Advertise on podcast: Järnvägspodden

Welcome to the third episode of The Railway podcast sending out from the Final event of FP2 R2DATO in Prague. In this episode, we get a taste of the researcher's perspective. You are about to hear from Michael Meyer zu Hörste, from Deutsches Zentrum fur Luft- und Raumsfahrt, and Jaizki Mendizabal, from Ceit Navarra, for a peek under the research institutes' hood. In the following episode, we will talk to Philippe Prieels from Alstom and Robert Grosser from Siemens. The topic for the fourth episode is the perspective from the supple industry.  Welcome onboard!

Welcome to the fourth episode of The Railway podcast sending out from the Final event of FP2 R2DATO in Prague. In this episode, we'll learn about the supply industry perspective when we get a quick chat with Philippe Prieels (Alstom) and Robert Grosser (Siemens) during a pause in the programme. In the following episode, we will talk to Jean Baptiste Simonnet (SNCF), Jasper van Zanten (NS) and Josef Malas (Swedish Transport Administration). The topic for the fifth and last episode is the perspective from infrastructure managers and railway undertakings.  Welcome onboard!

Welcome to the fifth episode of The Railway podcast sending out from the Final event of FP2 R2DATO in Prague. In this last episode, we'll find out how the infrastructure manager and railway undertaking look at the development of autonomous trains. To guide us we are accompanied by Jean Baptiste Simonnet (SNCF), Jasper van Zanten (NS) and Josef Malas (Swedish Transport Administration. So, there we are – five info-packed episodes on a very interesting and promising subject. If you want to learn more about autonomous train operations, please visit the website – just search for FP2R2DATO and you'll find it. We hope you have enjoyed; we certainly have.

Through five episodes, the Swedish Transport Administration's podcast Järnvägspodden (The Railway Podcast), will try it's best to spread the word from the final event of the FP2 R2DATO-project. During two exiting days in the beginning of June, the results from FP2 R2DATO was presented in Prague – and The Railway Podcast was there to cover it! In this first episode You will meet Cedric Gallais (Flagship coordinator, SNCF) and Bettina Doetsch (Flagship project manager, Hitachi Rail), two of the project managers, caught directly after the closing of day 1 for an overview of the FP2 R2DATO-project.  In the following episodes, we will as a part of the information dissemination talk more about the technology, the research, the supplier industry perspective and finally an infrastructure management/railway undertaking perspective. Welcome onboard!

Welcome to the second episode of The Railway podcast sending out from the Final event of FP2 R2DATO in Prague. In this episode, it's time to get nitty gritty on the details. We're going to hear all about various technical aspects of the project from Bastian Simoni, senior expert in Railway Automation Design at Alstom. In the following episode we will talk to Michael Meyer zu Hörste from DLR and Jaizki Mendizabal from Ceit, and the topic for the third episode is the researcher's point of view.  Welcome onboard!

Så har stunden kommit där vi efter snart tio år stänger vår lilla poddkiosk, vårt fönster mot järnvägsvärlden. Och vad passar bättre att göra det på inte bara ett utan flera tåg, och tillsammans med vår flitigaste gäst Henrik Reuterdahl. Det blir ett lite udda avsnitt, och då inte bara för att vi åker tåg – något vi gjort för lite av – utan för att vi också blir lite inåtvända. Till vår hjälp att vandra ner för minnenas allé har vi Henrik som inte bara ställer frågor om poddens historia till programledarna, han bär också med sig några hälsningar från branschen. När vi nu har Henrik med oss passar vi självklart också på att fråga honom om det tåg vi satt längst på, och vad han själv minns från de totalt 29 gånger han medverkat. Nakna eldare, trådapor, restaurangvagnar är några av alla sidospår vi växlar in på. Till slut når vi vårt mål – Vytopna i Prag där allt på menyn når rätt strupe med hjälp av modelljärnväg. Med det återstår bara ett stort tack till alla som gästat oss, och inte minst till alla er som lyssnat. Att få göra Järnvägspodden har varit bland det roligaste vi gjort, men allt har sin tid. Vi kommer båda fortsätta med järnvägsfrågor, men på lite olika sätt och med lite olika perspektiv. Så även om podden upphör kommer vi säkert göra våra röster hörda på andra sätt.

