Advertise on podcast: RikaTillsammans | Om privatekonomi & rikedom i livet

Dagens avsnitt är en reflektion på en samling olika citat, tankar och koncept kring ekonomi och rikedom i livet bortom pengar. Som vanligt blir det högt och lågt, lite skratt och snillen spekulerar men förhoppningsvis även ett och annat tankespjärn. Precis som vanligt kan vi inte ta någon credd för något av citaten. Det är citat från Ben Carlson. Morgan Housel, Ali Abdal, Sahil Bloom och även forumets egen @melwa. Som vanligt gäller även att det är inget som är rätt elle fel, bra eller dåligt, sant eller falskt utan bara olika sätt att se på världen. Gillar du något av perspektiven, sno det! Gillar du inte det, skippa det. Men kommentera gärna, för det vore fint att höra dina tankar kring dem. Som t.ex. är det något som sticker ut för dig? Om ja, vilket och varför? 00:00:00 - Intro00:01:10 - #1 Väntrummet kommer alltid vara fullt.00:06:07 - #2 Tilta mot tillit.00:13:20 - #3 The good old days are happening right now. 00:17:40 - #4 Vi är tidsmiljonärer eller tidsmiljardärer00:21:10 - #5 Pengar som används till outsourcing är välspenderade.00:27:40 - #6 Hur vi spenderar våra pengar kan vara en reflektion på vår uppväxt00:36:17 - #7 Oanvända pengar ger tillgång till något som är svårt att ta på men som är väldigt värdefullt00:41:46 - #8 Prova ett energiperspektivet på aktiviteter & livspusslet00:49:07 - #9 Ekonomisk tillfredställelse är ett bättre mål än ekonomisk frihet00:53:19 - #10 Acceptera att dummare människor än du kommer tjäna mer pengar.00:57:40 - #11 Ett problem som kan lösas med pengar är inte ett riktigt problem.01:00:21 - #12 Det bästa perspektivet på pengar kommer från ditt yngre-jag.01:03:31 - #13 De flest är inte dåliga på pengar, de tjänar bara inte tillräckligt.01:06:09 - #14 Alla behöver ett slipp-ut-ur-fängelse-kort när det gäller utgifter.01:10:08 - #15 Att njuta av sitt arbete är en form av rikedom.01:12:32 - #16 Ok att dina utgifter ökar så länge din sparkvot är konstant/ökar. Det som stack mest ut för Caroline var “The goold old days are happening right now.” i form av att faktiskt njuta och uppskatta vardagen istället för att hela tiden vara på väg någonstans. Det som jag gillade var resonemanget kring att “Tilta mot tillit” att hellre vara naiv och ibland bli lurad än att vara misstänksam mot världen. Men jag gillade även resonemanget kring “Väntrummet kommer alltid vara fullt”. Dvs. jag kommer alltid ha saker att göra, problem att lösa och jag kommer inte bli färdig, men att det inte heller är poängen. Utan ett sett att se på det är att ha sitt väntrum fullt med problem som man vill ha där. Ja, många av dessa tankarna skulle faktiskt förtjäna ett eget avsnitt. 🙂🙈 Vi hoppas att du gillar avsnittet! Jan och Caroline Följ diskussionen i forumet: https://rikatillsammans.se/forum/t/75861 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

👀 Många av oss är duktiga att jobba för pengar. Men få av oss har lärt oss låta våra pengar jobba hårt för oss. Ännu färre av oss är duktiga att verkligen förstå (och kunna räkna ut) hur mycket pengar det faktiskt kan bli över tid.  Därför får du här våra 5 bästa minnesregler:  1️⃣ Pengarna dubblas vart tionde år Det betyder att om 10 år har dubbelt så mycket pengar som nu, om 20 år ungefär 5 gånger så mycket pengar som nu och om 30 år ungefär 10 gånger pengarna, om 40 år ungefär 20 gånger pengarna och så vidare. 📈 2️⃣ 12-12-12-regeln Spara 1.200 kr per månad i ca 12 år för att få ut ca 1.200 kr per månad resten av livet. Naturligtvis gäller denna tumregel alla belopp. 🤯💥  3️⃣ 72-regeln Pengarna dubblas efter 72 dividerat med räntan i procent. Om du har en ränta på 10% så kommer pengarna dubblas ungefär vart sjunde år (=72/10).  4️⃣ Sparad månadsutgift Om du hittar en löpande månadsutgift som du kan spara in på och investerar pengarna varje månad, då kommer pengarna växa 187 gånger månadsutgiften på 10 år.  5️⃣ Sparad veckoutgift Om du gör samma sak med en veckoutgift, så blir det ca 750 gånger veckoutgiften på 10 år.  