Advertise on podcast: Botaniska trädgårdspodden

Stina och Åsa har fått ett skrivarstipendium och ska tillbringa en vecka i ett hus på en annars öde ö, Rissholmen utanför Orust. Samtidigt tänker de samla in och kartlägga öns flora, vilket ingen har gjort förut. Växtpressen följer med tillsammans med gråpapper och en lättviktsspade. Vad kan det finnas för miljöer där som bara väntar att upptäckas? Kanske hittar de någon liten raritet i en skreva? Följ med på en äkta upptäcktsresa av en mycket liten ö i Bohusläns skärgård.

Visst vore det härligt att kunna förlänga odlingssäsongen några månader här i kalla norden? Det går absolut, om du har tillgång till ett växthus! Men hur stort ska det vara? Ska odlingsbäddarna vara upphöjda? Bör det finnas vatten och el indraget? Som tur är pågår just nu ett bygge av ett mindre växthus i kulturträdgården i Botaniska. Det ska bli en inspiration för alla hemmaodlare med odling av chili, paprika, ingefära, aubergine och mycket mer från och med nästa säsong. Åsa och Stina spanar in bygget och träffar trädgårdsmästaren Einar Hessman Larsson, som utformat växthuset.

Studerar man balkonglådor eller rabatter hittar man ofta penséer i alla möjliga färger. Men vad är egentligen en pensé? Och vad är en viol? Viol verkar på senaste tiden ha blivit trendigt, konstaterar Åsa. Åtminstone som smak. Den finns nu i både kaffe och glass och så klart också i godis. Penséerna var ytterst trendiga i 1800-talets England. Rika fruar och döttrar tävlade om att korsa fram spännande varianter, bland annat helt klotrunda penséer. Stina och Åsa djupdyker i violernas och penséernas historia och önskar glad sommar!

Halm, gräsklipp, hästgödsel och gamla växtdelar. Trädgårdsmästare Madelene Krug spanar alltid efter material att täcka sina grönsaksodlingar med. Täckodling är smidigt på så många sätt! Man slipper transportera en massa jord, man kan kompostera det organiska materialet direkt på odlingsbäddarna och fukten bevaras bättre. Dessutom blir grönsaksplantorna väldigt fina, tycker Madelene. Stina träffar henne vid kulturträdgårdarna och lär sig mer om vilka material som är bra att täcka med, hur man odlar i onedbrutet material och hur man bygger en odlingsbädd direkt på gräsmattan.

Vitsippsdalen blommar och Åsa och Stina är ute med norska Anne Sverdrup-Thygeson, professor i bevarandebiologi i Ås, och tittar på insekter. De som har sex ben! Anne fascineras av döda träd. För när ett träd dör flyttar det in så många nya gäster. Allt från små insekter och svampar till mossor och bakterier. Det finns alltså fler levande organismer i ett dött träd än i ett levande! Åsa vill veta mer om insekternas vingar och metamorfos. Anne tycker att vi måste tänka på hur vi pratar om insekter. Utan dem skulle vi inte klara oss.

Åsa och Stina åker på fältresa till Chile. Där är det nästan höst och bladen börjar få färg. En perfekt tid för fröinsamling! Det avlånga landet med hav på ena sidan och berg på andra, bjuder på många spännande endemiska arter, alltså arter som bara finns exakt just där. De besöker en viktig fröbank, en blivande botaniska trädgård och samlar in frön i bergen. Men vad är det för konstig ägglukt?

Hurra! Tänk att det gått 10 år sedan det första avsnittet om fröer spelades in i Botaniska trädgården! Åsa och Stina har bjudit in dåvarande programledare och chefsträdgårdsmästare Anders Stålhand samt producent Nina Frogneborn. Tillsammans blickar de tillbaks i programmets historia och lyssnar på godbitar. Lär dig hur du rensar och väcker fröer, bygger ett stenparti som inte stör och planerar dina sommarblommor. Anders älskar programmet om intelligenta växter. Och vad hände egentligen med dadelpalmen som växte upp ur ett 2000-årigt frö? Det har Åsa tagit reda på.

Under jul blir det mycket choklad, både för Stina och Åsa. I Botaniskas växthus växer ett ståtligt kakaoträd och på stammen sitter tre gula frukter. Hur ser de ut inuti? Stina har med sig en kniv och öppnar en, exklusivt för alla poddlyssnare. Vi lär oss också om hur kakao blir choklad och hur kakao använts genom tiderna. Och så blir det ett chokladtest! God jul!

