Advertise on podcast: Botaniska trädgårdspodden

Under jul blir det mycket choklad, både för Stina och Åsa. I Botaniskas växthus växer ett ståtligt kakaoträd och på stammen sitter tre gula frukter. Hur ser de ut inuti? Stina har med sig en kniv och öppnar en, exklusivt för alla poddlyssnare. Vi lär oss också om hur kakao blir choklad och hur kakao använts genom tiderna. Och så blir det ett chokladtest! God jul!

Åsa och Stina gillar tall. Både raka och krokiga. Stammarna med sina barkplåtar, kottarna med sina kottefjäll och så doften. Tallen är Sveriges näst vanligaste träd och förekommer i många varianter. Den står stabilt med sin pålrot och kan bli väldigt gammal. I Sverige finns en tall som är 750 år. Tallen har en viktigt plats i vår historia, som kulturväxt och virke – furu. Gäst är Botaniskas trädgårdsmästare Emil Wallin som gärna vill se fler tallar, både i trädgården och staden. Tänk dig en tallallé med kala, rödflammande stammar i rad och ett grönt talltak! Stina funderar över hur Alice Tegnér egentligen tänkte. Hur kunde ekorren först sitta i granen och sen hoppa från tallegren?

Visst känns det lockande att skörda frukter från sitt eget citronträd? Men det krävs mycket ljus, värme, tid och pyssel för att trädet ska trivas i Norden. Botaniskas trädgårdsmästare Olle Lindgren ger sina bästa citrusodlartips. Stina och Åsa har varit i Italien och smakat citroner, det finns många olika varianter. Citrus generellt korsar sig lätt, men nu har forskningen äntligen klurat ut vilka korsningar som gömmer sig bakom våra vanligaste citrusfrukter.

Rönnens vita blommor lär lukta som sillake. Kanske inte konstigt att de pollineras av flugor? Själva blommorna är annars lätta att missa, tycker Åsa som mest ser stammen med de ljusa fläckarna och de röda bären. Men det finns faktiskt rönnar med röda blommor och vita bär! Stina har fastnat i ordspråket "Surt sa räven om rönnbären". Vad menas egentligen? Och blir verkligen rönnbär mindre sura efter nedfrysning? Gäst: botanist Kent Kainulainen

På ena sidan blommar ljungen vackert i rosa. På andra sidan står endast svarta skelett av bränd ljung kvar. Stina och Åsa besöker Änggårdsbergens ljunghed, ett landskap som var vanligt förr men som idag är hotat. Med sig har de Sveriges enda ljunghedsforskare, Mattias Lindholm, som också är Västkuststiftelsens naturvårdschef. Mattias beskriver brandens effekt på platsen, att den föryngrar och skapar ett bättre foder för de betande djuren. Faktum är att brand på ljunghedar är en hel vetenskap! Det blir också historia, tips på hur man hittar till de vackraste ljunghedarna i Europa och så reder Åsa ut uttrycket "Plocka ljung, dö ung".

Kanske är liten blåklocka en av våra mest omtyckta blommor? Den röstades i alla fall fram till Sveriges nationalblomma 2021. Den är vanlig i vägrenar och på hävd mark. Den trådsmala kroppen är späd men tuff och står emot det hårdaste regn. De bulliga blå klockorna är inte bara vackra utan också sovplats och regnskydd för små bin. Förr trodde folk att älvor bodde i blåklockorna och undvek därför att plocka dem. De var även förknippade med häxor. Botanisterna Stina och Åsa lär dig också skilja på liten och stor blåklocka.    

Är du också sugen på att skaffa en liten äng i din trädgård? Låta gräset växa upp, slå det, utarma jorden och förhoppningsvis få in några späda ängsblommor? Kanske en gullviva, om du har rätt förutsättningar. Gullvivan växer gärna i kalkrika ängsmarker. Förr i tiden var den ganska vanlig, folk plockade buketter och sålde på marknaden, för gullvivan luktade ju så gott! I dag är den betydligt mer sällsynt och dessutom fridlyst. Vad säger det om vårt kulturlandskap? Stina samtalar med trädgårdsmästare Sebastian Løken som gillar slåtter och som besökt de stora ängarna i Rumänien, där hävd fortfarande är en viktigt del av jordbruket.