De flesta reglerna ovan är räknade på 7-8% nominell avkastning (det man kan förvänta sig från en aktieindexfond över tid). Om du vill ha fördjupad information, läs gärna mer i forumet, där vi t.ex. analyserat regel 2 utifrån olika perspektiv (t.ex. Monte Carlo-simulering) och går genom antagandena i detalj.  Vi hoppas att du gillar minnesreglerna ovan! ❤️ //Jan PS. Prova gärna ränta-på-ränta-räknaren (eller FIRE-snurran) på vår hemsida för att testa vad det blir utifrån dina förutsättningar: https://rikatillsammans.se/verktyg/kalkylator-rakna-pa-ranta-pa-ranta/ PS2. Vi påminner om att allt sparande innebär en risk. Läs mer på hemsidan: https://rikatillsammans.se/risk/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag intervjuar vi professor Peter Nyberg vid Aalto Universitet i Helsingfors. Det är ett överkursavsnitt där vi introducerar och pratar om riskfaktorer, vad de är, varför de är viktiga och om de är något att ta hänsyn till. Vi tar även upp era frågor från communityn. De senaste 30 åren har nobelpristagaren Eugene Fama och hans kollega Kenneth French identifierat olika typer av företag som tenderade genera en högre avkastning än andra. T.ex. verkar småbolag ge högre avkastning än stora, värdebolag tenderar ge över tid en högre avkastning än tillväxtbolag och liknande. De sammanfattade det här i fem stycken så kallade riskfaktorer: 1️⃣ Marknadsfaktorn: Skillnaden mellan avkastningen på en bred marknadsportfölj och den riskfria räntan. Denna faktor fångar den extra avkastning som vi investerare kräver för att ta på oss marknadsrisken jämfört med att investera i en riskfri tillgång (“ränta”). 2️⃣ Storleksfaktorn: Skillnaden i avkastning mellan portföljer av små och stora företag. Historiskt har små företag haft högre avkastning än stora företag, vilket antas spegla en högre risk. 3️⃣ Värdefaktorn: Skillnaden i avkastning mellan en portfölj med aktier med höga bokföringsmässiga värden i förhållande till marknadsvärden (s.k. värdeaktier) och företag med låga bokföringsmässiga värden i förhållande till marknadsvärden (s.k. tillväxtaktier). Värdeaktier tenderar att ha högre avkastning än tillväxtaktier. 4️⃣ Lönsamhetsfaktorn: Skillnaden i avkastning mellan företag med hög och låg driftsresultat i förhållande till bokförda tillgångar. Företag som är mer lönsamma tenderar att generera högre avkastning än mindre lönsamma företag. 5️⃣ Investeringsfaktorn: Skillnaden i avkastning mellan företag som investerar försiktigt och de som investerar aggressivt. Företag med låga investeringsnivåer (konservativa) har historiskt sett genererat högre avkastning än de med höga investeringsnivåer (aggressiva). Vi kommer naturligtvis även in på för- och nackdelar, vad akademin säger som sparande, vanliga missförstånd och många andra frågor. Min egen slutsats kring riskfaktorer är: 1) det tenderar finnas stöd för det, 2) man kan få vänta 20-25 år på att erhålla vinsten och därmed 3) så är det inget man bör ta någon större hänsyn till annat än en eventuell lekhink. Vi har ju redan exponeringen i och med sparande i breda, billiga, passiva och globala aktieindexfonder. Tack även till Juuso som var min kollega i detta avsnitt, både eftersom han hjälpte till och ordnade intervjun och dessutom är insatt i ämnet. Tack även till er som kom in med frågor och bakgrundsmaterial, t.ex. Zino och Andre. Ett riktigt community-nörd-avsnitt. 