Åsa och Stina gillar tall. Både raka och krokiga. Stammarna med sina barkplåtar, kottarna med sina kottefjäll och så doften. Tallen är Sveriges näst vanligaste träd och förekommer i många varianter. Den står stabilt med sin pålrot och kan bli väldigt gammal. I Sverige finns en tall som är 750 år. Tallen har en viktigt plats i vår historia, som kulturväxt och virke – furu. Gäst är Botaniskas trädgårdsmästare Emil Wallin som gärna vill se fler tallar, både i trädgården och staden. Tänk dig en tallallé med kala, rödflammande stammar i rad och ett grönt talltak! Stina funderar över hur Alice Tegnér egentligen tänkte. Hur kunde ekorren först sitta i granen och sen hoppa från tallegren?

Visst känns det lockande att skörda frukter från sitt eget citronträd? Men det krävs mycket ljus, värme, tid och pyssel för att trädet ska trivas i Norden. Botaniskas trädgårdsmästare Olle Lindgren ger sina bästa citrusodlartips. Stina och Åsa har varit i Italien och smakat citroner, det finns många olika varianter. Citrus generellt korsar sig lätt, men nu har forskningen äntligen klurat ut vilka korsningar som gömmer sig bakom våra vanligaste citrusfrukter.

Rönnens vita blommor lär lukta som sillake. Kanske inte konstigt att de pollineras av flugor? Själva blommorna är annars lätta att missa, tycker Åsa som mest ser stammen med de ljusa fläckarna och de röda bären. Men det finns faktiskt rönnar med röda blommor och vita bär! Stina har fastnat i ordspråket "Surt sa räven om rönnbären". Vad menas egentligen? Och blir verkligen rönnbär mindre sura efter nedfrysning? Gäst: botanist Kent Kainulainen

På ena sidan blommar ljungen vackert i rosa. På andra sidan står endast svarta skelett av bränd ljung kvar. Stina och Åsa besöker Änggårdsbergens ljunghed, ett landskap som var vanligt förr men som idag är hotat. Med sig har de Sveriges enda ljunghedsforskare, Mattias Lindholm, som också är Västkuststiftelsens naturvårdschef. Mattias beskriver brandens effekt på platsen, att den föryngrar och skapar ett bättre foder för de betande djuren. Faktum är att brand på ljunghedar är en hel vetenskap! Det blir också historia, tips på hur man hittar till de vackraste ljunghedarna i Europa och så reder Åsa ut uttrycket "Plocka ljung, dö ung".

Kanske är liten blåklocka en av våra mest omtyckta blommor? Den röstades i alla fall fram till Sveriges nationalblomma 2021. Den är vanlig i vägrenar och på hävd mark. Den trådsmala kroppen är späd men tuff och står emot det hårdaste regn. De bulliga blå klockorna är inte bara vackra utan också sovplats och regnskydd för små bin. Förr trodde folk att älvor bodde i blåklockorna och undvek därför att plocka dem. De var även förknippade med häxor. Botanisterna Stina och Åsa lär dig också skilja på liten och stor blåklocka.

Är du också sugen på att skaffa en liten äng i din trädgård? Låta gräset växa upp, slå det, utarma jorden och förhoppningsvis få in några späda ängsblommor? Kanske en gullviva, om du har rätt förutsättningar. Gullvivan växer gärna i kalkrika ängsmarker. Förr i tiden var den ganska vanlig, folk plockade buketter och sålde på marknaden, för gullvivan luktade ju så gott! I dag är den betydligt mer sällsynt och dessutom fridlyst. Vad säger det om vårt kulturlandskap? Stina samtalar med trädgårdsmästare Sebastian Løken som gillar slåtter och som besökt de stora ängarna i Rumänien, där hävd fortfarande är en viktigt del av jordbruket.

Årets majblomma fyller hundra år och avbildar en gul smörblomma. Kanske är det den mest ritade blomman? Men visste du att det finns många olika smörblommor? Vanlig smörblomma, revsmörblomma och så majsmörblommor som blommar tidigast av alla. Åsa beskriver Ranunculaceae som "en stökig familj", med ståndare och pistiller i mängder och blomblad åt alla håll. I lökträgården på kullen träffar de trädgårdsmästaren Johan Nilson. Här står lökväxterna i full blom, men det syns också en och annan smörblomma.