Advertise on podcast: Vetenskapsradion Forskarliv

Bergartsforskaren Valentin Troll är ofta på plats när vulkaner får utbrott. Här berättar han hur det riskfyllda fältarbetet går till när glödande lava väller in över våra samhällen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När den isländska staden Grindavik drabbades av ett vulkanutbrott i januari 2024 hade konsekvenserna kunnat bli ännu värre om det inte hade redan hade vetat en hel del om den vulkaniska aktiviteten i området. Valentin Troll, professor i petrologi , vid Uppsala univeristet är en av de forskare som ser till att vi kan vara så förberedda som möjligt inför ett vulkanutbrott. Han har många erfarenheter av att vara på plats för att samla in prover av den livsfarliga glödande lavan. Men han förklarar också varför jobbet är mentalt uttröttande, och varför kattmat ingick i utrustningen på en av hans forskningsresor. Reporter: Sara Sällström [email protected] Producent: Lena [email protected]  

Nu forskar Susanne Urban om hur städer ska kunna hålla ihop och inte bli så uppdelade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Susanne Urban gillade Alby där hon växte upp. Men redan när området var nytt beskrevs det som en problemförort med hög kriminalitet. Det fick henne tidigt att inse att resurserna är olika i olika delar av staden. Hon utbildade sig till sociolog och nu forskar hon om städer, integration och hur det ska bli sammanhållning i städer, också mellan olika områden. Lena [email protected]

Forskarna kallar den ABBA-skon och det är en enkel metod att simulera vad som händer med muskler och skelett i tyngdlöshet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rodrigo Fernandez Gonzalo är muskelforskare och forskar om vad som händer med muskler både hos astronauter i tyngdlöshet och hos personer som inte använder sina muskler, till exempel på grund av sjukdom och sängliggande.Han utbildade sig i Spanien men kom till Sverige, som han anser vara ett pionjärland för muskelforskning, där tekniken att ta muskelbiopsier utvecklades på 1960-talet och där det fanns flera forskare som intresserade sig för rymdfysiologi.På så sätt kunde han kombinera två av sina stora intressen som han haft sedan barndomen, intresset för fysisk träning och sport och intresset för rymden.Medverkande: Rodrigo Fernandez Gonzalo, docent i fysiologi, Karolinska InstitutetLena [email protected]

Carolina Bertilsson är historieintresserad tandläkare, som undersöker tänder från vikingatiden. De hade tandvärk som vi, men också mer avancerade sätt att behandla tänderna än vad vi har trott tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Barnen hade finare tänder på vikingatiden än nu – inga hål. Men de vuxna verkar ha haft ungefär lika mycket hål som vi. Och det som förvånade var att de som hade stora hål hade fått rätt avancerad behandling. Tänderna hade öppnat ändå ner till pulpan med något verktyg, sannolikt för att bli av med tandvärk och infektion.– Tänder är så relaterbara, säger Carolina. Vi vet alla hur det känns att ha ont i tänderna. Kanske är det därför studien om vikingatidens tänder, som kom i december har väckt så stort intresse, inte bara i Sverige. Carolina Bertilssons forskning har gjorts vid Göteborgs universitet.Lena [email protected]

Tidningen Starlet, som hade låg status bland vuxna, var ett socialt medium innan internet fanns. Här skrev läsarna till varandra och stöttade och gav råd om föräldrarna skulle skiljas eller om pappa drack för mycket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Starlet var en tidning som många såg ner på under de 30 år den gavs ut. Men nu visar den första akademiska studien av tidningen, gjord av Kristina Öhman, att den spelade en viktig roll för läsarna. Som ett forum där de diskuterade problem, men ibland också som den första platsen där de kunde skriva och publicera egna alster. Starlet inte så konsumtionsinriktad Den var heller inte så konsumtionsinriktad som många andra tidningar. ”Så fixar du sommarklänningen av pappas avlagda skjorta” eller ”Så blir den gamla kappa modern” var tips för att läsarna inte skulle behöva köpa nytt men också ett sätt att få en mer individuell stil. Stereotypa kärleksbeskrivningar i seriernaEn stor del av kritiken handlade om att serierna var sådana stereotypa kärleksbeskrivningar. Men avhandlingen visar att Starlet-redaktionen försökte förmå de utländska serietecknarna att rita serierna så att de hamnade närmare läsarnas vardag. Och att de unga läsarna inte alls bara svalde ”kärleksdravlet” som kritikerna kallade det. Musik i programmet: ”Starlet” av Magnus Uggla, från Om Bobbo Viking från 1975Lena [email protected]

Perfektionism är inte samma sak som att vara ambitiös och noggrann. Psykologisk forskning visar att det inte får oss att prestera bättre, men däremot kan få oss att må dåligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Socialpsykologen Thomas Curran forskar om perfektionism vid London School of Economics. De senaste decennierna har perfektionism ökat, särskilt bland unga. Forskarna oroar sig för att det är kopplat till den psykiska ohälsa bland unga som också ökar. Bok om perfektionism Thomas Curran har också skrivit en bok om orsakerna och hur vi ska komma till rätta med det. ”Perfektionsfällan - att omfamna kraften i lagom bra”. Avsnittet sändes första gången 3 jan.Lena [email protected]