🤓 Men framförallt tack till Peter Nyberg som tog sig tiden att hänga med oss. ❤️ Vi hoppas att du gillar avsnittet, Jan och Juuso Forumdiskussionen Innehållsförteckning 00:00:00 Intro00:04:06 En portfölj av billiga passiva indexfonder eller koncentrerad aktieportfölj?00:10:05 Peters tre viktigaste råd till nya investerare00:17:05 Resonemang om Effektiva marknadshypotesen00:19:02 CAPM-modellen00:25:27 French & Famas marknadsfaktorer00:32:26 Det finns över 300 identifierade faktorer00:36:33 Momentum som faktor00:45:20 Kan vi kombinera faktorer för att överavkasta?00:49:51 Små och stora bolag nationellt VS internationellt00:53:25 Faktorinvesteringar kräver enormt tålamod01:00:24 Ska man exponera sig mot faktorer?01:07:12 Ger faktor högre riskjusterad avkastning?01:09:01 Vanligt missförstånd kring faktorinvesteringar Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För ett par dagar sedan hade jag ett samtal med mina syskonbarn och min ena dotter där ränta på ränta kom på tal och här är mitt bästa försök att förklara fenomenent 🙌 Utgångspunkten är, vad är ränta? 🪙 Det här beskrev jag med hjälp av ett exempel från boken “Den rikaste mannen i Babylon” där en affärsman lånar ut 1000 kr till en bonde i början av januari och som betalar tillbaka lånet plus 100 kr i slutet av året. Dessa 100 kr är ränta. Vad är då ränta på ränta? Jo, det är ifall affärsmannen kan få sina pengar att jobba åt sig själv i en ökande takt. Efter 10 år av att låna ut samma summa till bonde nr.1 har affärsmannen 2000 kr i och med 10 räntebetalningar (100 kr *10=1000 kr). Då kan affärsmannen låna ut pengar till ännu en bonde (nr.2). Om samma process upprepas kommer affärsmannen ha 3000 kr efter 5 år alltså har takten pengarna växt dubblats (räntebetalningar från två bönder: (100+100)*5 =1000 kr). I och med det kan bonde nr 3 låna pengar av affärsmannen. Ytterligare en bonde kommer kunna kopplas på efter lite mer än tre år till.  Snöbollen rullar snabbare, det blir ränta på ränta när pengarna sätts i arbete 📈 Precis samma sak kan ske genom investeringar på börsen.  Titta gärna på vår kommande video med fem minnesregler för ränta på ränta 🙂 Vad tyckte du om förklaringen? Dela gärna med dig av tankar och idéer för att förbättra förklaringen. //Jan Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag intervjuar vi Victor Bull, en 28-årig fysioterapeut från RikaTillsammans-communityn. Han delar med sig hur en hjärnskakning satte stopp för en karriär, men öppnade vägen för en annan. Hur han använde några av communityns tips för att höja månadslönen med 10.000 kr och dessutom vågade starta eget. Bland det bästa vi vet är att få höra era historier i communityn. Därför blir vi alltid glada när ni hör av er så som Victor gjorde och berättade om sin resa. Hur han var en framgångsrik karateutövare men hur en kraftig hjärnskakning tvingade honom ge upp idrottskarriären. Men hur det samtidigt öppnade dörren för att utbilda sig till fysioterapeut. Tillsammans med sin gode vän Hugo har han hängt mycket i communityn och konstaterade väl att som fysioterapeut lär man inte bli någon höginkomsttagare. Men det är ju ingen naturlag. Han berättar hur han tack vare inspiration från communityn, böcker och sin vän lyckades tänka annorlunda, gör annorlunda och faktiskt som 28-åring höja sin lön med många tusenlappar. Om man dessutom sätter det i relation till att han bara är 28 år, så innebär det hundratusentals kronor extra i livsinkomst och pension. I avsnittet pratar om vi hans resa, insikter från böcker såsom "Rich Dad, Poor Dad", "Just. Keep. Buying.", "Psychology of Money" och "Die With Zero" som hamnar högt på våra topplistor och hur han idag driver en specialistmottagning för dem med hjärnskakning samt en podcast "Hjärnskakning". Vi hoppas att du gillar avsnittet och du får också väldigt gärna höra av dig med din historia. 