Advertise on podcast: Ekot granskar

Mannen som sköt 21-åringen i Nyköping var redan dömd för bland annat stölder, men hade fått vara på fri fot inför fängelsestraffet. En kväll i september 2020 promenerar 21-åringen hemåt med några vänner. Alla beskrivs av polis och åklagare som helt vanliga killar utan kopplingar till kriminalitet. Plötsligt stannar en bil intill dem. Ut kliver en beväpnad 23-årig man som börjar skjuta. 21-åringen dör av skotten.Ekots kartläggning av nära 11 000 fängelsedömda personer som påbörjade sitt straff 2019 och 2020 visar att var femte som var på fri fot före straffet, närmare 2 200 personer, har dömts av en tingsrätt för brott som de begått under tiden i frihet.Alexander Gagliano [email protected] Elfving [email protected] Ridderstedt [email protected]

Den man som försökte råna Patricia Wigh hade sex månader tidigare dömts till fängelse för ett annat rån, men inte påbörjat sitt fängelsestraff ännu. I samband med de senaste årens platsbrist i svenska fängelser har antalet personer som går fria i väntan på placering på anstalt blivit fler för varje år. Just nu är det runt 2600 personer. Per månad är det runt 500 fler än 2017, när det fanns gott om plats. Det visar Ekots genomgång.Patrica Wigh hade varit och köpt glass när hon plötsligt blev omringad av några unga killar i en gränd i Gamla stan Stockholm: Sen så var det en kille som bara tog upp en pistol som han liksom tryckte så mot min mage för han vill ju inte att någon annan skulle se den heller. Men Patricia skriker och rånarna springer från platsen. Två av de tre grips av polisen. Senare visar det sig att en av dem redan var dömd till över ett års fängelse för ett rån under vapenhot mot ett ungt par. Men fängelsestraffet hade inte påbörjats, trots att det gått nästan sex månader sedan domen vunnit laga kraft den dag han försökte råna Patricia Wigh. Det mest fruktansvärda är väl att han, att han får den friheten att förstöra människors liv, säger Patricia Wigh.Maria Ridderstedt [email protected] Elfving [email protected] Gagliano [email protected]

I slutet av höstlovet 2018 kom Eva Osterman Lind hem och hittade sin son död. Senare förstod hon att Manfred i förväg hade berättat detaljerat om sina självmordsplaner för personal på BUP. Det blev inte rätt det som gjordes med honom. Det känns som att vi liksom fick inte chansen riktigt att rädda honom eftersom vi inte förstod allvaret i det här, säger hon. Eva tyckte att vården av Manfred brustit på flera sätt, men barn- och ungdomspsykiatrin såg inget fel i vården och beslutade att inte anmäla fallet till Inspektionen för vård och omsorg. När Eva anmälde den vård Manfred fått fick BUP kritik på flera punkter från Ivo. Ekots granskning visar att barn- och ungdomspsykiatrin i landet de senaste fem åren upptäckt vårdbrister och Lex Maria-anmält detta till inspektionen för vård och omsorg i samband med 22 självmord.I ytterligare fem fall, där vården själva bedömt att de inte gjort fel, hittar Ivo brister i vården efter att vårdnadshavare anmält.Ekot har varit i kontakt med anhöriga i de här fem fallen och de upplever att vården inte verkat vilja lära sig något av det som hänt. En av dem är Manfreds mamma Eva.BUP i region Uppsala uppger att de hela tiden försöker lära sig och förbättra vården. De har efter Manfreds självmord genomfört flera utbildningsinsatser för personal kring riskbedömning och självmord hos barn och unga.Hit kan du vända dig om du mår dåligtÄr det akut ring nödnumret 112.SPESMIND självmordslinjenJourhavande MedmänniskaMaria Ridderstedt [email protected] Gaunitz [email protected]

Allvarliga brister i anti-dopningsarbetet avslöjas i Radiosportens och Ekots granskning Flera olympier vittnar om tillfällen då dopningskontroller varit så bristfälliga att de hade kunnat fuska, om de velat. "Skadan av att man inte håller en idrottare under uppsikt under en dopningskontroll är potentiellt jättestor", säger skridskostjärnan Nils van der Poel.Dessutom kan ett elektroniskt system från den internationella anti-dopningsbyrån Wada utnyttjas för att förvarna elitidrottare om dopningstester. Wada har avböjt en intervju, men skriver att det finns skyddsmekanismer och att det skulle vara både svårt och arbetsintensivt att utnyttja systemet för att fuska.Emelie Rosén, Ekot [email protected] Lundholm, Radiosporten [email protected]