Från stridspilot till astronaut. Marcus Wandt tränar nu hårt för att åka ut i rymden. På bara några månader måste han lära sig allt som behövs för att klara sitt uppdrag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 17 januari 2024 är det planerat att Marcus Wandt ska åka till den internationella rymdstationen ISS. Han blir då den tredje svensken som får resa ut i rymden, om man förutom Christer Fuglesang också räknar med svenskamerikanska Jessica Meir. Hemma har Markus Wandt tre barn. För sin 10-åring har han fått berätta vad som kan gå fel på resan. I rymden kommer han vara forskarnas förlängda arm bland vetenskapliga experiment och mätutrustning i tyngdlöshet. Programmet sändes första gången i oktober 2023.Medverkande Marcus WandtReporter Sara Sällström

Perfektionism är inte samma sak som att vara ambitiös och noggrann. Psykologisk forskning visar att det inte får oss att prestera bättre, men däremot kan få oss att må dåligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Socialpsykologen Thomas Curran forskar om perfektionism vid London School of Economics. De senaste decennierna har perfektionism ökat, särskilt bland unga. Forskarna oroar sig för att det är kopplat till den psykiska ohälsa bland unga som också ökar. Bok om perfektionism Thomas Curran har också skrivit en bok om orsakerna och hur vi ska komma till rätta med det. ”Perfektionsfällan - att omfamna kraften i lagom bra”.Lena [email protected]

I ett gammalt lerbrott i Skåne hittar Martin Qvarnström och hans kollega benen och spåren. De har nästan svårt att tro vad fynden visar, för så tidiga och så stora köttätande dinosaurier har ingen hittat tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under flera säsongers utgrävningar i den gamla lertäkten i nordvästra Skåne har Martin Qvarnström och hans kollega Grzegorz Niedźwiedzki samlat ihop över fyra ton fossil av förhistoriska djur och växter som levde för ca 200 miljoner år sedan. Fynden kring dinosaurier i Skåne är spektakulära och har väckt mycket uppmärksamhet, men Martin Qvarnström tycker att växtfossilen också är spännande. Genom dem kan vi få en bild av hela den värld som djuren var en del av. Programmet sändes första gången 1 november 2023. Reporter Björn GunérLjudmix Elvira Björnfot

Det blir långa arbetsdagar varje höst. Uppemot tolv timmar. Och säsongen varar långt in i november. Men så får han å andra sidan se fler flyttfåglar än de flesta. Mattias Ullman ansvarar för den standardiserade sträckfågelräkningen i Falsterbo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varje år passerar flera miljoner flyttfåglar Falsterbo, på sin väg söderut. Och Mattias Ullman gör sitt bästa för att hålla koll på dem. Sträckfågelräkning har pågått i femtio årTack vare den standardiserade sträckfågelräkningen, som pågått här sedan 1973, har myndigheter och forskare bättre koll på hur olika fågelarter mår. Och man kan se trender. Som att ovanligt många bivråkar passerat här i år, till exempel. Reporter: Stefan [email protected] Producent: Lena [email protected]

Udda experiment med att bygga igloos varje dag ledde till nyckelhålsmärkningen av nyttig mat i butiker. Kurt Boman är hjärtläkaren i Skellefteå som också haft en ovanlig uppväxt med två döva föräldrar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kurt Boman tyckte aldrig att det var något problem att förstå sina döva föräldrar, trots att han aldrig fick någon utbildning i teckenspråk. De förstod också honom väl. Bra att kunna kroppsspråk som läkareKroppsspråket utvecklades mycket, vilket Kurt Boman sedan fick stor nytta av som läkare. Han menar att det är grundläggande att kunna läsa av en patients kroppsspråk, eftersom man sällan säger allt med ord. Vände hög dödlighet i hjärtinfarktHan var en av de som fick i uppdrag att utreda varför så många dog av hjärtinfarkt i Norsjö i Västerbotten. Det var på 80-talet. Då hade Västerbotten som helhet 20 procents högre dödlighet i hjärtkärlsjukdomar än övriga landet, och Norsjö hade 20 procent högre än övriga Västerbotten.  Forskarna startade hälsoundersökningar där befolkningen slöt upp, och på så vis minskade de höga blodfetterna. Igloo-studie gav nyckelhålsmärkning av matMen för att förklara vad som hade orsakat den höga dödligheten drog de igång igloo-projektet. Tanken var att deltagarna skulle förbränna lika mycket kalorier som skogsarbetarna gjort på 30- och 40-talet. Med igloo-projektet lyckades de förklara kostens betydelse. Det ledde senare fram till nyckelhålsmärkningen i svenska butiker. Reporter: Annika Ö[email protected]: Cecilia Ohlé[email protected]  

Anne L'Huillier får Nobelpris i fysik i år för arbete med laserpulser. Det var när hon ville gå vidare på samma spår hon kom till Lund, där hon träffade Claes-Göran. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En stor fördel med att komma till universitetet i Lund var att nu fick hon undervisa. Att prata med studenter om fysik är nåt Anne L'Huillier gillar – och nåt hon var upptagen med när Kungliga Vetenskapsakademien sökte henne med Nobelprisbeskedet i oktober. Programledare: Camilla [email protected] Producent: Cecilia Ohlé[email protected]