😎 Tack för att vi får vara en liten del på din resa! ❤️ Jan och Caroline Länkar Forumdiskussionen Victors specialistmottagning för hjärnskakningar Victors podcast Hjärnskakning Innehållsförteckning 00:00:00 Intro00:02:52 Starten på Victors ekonomiska resa00:04:40 Ett rikt liv för Victor00:09:28 Fyra böcker som förändrat Victors liv00:20:33 Pengar är ett verktyg, inte målet00:23:38 Balansen mellan att slösa och spara00:28:06 Att våga spendera pengar på det som förgyller livet00:35:26 Från 28 till 38 tusen i lön på två år00:39:39 Att förlora är en del av livet00:44:56 Myt: Du måste vara företagare för att bli rik00:46:37 Tips för att öka din lön00:52:04 Eget företag parallellt med heltidsanställning00:55:27 Podcast och Instagram-konto har gett massvis med respons00:58:12 Följ dina passioner och gör det du tycker är roligt01:02:45 Ekonomisk plan för finansiell frihet01:05:56 Ekonomisk intelligens skapar trygghet Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De tre vanligaste reaktionerna på avsnitt #340 om bästa fonderna 2024 är: Varför rekommenderar ni DNB Global istället för Länsförsäkringar global?Varför tar ni inte med Spiltan Aktiefond Investmentbolag i årets bästa fonder?Varför är Avanza Zero inte med på listan för årets bästa fonder? I den här kortpodden på 10 minuter kommer jag gå igenom vårt resonemang kring alla tre fonderna. För att undvika missförstånd, fonderna ovan är bra och du behöver inte känna panik ifall du äger dem. Av olika anledningar rekommenderar jag dock inte fonderna som poddavsnittet kommer förklara. De viktigaste punkterna för hur fondvalen gått till för bästa fonderna 2024: ▸ Investera enligt forskningen: "Månadsspara regelbundet, långsiktigt och automatiskt i en billig, bred, global och passiv aktieindexfond eller fondrobot. Balansera risken med räntor. Sitt därefter still i båten. Var lat, passiv, oengagerad, ointresserad och oinloggad för att om 10-20 år, sannolikt ha tjänat mer pengar än de flesta. Just. Keep. Buying. Helt enkelt." ▸ De två viktigaste urvalskriterierna är: 1) Placeringsinriktning som ska vara "bred", "passiv" och "indexnära" och 2) låg avgift med max 0.4% eller 0.2% inom en pensionslösning. ▸ Kriterier som man i princip aldrig ska välja en fond på är: 1) Historisk avkastning, 2) Fondbetyg, 3) Marknadsföringsstory, 4) Bankrådgivares åsikt och 5) åsikt i sociala medier (ja, jag inser ironin). Förslag på konkreta fonder per bank hittar du i forumet, länk nedan, då alla fonder inte finns på alla banker tyvärr. Våra förslag på fondrobotar är LYSA eller OPTI och för de globala aktieindexfonderna: ▸ DNB Global Indeks ▸ Avanza Global ▸ Storebrand Global All-Countries ▸ Länsförsäkringar Global Index ▸ Swedbank Robur Access Global index. ▸ m.fl. Avslutningsvis vill vi verkligen påminna om att allt sparande har en risk. Du kan förlora delar eller hela ditt kapital. Historisk avkastning är inte garanti för framtida avkastning. Om du har en fråga, ställ den gärna i forumet eller ta kontakt med en finansiell rådgivare, även tips på dessa finns i forumet. Lycka till med ditt sparande, Jan Länkar ▸ Hela avsnitt 340 "Bästa fonderna 2024" https://rikatillsammans.se/basta-fonderna-2024/ ▸ Lista med alla fonderna per bank: https://rikatillsammans.se/forum/t/basta-fonderna-2024-lista-med-fonder-per-bank-och-modellportfolj/13975 Sponsrade länkar ▸ Fondrobot LYSA: https://rikatillsammans.se/partner/lysa ▸ Fondrobot OPTI: https://rikatillsammans.se/partner/opti Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Reklam för Bovra. Veckans avsnitt tar avstamp i ett citat som vår gäst Jens Nilsson sa i förbigående: ▸ Boendet är för många av oss den största investeringen vi gör i livet och den största tillgången vi äger. Ändå får vi många gånger 2024 bättre dokumentation i den begagnade bilens servicebok än vad vi får när vi köper ett boende för miljontals kronor. Vi pratar om några antaganden som är rimliga att göra: Ett bättre dokumenterat hus borde attrahera fler köpare än ett odokumenterat husEtt boende med lägre driftskostnad borde leda till ett högre värde / prisEtt mer energieffektivt hus borde, allt annat lika, vara mer värt än ett hus som inte är detBättre koll och kunskap om ens bolån i förhållande till andra borde leda till lägre räntekostnader (bara beviset att bankerna INTE