Advertise on podcast: Funk i P1

När Reginas dotter föddes försvann hennes man och vänner. Dotterns cp-skada var ett straff, menade de, och Regina råddes att göra sig av med henne. I Kenya riskerar ett barn med funktionsnedsättning att stötas ut ur samhället, placeras på barnhem eller i värsta fall mördas.Precis som Regina Kawere Mucheke flyr många mödrar från mindre samhällen på landsorten till huvudstaden Nairobi efter att ha fått höra att barnet dragit skam och olycka över familjen eller är en förbannelse från Gud. Men utsattheten gör också att många av mammorna fattar beslutet att lämna bort sina barn.Hör Fatma Wangari Hadji, generalsekreterare för Kenya Association of the Intellectually Handicapped berätta om den svåra situationen barn med funktionsnedsättning riskerar att hamna i.  Funks reporter Emma Janke och den lokala journalisten Janice Mandu, tar också med oss till organisationen Action Foundation's lokalkontor i det utsatta området Kibera, Nairobi. Ett rehabiliteringscenter där barn med funktionsnedsättningar ges förutsättningar att börja i vanlig förskola.

Lennart, 67, har hjärtproblem och kraftig synnedsättning. Han drömmer om en spontan fika, eller att kunna simträna i den lokala simhallen. Men utan färdtjänsttillstånd är han fast hemma. Nyligen kom en uppmärksammad dom från Förvaltningsrätten i Stockholm där en 21-årig blind man man nekades färdtjänsttillstånd. Rätten ansåg att han borde kunna åka kollektivt istället. Högsta förvaltningsdomstolen prövade inte domen, vilket enligt forskare och funktionshinderorganisationer riskerar att få stora konsekvenser för personer med funktionsnedsättning. Nu har regioner börjat neka blinda och synskadade färdtjänst.Vilka blir konsekvenserna för den enskilde när rätten till färdtjänst stramas åt?Vi får också möta pianisten och läraren Micke, 36 som efter att ha drabbats av en hjärntumör och en stroke börjat jobba igen. Sen han fick sitt färdtjänsttillstånd indraget måste han ta sig till jobbet via kollektivtrafiken, ofta i rusningstrafik.Hör också Anna Quarnström, förbundsjurist på Synskadades riksförbund, Andreas Pettersson, lektor i offentlig rätt på Södertörns högskola och Tomas Eneroth, infrastrukturminister med ansvar för färdtjänsten.

Tänk dig att anlända en timme för sent till jobbet så gott som varje dag utan att det är ditt eget fel. Att se dina arbetskamraters missnöjda blickar. Bara för att färdtjänsten inte kom i tid. Läraren Kristina Helander Carayol är beroende av färdtjänst för att ta sig till jobbet. Under hösten har hon kommit ordentligt för sent i princip varje dag. När hon kommer till skolan har hennes lektion redan börjat."Jag mår psykiskt dåligt, jag gråter ofta på morgnarna", säger hon. Hör också 19-åriga Kerstin Benzinger som missat både lektioner och fritidsaktiviteter på grund av färdtjänsten.Varför fungerar inte den livsnödvändiga servicen för dem som behöver den?

Cirka 300 000 människor i Sverige har rätt till färdtjänst. Men för många är den livsviktiga rättigheten ett återkommande hinder i vardagen. Medborgare har rätt till personlig rörelsefrihet, det slår FN:s funktionsrättskonvention, som Sverige ratificerat, fast. Men hur ser det ut i praktiken? Funk tittar närmare på färdtjänsten. Tanja Persson har varit med om att chafförer ställt närgångna frågor om hennes privatliv, David anmälde en chaufför och blev då själv ifrågasatt.Andreas Pettersson, forskare i offentlig rätt på Södertörns högskola menar att bristerna inom svensk färdtjänst leder till allvarlig diskriminering.

Hur hanterar man att plötsligt inte längre kunna ta ett barréackord på gitarren, eller en långpromenad utan rullator? Catrine Lundell utforskar sin oro för förtidigt åldrande. Birgitta Andersson, före detta förbundsordförande för funktionshinderförbundet DHR och Petri Mykkänen, psykoterapeut berättar om sina erfarenheter om att kroppen åldras i förtid. Äldreforskaren Annika Taghizadeh Larsson, vid Linköpings universitet, avslöjar det säkraste sättet för en människa att fortsätta att känna sig ung. Programledare: Anna Bergholtz och Catrine Lundell Mix: Mikael Brodin Producent: Moa Larsson, Produktionsbolaget Ljudbang

Träning i förskolan kan göra underverk för barn med autism. Men föräldrar och forskare vittnar om att många inte får den hjälp de behöver. Asia kämpar för att hennes 4-åring ska få stöd i sin utveckling. Reporter: Johanna Langhorst Programledare: Catrine Lundell och Anna Bergholtz Tekniker: Mikael Brodin Producent: Moa Larsson, Ljudbang

Kim fick blackout framför ratten på motorvägen. 16-årige John har knappt varit i skolan på ett år. Karins pensionerade mamma får hjälpa henne med städningen. Hör tre personer med postcovid. Reporter: Johanna Langhorst Funk i P1 programleds av Catrine Lundell och Anna Bergholtz. Producent: Moa Larsson Funk görs av produktionsbolaget Ljudbang

Kan det som ses som ett "handikapp" i själva verket vara en styrka? Och kan förlusten av ett sinne leda till att man vässar andra förmågor? 27-åriga Filip Reineby mobbades för sin stamning under uppväxten. Idag har han byggt en karriär på sin funktionsnedsättning. Som retorikkonsult anlitas han ofta av människor som vill komma över sin rädsla för att tala inför publik. Filip har insett att han kan dra nytta av sin funktionsnedsättning. Anna Bergholtz är också nyfiken på om hennes blindhet gjort att hon utvecklat sina andra sinnen? Hör hjärnforskaren Martin Ingvar på Karolinska institutet svara på frågor om vad som händer i hjärnan när man blir blind. Dessutom; vad vinner man på att tala om sin funktionsnedsättning som en styrka om det inte är så det känns? Anna och Catrine jämför sina synsätt. Programledare: Catrine Lundell och Anna Bergholtz Producent: Moa Larsson Funk görs av produktionsbolaget Ljudbang.

