kring investeringar och aktualiserar frågor om leveranssäkerhet, konkurrenskraft samt kostnader för hushåll och företag. Hur dessa utmaningar hanteras får stor betydelse för investeringar och ekonomisk utveckling. Hur ser partiernas reformagendor ut för att stärka elsystemets robusthet och skapa långsiktiga, förutsägbara villkor för investeringar? Vilken roll bör staten ta i fråga om planering, finansiering och riskdelning? Och hur kan marknadens utformning utvecklas för att säkerställa effektiv prissättning och samtidigt värna elkunderna? Välkommen till ett seminarium där vi diskuterar de viktigaste skiljelinjerna mellan partierna och vad den aktuella forskningen säger om de vägval som väntar under nästa mandatperiod. Seminariet anordnas inom ramen för SNS Klimat. Medverkande Camilla Brodin (KD), gruppledare och energipolitisk talesperson Runar Brännlund, professor emeritus i nationalekonomi vid Handelshögskolan vid Umeå universitet Rickard Nordin (C), klimat- och energipolitisk talesperson Fredrik Olovsson (S), energipolitisk talesperson Thomas Tangerås, professor i nationalekonomi vid Mälardalens universitet och forskare vid IFN Seminariet modereras av Charlotte Paulie, forskningsledare vid SNS.

Hur får vi ut mer av den infrastruktur vi redan har? Hur kan fler tåg gå i tid, trängseln minska och transportsystemet fungera bättre i vardagen? Svensk transportpolitik står inför flera utmaningar. Behovet av investeringar i vägar och järnvägar är stort, samtidigt som klimatomställningen kräver elektrifiering och nya bränslen. Dessutom ska transportsystemet vara tillförlitligt i vardagen, stödja näringslivets transporter och fungera även under störningar och kriser. I en ny SNS-rapport analyserar två nationalekonomer hur skatter och avgifter kan utformas för att bidra till ett mer effektivt utnyttjande av infrastrukturen. De visar hur prissättning kan användas för att styra efterfrågan, minska belastningen i transportsystemet och bättre utnyttja den befintliga kapaciteten. I rapporten presenteras ett reformpaket för transportbeskattningen i Sverige. Rapporten lanseras inom ramen för SNS forskningsprojekt SNS Infra. Medverkande Maria Bratt Börjesson, professor i nationalekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut och adjungerad professor vid Linköpings universitet Niklas Karlsson (S), skattepolitisk talesperson och ordförande i skatteutskottet Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi och verksam inom forskningsprogrammet Skatter och samhälle vid Institutet för Näringslivsforskning Maria Stockhaus (M), trafikpolitisk talesperson och ledamot i trafikutskottet Tina Thorsell, samhällspolitiska chef, Transportföretagen Samtalet leds av Jonas Klarin, forskningsledare, SNS.

Inför det kommande valet är hälso- och sjukvården åter en av väljarnas mest prioriterade frågor. En växande befolkning, högt tryck på akutsjukhusen och vårdköer gör prioriteringar inför nästa mandatperiod avgörande både nationellt och i landets regioner. SNS bjuder in ledande forskare, politiker i Region Stockholm och företrädare på nationell nivå till ett fördjupat samtal om partiernas vägval och vilka reformer som är mest avgörande. Vilka samband finns mellan vårdplatsbrist, överbelastade akutmottagningar och patientsäkerhet? Hur bör ansvarsfördelningen mellan stat och regioner utformas och hur påverkar det hur vården organiseras? Välkommen till ett seminarium på SNS där vi diskuterar de viktigaste skiljelinjerna mellan partierna och vad forskningen säger om de vägval som väntar under nästa mandatperiod. Seminariet anordnas som en del i SNS serie Mötesplats vård. Medverkande Talla Alkurdi (S), hälso- och sjukvårdsregionråd , Region Stockholm Anders Anell, professor, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet Christian Carlsson (KD), ordförande för socialutskottet Axel Conradi (M), oppositionsregionråd, Region Stockholm Marie Morell (M), vice ordförande i SKR:s sjukvårdsdelegation, ordförande regionstyrelsen, Region Östergötland. Björn af Ugglas, civilingenjör, doktor i medicinsk vetenskap, Karolinska Institutet, grundare DB Evidence AB Samtalet modereras av Anna Norén, forskningsledare på SNS.

Hur vill partiet stoppa nyrekryteringen av barn till kriminella gäng, och vilka förebyggande insatser krävs? Vilken roll spelar skärpta straff i kampen mot organiserad och ekonomisk brottslighet, och hur skiljer sig Socialdemokraternas förslag från kriminalpolitiken i Tidöavtalet? SNS bjuder in till ett samtal med Teresa Carvalho, rättspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, om partiets kriminalpolitik inför valet 2026. Samtalet är en del av serien Frukostsamtal på SNS och modereras av Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram.

Bostadsmarknadens funktionssätt har stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen och för människors möjligheter att arbeta, studera, bilda familj och etablera sig i olika delar av landet. Samtidigt står Sverige inför flera utmaningar. I många växande regioner är bostadsbristen fortsatt stor, byggtakten har minskat under senare år och trösklarna in på bostadsmarknaden är höga – särskilt för unga och hushåll med svag ekonomi. Inför det kommande valet bjuder SNS in ledande politiker till ett samtal om bostadspolitikens vägval. Vilken roll bör allmännyttan spela i en fungerande bostadsmarknad? Hur påverkar hyresregleringen och dagens byggregler incitamenten att bygga nya bostäder? Och hur kan till exempel bostadssubventioner och beskattning av bostäder utformas för att förbättra tillgången till bostäder? Välkommen till ett samtal om bostadsmarknadens utmaningar och möjliga reformbehov. Vid seminariet diskuterar politiska företrädare sina prioriteringar inför nästa mandatperiod tillsammans med forskare. Medverkande Martin Flodén, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet Martin Grander, docent i urbana studier vid Malmö universitet och författare till SNS-rapporten Allmännyttan och jämlikheten David Josefsson (M), bostadspolitisk talesperson Amanda Palmstierna (MP), bostadspolitisk talesperson Seminariet modereras av Jonas Klarin, forskningsledare på SNS.