gillade bolånedelen är ju ett gott betyg)Bättre att dokumentera t.ex. föräldrarnas boende idag än efteråt. Och hur deras tanke att Bovra-appen ska hjälpa till att göra husägandet enklare genom att t.ex. Fastighetskonto – där man kompletterar offentlig information om sitt boende, kan skapa en tidslinje och lägga upp dokumentationBolånekoll – du får en sammanställning om ditt bolån kompletterad med riksbankens ränteprognos, hur olika beslut kring t.ex. amortering påverkar kostnad, amorteringskravet samt hur man ligger till i jämförelse med andra kring räntan.Värderingsdelen – vad är bostaden värd just nu och vad har den varit värd historiskt. Samt vad är din vinst efter renoveringar och de investeringar du har gjort i fastigheten. Jag ska villigt erkänna att jag här hittills slarvat och bara tänkt “värde idag minus inköpspris * 0.78” och inte tagit hänsyn till alla de pengar vi lagt in i huset och räknat av tidsgränserna.Energiomställning – appen kommer med förslag på vad man kan göra för energioptimeringar, allt från solceller till isolering med beräknade ROI-kalkyler och tips. Jag ska ärligt erkänna att jag trodde att det “bara” var en sådan dokumentationsapp och blev positivt överraskad. Både av hur mycket information som de kunde hämta, men framförallt de andra delarna där vissa saker var i världsklass. Sedan pratar vi naturligtvis om mycket annat också inkl. lite nörderi. 🤣 Vi hoppas att du gillar avsnittet och du får gärna kommentera om du provat appen. Du hittar den i App Store eller Google Play. Hälsningar, Jan, Caroline och Jens Länkar Forumdiskussionen Innehållsförteckning 00:00:00 - Intro00:04:33 - Ingen annan tillgång hanteras så vårdslöst00:06:13 - Bovra vill förändra husägandet00:09:07 - Vad kostar det att inte ha koll?00:12:10 - Köpa rätt objekt00:14:06 - Gröna bolån borde få ännu mer rabatt00:18:39 - Lägre driftskostnad = ökat värde vid försäljning00:21:42 - Mycket mer än bara en “husapp”00:28:21 - Räcker det inte bara med en pärm?00:41:17 - Använd det för föräldrarnas fastigheten00:43:50 - Vanligaste missuppfattningen om Bovra00:47:29 - Bolånedelen i Bovra-appen00:53:08 - Hur off ligger jag mot räntan jag borde ha?00:55:05 - Hur tjänar ni pengar på Bovra?00:58:13 - Kan jag exportera min data? GDPR etc.01:04:06 - Appen hjälper dig att äga livets största tillgång Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Reklam för Bovra. Boendet är för många av oss den största investeringen vi gör i livet och den största tillgången vi äger. Ändå får vi många gånger 2024 bättre dokumentation i den begagnade bilens servicebok än vad vi får när vi köper ett hus för miljontals kronor. Denna kortpodd är en sammanfattning av vårt ordinarie avsnitt 345. Dagens avsnitt tar avstamp i en kommentar från Jens som var: “Ingen annan tillgång hanteras så analogt och så vårdslöst som den största tillgången för oss alla - våra hus och hem”. Det är svårt att argumentera mot. Många av oss som gillar ekonomi lägger mycket tid på våra fonder, portföljer men handen på hjärtat är det många gånger ganska små om vi sätter dem i förhållande till värdet på vårt boende. Särskilt om man tror på att följande antaganden stämmer: Ett bättre dokumenterat hus borde attrahera fler köpare än ett odokumenterat husEtt boende med lägre driftskostnad borde leda till ett högre värde / prisEtt mer energieffektivt hus borde, allt annat lika, vara mer värt än ett hus som inte är detBättre koll och kunskap om ens bolån i förhållande till andra borde leda till lägre räntekostnader (bara beviset att bankerna INTE gillade bolånedelen är ju ett gott betyg)Bättre att dokumentera t.ex. föräldrarnas boende idag än efteråt. Som Jens säger i avsnittet: borde vi inte lägga tiden där effekten är som störst? Det är därför de har utvecklat en kostnadsfri app som består av 4 olika delar: Fastighetskonto - där man kompletterar offentlig information om sitt boende, kan