Hur orkar man fortsätta kämpa när kroppen mår sämre och motgångarna avlöser varandra? Catrine Lundell intervjuar författaren och psykologen Jenny Jägerfeld. I tio år åt Jenny Jägerfeld en medicin mot sin reumatism som fungerade. Sen kom symptomen tillbaka. Just nu känner jag lite så här: hur ska jag orka?, säger hon. Hur hanterar man livets motgångar och insikten om att kampen för att må bra och klara av vardagen kanske kommer pågå resten av ens liv? Jenny Jägerfeld tror att man måste tillåta sig att sörja när kroppen börjar fungera sämre. Varje förlust av en förmåga är en sorg som man måste få lov att vara ledsen för. Samtidigt har Jenny Jägerfeld faktiskt haft nytta av reumatismen i sitt skrivande. Det bästa med att vara författare är att all skit som händer kan man faktiskt använda. Programledare: Catrine Lundell och Anna Bergholtz Inslagsproducent: Laura Wihlborg Producent: Moa Larsson

Emma Forsberg och Therese Wappsell har båda gått ut gymnasiesärskolan. Hur ser arbetsmarknaden ut för dem? Emma Forsberg tog studenten för tre år sedan. Sedan dess har hon försökt få ett jobb. Hon har gjort flera praktiker, bland annat på förskola, ålderdomshem och hotell, men har ändå inte fått någon anställning. Jag vill jobba. Jag tycker om att jobba, och jag gör mitt bästa, men jag kan inte alltid hålla det tempo som krävs, säger hon. När Emma var liten hade hon epilepsi som gjorde det svårt för henne att hänga med i den vanliga skolan. Men i tonåren växte epilepsin bort och Emma tog igen mycket av det hon missat under uppväxten. Hon tycker att arbetsgivare dömer henne på förhand på grund av att hon gått särskola. De har redan bestämt sig för att de inte kommer att tjäna på att anställa mig, säger hon. Arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning har varit konstant hög de senaste trettio åren. Allra längst i från arbetsmarknaden står personer som gått särskola. Therese Wappsell fick jobb efter fyra år inom daglig verksamhet. Hon vill visa att det är möjligt att få ett riktigt jobb efter särskolan. Magnus Tideman, professor i Handikappvetenskap vid Halmstads högskola menar att många länder runt om i världen lyckas bättre än Sverige med att inkludera personer med intellektuell funktionsnedsättning i arbetslivet. Varför är det så? Hör också Anna Johansson, (S) ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott ge sin syn på arbetslöshetssiffrorna bland personer som tagit studenten från särskolan. Programledare Catrine Lundell och Anna Bergholtz. Producent och reporter: Moa Larsson. Programmet gjordes av produktionsbolaget Ljudbang sommaren 2020.

Tekniska framsteg gör att gränsen mellan människa och maskin börjar suddas ut. Hur kan moderna innovationer förändra livet för personer med normbrytande funktionsvariation? Hilda Eriksson, 23 år, har diagnosen dysmeli och saknar höger underarm. När hon var liten använde hon protes men trivdes aldrig riktigt med den. - Det kändes som att det hängde en stol från min överarm när jag hade den på mig. Jag har nästan bara dåliga minnen av att använda protes, säger hon. En dag, för tio år sen, tog hon av protesen och har aldrig satt på sig den igen. Men idag utvecklas nya, smidigare och mer funktionella proteser än när Hilda var liten. Skulle hon börja använda protes igen om hon fick en av allra senaste modell? Vi hör även världsledande forskaren Max Ortiz Catalan som utvecklar tankestyrda proteser på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Och så besöker programledarna Catrine Lundell och Anna Bergholtz utställningen Hyper Human på Tekniska Museet i Stockholm för att ta reda på hur ny teknik kan komma att påverka funkisvärlden i framtiden. Avsnittet är producerat av Moa Larsson. Reporter: Laura Wihlborg. Programmet gjordes av produktionsbolaget Ljudbang.

Funks programledare Catrine Lundell söker svar på varför hon alltid har velat klara sig själv till varje pris. Och Anna Bergholtz berättar om när hon förlorade synen. Ända sen Catrine var liten har hon hatat att be om hjälp. Det har ibland gått så långt att hon råkat skada sig själv för att hon envisats med att göra saker som hennes kropp egentligen inte orkar. Nu ringer Catrine upp psykologen Anna Österåker för att lära sig mer om de psykologsiska mekanismerna bakom det här. Går att öva sig på att be om hjälp? I det här avsnittet får vi också höra Catrines programledarkollega Anna Bergholtz berätta om när hon var 23 år och förlorade synen. Till att börja ville Anna klara sig själv och tackade nej till rehabilitering. Det beslutet ledde till flera livsfarliga situationer i vardagen och slutade med en utmattningsdepression. Hör också historikern Lars Trädgårdh som menar att oberoende är en av det svenska samhällets mest grundläggande värderingar. Programledare är Catrine Lundell och Anna Bergholtz. Avsnittet är producerat av Moa Larsson. Reporter: Laura Wihlborg och Jenny Bergman. Programmet gjordes av produktionsbolaget Ljudbang.