Årets majblomma fyller hundra år och avbildar en gul smörblomma. Kanske är det den mest ritade blomman? Men visste du att det finns många olika smörblommor? Vanlig smörblomma, revsmörblomma och så majsmörblommor som blommar tidigast av alla. Åsa beskriver Ranunculaceae som "en stökig familj", med ståndare och pistiller i mängder och blomblad åt alla håll. I lökträgården på kullen träffar de trädgårdsmästaren Johan Nilson. Här står lökväxterna i full blom, men det syns också en och annan smörblomma.

Med tussilagons ankomst är våren officiellt här. För många känns det nog så. Men vad är det för en liten växt, med tidiga gula blommor, fjällig stjälk och blad som växer sig gigantiska under sommaren? Den har använts mot hosta och allehanda sjukdomar trots att den faktiskt är giftig. Och så är den ett envist ogräs med sina underjordiska rhizomer. Åsa och Stina går på tussilagojakt.

Den är först på plats. Skuggar och skyddar tills känsligare växter kommer ikapp. Då drar den sig tillbaka. Björkens liv är förhållandevis kort. Om du jämför med ekens. Vi har älskat björken men också ogillat den. En hel generation björk har rensats ut från våra skogar. Men vi gillar dess ljushet och lätthet, de vita stammarna eller varför inte de räkröda? Åsa och Stina berättar björkens historia. Botanisten och trädexperten Henrik Sjöman beskriver björkens variationer, möjligheter och omöjligheter som trädgårds- och stadsträd.

Floden Magpie river i Kanada har tillskrivits egna juridiska rättigheter, till exempel rätten att få flöda fritt. Det finns olika modeller som försöker mäta och prissätta trädens tjänster på en specifik plats. Är det här smarta sätt att skydda den biologiska mångfalden på? Stina och Åsa träffar forskarna Jenny Klingberg på Göteborgs universitet och Viktor Elliot vid Handelshögskolan, för att pratar om hur den biologiska mångfalden och näringslivet kan mötas i en marknadsekonomi.

Det är inte för sent att sätta nästa års vitlök. Åsa brukar göra det under julledigheten för att sedan skörda den vid sommarsemestern, vilket har varit en årlig succé! Fina och goda flätor har det blivit. Stina råkade i år odla "hardnecks", vilka var omöjliga att fläta. Det blir ett samtal om vitlökens kulturhistoria, vår relation till denna lök, klasstillhörigheter och så får du äntligen veta varför den håller vampyrer, varulvar, troll och häxor borta! Gäst: trädgårdsmästare Emelie Bodemyr som berättar hur du odlar vitlök med bästa resultat.

160 sorters äpplen och 40 sorters päron. Den här hösten var det återigen dags för äpple- och päronutställningen i stolpboden. Besökarna kunde också komma med trädgårdsfrukter för att få dem sortbestämda. Åsa besökte fruktutställningen och pomologen Elin Andersson, en av dem som byggt upp årets utställning. Vilka äpplen har folk i sina trädgårdar? Hur luskar hon ut en sort? Och hur spaljerar man ett äppleträd?

Efter svampplockningen är det dags att ta hand om svampen. Elin Andersson berättar vad som är viktigt att tänka på när man rensar och förvarar matsvamp. Svamptorken är en bra kompis! Elin brukar också plocka annan svamp, spindlingar, som hon färgar garn med. Till dagens avsnitt har hon med en hel säck med garn som hon visar Åsa. Nyanserna går i gult, grönt, lila, rosa och blått.     

Länge trodde man att svampar och växter tillhörde samma rike, men i dag vet vi att de är olika organismer. Däremot finns 95% kvar att upptäcka av svampvärlden, menar forskare. Åsa ger sig ut i skogen för att upptäcka en liten del, matsvamparna, tillsammans med Elin Andersson som är trädgårdsmästare och svampexpert på Botaniska. Åsa får lära sig om svampars olika karaktärer, vilket är viktigt när man ska artbestämma svamp. De hittar trattkantareller, kremlor, flugsvampar, taggsvampar och en vacker och god blodsopp. Och så blir det några boktips!