skapa en tidslinje och lägga upp dokumentationBolånekoll - du får en sammanställning om ditt bolån kompletterad med riksbankens ränteprognos, hur olika beslut kring t.ex. amortering påverkar kostnad, amorteringskravet samt hur man ligger till i jämförelse med andra kring räntan.Värderingsdelen - vad är bostaden värd just nu och vad har den varit värd historiskt. Samt vad är din vinst efter renoveringar och de investeringar du har gjort i fastigheten. Jag ska villigt erkänna att jag här hittills slarvat och bara tänkt “värde idag minus inköpspris * 0.78” och inte tagit hänsyn till alla de pengar vi lagt in i huset och räknat av tidsgränserna.Energiomställning - appen kommer med förslag på vad man kan göra för energioptimeringar, allt från solceller till isolering med beräknade ROI-kalkyler och tips. Samt ytterligare ett par godbitar. Prova den gärna via vår sponsrade länk eller så hittar du den direkt i App Store alternativt Google Play. Du får gärna följa diskussionen i forumet där du även hittar fler tips, tankar och transkribering av avsnittet. Tack för att du följer och prenumererar! Hälsningar, Jan, Caroline och Jens Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I den här videon får du en sammanfattning av avsnitt 343 kring risk på 12 minuter. Risk är “inträdesbiljetten” vi betalar för att få möjlighet till avkastning på våra pengar. Det är risken att periodvis förlora pengar som gör att vi har tumregler för sparande som att pengarna dubblas vart tionde år, eller minnesregler som att “spara 1200 kr i månaden i ca 12 år för att få ut ca 1200 kr i månaden resten av livet”. Historiskt har ett långsiktigt sparande enligt forskningen varit ett bra sätt att få sina pengar att växa. Det finns mycket som talar för att det kommer vara så även i framtiden, men ingen kan förutsäga framtiden och det finns tyvärr inga garantier. Därför är det viktigt att man är medveten om de risker som är förknippade med sparande. Det är en av anledningarna till att i princip alla som arbetar inom finansbranschen – inklusive vi – alltid säger en variation på: ▸ Allt sparande innebär en risk, du kan både tjäna och förlora pengar och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet. och ▸ Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Dessa två uttryck är viktiga, men i och med att de alltid nämns upplever jag även att de är på gränsen att bli uttjatade och har förlorat sitt värde. Därför är dagens avsnitt en introduktion till det som vi tycker är viktigast att veta om risken vid ett sparande i indexfonder eller en fondrobot. Vi hoppas att du kommer gilla avsnittet! Jan och Caroline De viktigaste punkterna Risk är inträdesbiljetten vi betalar för att över lång tid få avkastning på våra pengarRisk går inte att undvika, vi kan bara byta en risk mot en annan.På kort sikt är börsen oförutsägbar och kan gå hur som helst, men den blir mer och mer förutsägbar ju längre sparhorisonten är.Ett enskilt år är det inget konstigt om värdet varierar mellan -40% och +70%, dvs. ett spann på över 110 procentenheter.Dessutom kan börsen gå back flera år i rad, vilket betyder att ackumulerad maximal nedgång kan var vara minus 50-60%.Även de år som börsen slutar på plus är sannolikheten i princip 100% att vi kommer ha haft en nedgång. I snitt har den amerikanska börsen (=50% av en global aktieindexfond) tappat -14% inom ett år, trots att den slutat på plus 33 av 44 år.Den bästa strategin som vi sparare kan ta är ”Just. Keep. Buying” enligt forskningen så som vi beskriver det i ”Spara rätt och lätt 2024 (#339)”Det är värt att ta risken eftersom över tid är sannolikheten för att gå plus över 90% och vi får glädje av minnesregler såsom 12-12-12-regeln och att pengarna dubblas ungefär vart tionde år. Länkar Följ diskussionenHela artikeln med graferna Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad är aktier och räntor egentligen? Du har kanske hört talas om det förut men vet inte riktigt vad det är. Räntebärande tillgångar har dominerat mänskliga historia i tusentalsår där ena parten fick låna pengar i utbyte mot senare betala tillbaka lånet + ränta. Ifall personen inte kunde betala tillbaka lånet eller räntan blev personen tvungen att (ofta) jobba av skulden som “slav”.  