Det saknas personal inom BUP i stora delar av landet, framförallt psykologer. En av de psykologer som arbetat inom BUP, men valt att sluta, är Diana Abelin. I nästan alla regioner i landet har man i någon mån svårigheter med att behålla och/eller rekrytera kompentent personal till Barn- och ungdomspsykiatrin, det uppger verksamheternas chefer för Ekot.Inom den regionalt drivna Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm arbetar idag runt 270 psykologer och varje år de senaste fem åren har omkring 50 slutat. Maria Ridderstedt [email protected] Gaunitz [email protected]

När Hedda är sexton år ställer hon sig på en bro och överväger att hoppa. Hennes mamma Anna, som tagit bilen för att leta efter sin dotter, ser henne på bron. Hedda hade mycket ångest  och självskadebeteende redan på mellanstadiet.Hon har gått på olika samtal inom barn- och ungdomspsykiatrin. Upprepade gånger har hon fått vänta på insatser. Den diagnos som visar att hon har lindrig autism och lindrig adhd kom först efter mer än fyra års kontakt, och nästan ett år efter att hon själv frågat om just det. Den diagnosen har hjälpt henne att förstå och att nu sluta skada sig själv. Hon önskar att den hjälpen kommit tidigare.Ekots genomgång av anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg visar att köerna inom barn- och ungdomspsykiatrin runt om i landet får stora konsekvenser för barn och unga.I anmälningarna vittnar föräldrar om hur deras barn med självskadebeteende och självmordstankar försämras och om barn som blir så kallade hemmasittare medan de väntar på stöd från BUP.Hedda och Anna heter egentligen något annat. Det är inte Hedda som syns på bilden. Du som behöver stöd kan exempelvis vända dig till de här organisationerna:  SPESMIND - självmordslinjenJourhavande medmänniskaBRIS Maria Ridderstedt [email protected] Gaunitz [email protected]

Telekomföretaget Ericsson hävdar i sin marknadsföring att it- och kommunikationstjänster kan bidra till att sänka de globala utsläppen med 15 procent till 2030. Ekots granskning visar den forskning som Ericsson grundar påståendet på bara tagit hänsyn till positiva effekter av it-tjänsterna. De negativa effekterna är inte med.Daniel Öhman [email protected]

En rad allvarliga brister i samhällets krisberedskap, som kan få livshotande konsekvenser vid nästa kris, oavsett om det handlar om en pandemi, värmebölja eller strömavbrott. Det framkommer i Ekots granskning. Men vad är det som har gjort att det blivit så här? Reportrarna Emelie Rosén och Daniel Velasco har sökt svar.Emelie Rosén [email protected] Velasco [email protected]

Inför förra valet sa sig Socialdemokraterna vilja förstärka hela rättskedjan. Det har man gjort, men domstolar har fått betydligt mindre resursökningar än tex polis och åklagare, visar Ekots genomgång. Samtidigt har antalet mål som hamnar i domstol ökat och flera tingsrätter har svårt att hinna med. Maria Ridderstedt [email protected] Victoria Gaunitz [email protected]

De kurdiska organisationer som spelat en central roll i kampen mot IS i Syrien ses av regeringen som en allierad i kampen mot terrorn. Samtidigt nekas personer som varit verksamma i dem regelmässigt svenskt medborgarskap, eftersom organisationerna, enligt Migrationsverket, begått systematiska övergrepp. Det här visar Ekots granskning. Besir Kavak [email protected] Daniel Öhman [email protected]

Redan före pandemin var det känt att Sveriges ansvarsfördelning vid en kris riskerade att vara för otydlig. Det hade också påpekats att det kunde leda till försenade åtgärder. Med pandemin kom Sveriges krisberedskap högst upp på agendan. Ekots granskande reporter Emelie Rosén har, med hjälp av ett hundratal statliga utredningar, rapporter och analyser, undersökt den princip som ligger till grund för hela Sveriges krishantering - ansvarsprincipen. Emelie Rosén [email protected]

Regeringens beslut om lättnader i corona-restriktionerna i höstas, som tillät större publik på kultur- och sportevenemang, kom i otakt med smittspridningen, det visar Ekots granskning av den andra vågen. Maria Ridderstedt [email protected] Daniel Öhman [email protected]