Det här avtalet med lån + ränta är en räntebärande tillgång som förväntas ge en ränta ifall inget oväntat händer. Ifall det oväntade händer och skulden inte kan betalas tillbaka aktiveras säkerheten i form av den skuldsatta tvingas jobba av skulden som “slav”. Nuförtiden gäller samma sak om du exempel tar ut ett lån för att köpa ett hus där säkerheten är ett pantbrev på huset ifall du inte kan betala tillbaka lånet 🏘️ Det här systemet har använts i tusentals år och kompletterades först på 1700-talet när expeditionsresor växte fram. Att göra resor tills havs för att köpa, sälja och kolonisera var väldigt lönsamt. Det fanns dock ett problem, många av skeppen kommer aldrig tillbaka. Risken var stor att skeppen som man lånat ut pengar till aldrig återvände 🚢 Eftersom säkerheten för lånen (skeppen) blev värdelösa på havets botten behövde en annan tillgång skapas. Då utvecklades riskbärande tillgångar, flera personer kunde tillsammans gå ihop och äga andelar i planerade sjösresor. På det viset kunde risken spridas och om ett skepp sjönk var det inte lika fatalt eftersom man kunde diversifiera risken genom att äga andelar i fler skepp 📊 Vad tänker du om förklaringen? Kom gärna med input, frågor och tankar för hur förklaringen kan förbättras 😃 //Jan Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Risk är “inträdesbiljetten” vi betalar för att få möjlighet till avkastning på våra pengar. Det är risken att periodvis förlora pengar som gör att vi har tumregler för sparande som att pengarna dubblas vart tionde år, eller minnesregler som att “spara 1200 kr i månaden i ca 12 år för att få ut ca 1200 kr i månaden resten av livet”. Historiskt har ett långsiktigt sparande enligt forskningen varit ett bra sätt att få sina pengar att växa. Det finns mycket som talar för att det kommer vara så även i framtiden, men ingen kan förutsäga framtiden och det finns tyvärr inga garantier. Därför är det viktigt att man är medveten om de risker som är förknippade med sparande. Det är en av anledningarna till att i princip alla som arbetar inom finansbranschen – inklusive vi – alltid säger en variation på: ▸ Allt sparande innebär en risk, du kan både tjäna och förlora pengar och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet. och ▸ Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Dessa två uttryck är viktiga, men i och med att de alltid nämns upplever jag även att de är på gränsen att bli uttjatade och har förlorat sitt värde. Därför är dagens avsnitt en introduktion till det som vi tycker är viktigast att veta om risken vid ett sparande i indexfonder eller en fondrobot. Vi hoppas att du kommer gilla avsnittet! Jan och Caroline De viktigaste punkterna Risk är inträdesbiljetten vi betalar för att över lång tid få avkastning på våra pengarRisk går inte att undvika, vi kan bara byta en risk mot en annan. På kort sikt är börsen oförutsägbar och kan gå hur som helst, men den blir mer och mer förutsägbar ju längre sparhorisonten är. Ett enskilt år är det inget konstigt om värdet varierar mellan -40% och +70%, dvs. ett spann på över 110 procentenheter.Dessutom kan börsen gå back flera år i rad, vilket betyder att ackumulerad maximal nedgång kan var vara minus 50-60%. Även de år som börsen slutar på plus är sannolikheten i princip 100% att vi kommer ha haft en nedgång. I snitt har den amerikanska börsen (=50% av en global aktieindexfond) tappat -14% inom ett år, trots att den slutat på plus 33 av 44 år.Den bästa strategin som vi sparare kan ta är ”Just. Keep. Buying” enligt forskningen så som vi beskriver det i ”Spara rätt och lätt 2024 (#339)”Det är värt att ta risken eftersom över tid är sannolikheten för att gå plus över 90% och vi får glädje av minnesregler såsom 12-12-12-regeln och att pengarna dubblas ungefär vart tionde år. Länkar Följ diskussionenHela artikeln med graferna Innehållsförteckning 00:00:00 Intro00:04:27 Disclaimer om risk är ofta uttjatad00:09:15 På kort sikt är börsen slumpmässig00:11:17 Det går ner även inom året00:17:01 Det kan gå ner flera år i rad00:22:35 Buffert för att hantera det emotionella vid svängningar00:25:18 Ingen rullande 10 års period sedan andra världskriget har haft negativ avkastning00:26:00 Det enskilda året är avkastningen extrem00:30:29 Tiden är spararens bästa vän00:33:09 Sequence of risk00:38:08 Vad behöver hända för att förlora 100 kr i en globala aktieindexfond?00:45:32 Sparhorisont det bästa sättet att tänka kring risk00:51:47 Sparhorisont det sämsta sättet att tänka på... 01:03:42 Riskpremie Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I den här videon får du en sammanfattning av avsnitt 342 kring buffert på 18 minuter. Bland annat våra bästa tips, råd och tankar kring buffert. Du får svar på frågor som: ”Hur stor buffert ska man ha?” och ”Var ska man ha sin buffert? Resonemanget kring buffert kan egentligen göras väldigt enkelt. Det är därför vi ofta i media ser artiklar om buffert som man kan sammanfatta som: -Börja med en buffert innan du börjar investera -Buffertens syfte är att skydda mot oförutsedda händelser och hjälpa dig med omställning i livet -Ha en buffert på minst 1 – 6 månadslöner beroende på din livssituation -Ha bufferten på ett sparkonto med insättningsgaranti Det är goda råd, de fungerar och de är klassiska råd av en anledning. Men vi tycker att ämnet buffert förtjänar mer. Det finns så mycket mer spännande saker att nyfiket undersöka kring buffert. Huvudpunkterna från avsnittet är: Varför är buffert viktigt? Buffert är primärt till för att hjälpa en till en bättre nattsömn. Det handlar om att ha pengar för att kunna klara oförutsedda händelser, att ge sig själv en omställningstid, kunna avbryta situationer man inte vill vara i eller säga ja till drömmar som att jobba mindre, ta ledigt eller starta eget. Pengar som ger trygghet och frihet både idag och imorgon. Hur stor buffert bör man ha? Den vanligaste tumregeln är 1 – 3 månadslöner. Den är rimlig och bra på en första övergripande nivå. På en djupare nivå är ett bättre sätt att fundera på 12 månaders utgifter minus alla garanterade inkomster under perioden (inkl. t.ex. a-kassa/inkomstförsäkring) i form av fritt tillgängligt kapital (ej nödvändigtvis budget). De flesta har fel storlek på sin buffert Min upplevelse är att de flesta (inkl. vi) har fel storlek på sin buffert. De som inte ha buffert har för liten och de som sparar har många gånger för stor. Det behöver inte vara fel att ha en för stor buffert, men man bör vara medveten om alternativkostnaden som det innebär (både inflation och förlorad avkastning). Hur ska man placera sin buffert? På den enklaste nivån på bankkonto med insättningsgaranti. På en djupare nivå kan man ha både räntefonder och aktieindexfonder. Vilka är nackdelarna med en stor buffert? De flesta av oss tar inte hänsyn till sannolikheten för att vi behöver hela bufferten på årsbasis, alternativkostnaden det innebär eller att det finns andra sätt att lösa det, t.ex. om man har en stor portfölj eller möjlighet att ta upp lån (t.ex. kreditkort, värdepapperslån eller konsumtionskredit). Länkar ==== Sammanfattning av det fördjupande avsnittet 342: https://youtu.be/dksulYPT4wU Följ diskussionen här: https://rikatillsammans.se/forum/t/buffert-tips-rad-och-overkurs-342/72160 Avsnittet som artikel på bloggen https://rikatillsammans.se/buffert-2024/ RikaTillsammans-programmet 2024: https://rikatillsammans.se/programmet/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.