Vem vore bättre att gästa oss i poddens sista vanliga avsnitt än Roberto Maiorana. I hans tionde framträdande luftas ämnen som nationell plan, branschsamarbete, målår och banavgifter. Och så får en stängd dörr en oväntad öppning innan vi går i mål. Rollerna må ha varierat men när vi stänger podd-kiosken är det Roberto Maiorana som varit vår meste gäst. Sitt första framträdande gjorde han redan 2017 som ny chef för det som då hette Trafikledning – vilket faktiskt betyder att Robertos tid på Trafikverket i mångt och mycket gått hand i hand med Järnvägspoddens levnad.  Men det har ju sedan 2017 runnit mycket vatten runnit under broarna, och allt fler tåg rullat på spåren. Vi var nyfikna på vilka beslut som varit svårast att ta, och vilka han är mest stolt över? Hur ser han på den nyligen beslutade nationella planen, på branschsamarbetet och att vi nu har ett målår för återtagandet av eftersatt underhåll? Vad innebär det att äga sin berättelse, och har han någon favorit bland kampanjer som "Nu underhåller vi Sverige" och "Vi är framtiden på spåren"? Innan vi rundar av avsnittet hinner vi också med att lufta lite korta nyheter, en dos reflektioner och lite egen navelskådning i form av poddnostalgi.  Om tre veckor hörs vi igen, då från ett tåg på väg ut i världen.

Vid årsskiftet klev Ingela Bendrot på samverkanståget som generalsekreterare för Järnvägsbranschens samverkansforum, JBS. Men vem är hon, vad gör hon och var kommer hon ifrån… Allt detta är saker som avhandlas i Järnvägspoddens sjätte avsnitt för året. Det är alltså på nytt välkända stigar som trampas i detta vårt 149:e avsnitt. För det är sen gammalt att vid sidan av kapacitet är branschsamverkan i olika former ett av våra mest frekventa ämnen. Och när då JBS dels har fått en generalsekreterare, dels numer är en förening, ville vi veta mer om dessa förändringens vindar. Bland det vi kommer in på finns varför förändringarna genomförs, hur de kommer påverka samarbetet och hur branschens olika aktörer varit involverade? Vilka effekter och vinster ska förändringen bidra till, och vilken roll kommer de befintliga initiativen att spela framgent?  Dessutom undrar vi så klart vem denna Ingela är som i rollen som generalsekreterare ska lotsa branschen vidare via färdplaner till målet vision2050? Lägg till lite korta nyheter, en dos reflektioner och en nypa nostalgi så har du 44 minuter podderi framför dig. Efter detta återstår bara två avsnitt av Järnvägspodden, och vill du skicka hälsningar till oss – som kan läsas upp i det allra sista avsnittet – mailas dessa med fördel till [email protected]

Det är inte guld eller kryptovalutor som utgör järnvägens verkliga valutareserv, utan så klart kapacitet. Den som vakar över detta tågplanens transaktionskonto är Mats Berlin som nu gästar oss för sjätte gången.  Under åren är kapacitet det ämne vi pratat mest om, vilket inte är så konstigt med tanke på vilken hårdvaluta det faktiskt handlar om. När vi nu ser allt fler tecken på att saker och ting går åt rätt håll – trafiken ökar, punktligheten blir bättre och antalet DTT-koder minskar – var det dags att på nytt bjuda in Mats Berlin. Om införandet av MPK var ett stålbad eller en perfekt storm kan man tvista om, men det har onekligen hänt en del inom Mats fögderi sedan dess. Men vad är det som gjorts för att vässa leveranserna, och hur ser planerna ut för att göra dem än mer skarpa? Finns det kanske dold kapacitet sparat i valven, eller behöver vi bryta ny "krypto-kapacitet" för att kunna hantera all trafik och alla banarbeten? Och vad kommer den nya kapacitetsförordningen innebära för förvaltarna av järnvägens allra ädlaste resurs. När vi dessutom spelade in samma dag som ansökningarna till T27 senast skulle vara inne gick det inte att komma runt några frågor om ansökningsläget. I tillägg till samtalet med Mats blir det lite reflektion och några korta nyheter innan vi ritar upp tidtabellen och stoppen för våra återstående avsnitt. Och nog är det snarare en fråga om synkronocitet än kapacitet när det visar sig att vi fick vår pratstund med kollega Berlin i rummet Prag då podden faktiskt kommer nå sin slutstation i staden Prag via nattåg till just Berlin. Ni hörde rätt - Järnvägspodden kommer åka tåg!

I årets fjärde avsnitt svarar vi i klassisk järnvägsmiljö upp på inkomna önskemål och bjuder på inte mindre än två perspektiv som vi omedvetet åsidosatt. Med hjälp av Anna Kvist och Nils Paul är dock allt eftersatt nu återtatt. Vi får erkänna direkt, jämställdheten i denna podd kunde varit bättre. Och troligen borde vi ha haft med fler röster från näringslivet genom åren. Men vi går på huvudspåret "bättre sent än aldrig" och bjuder i vår podds elfte timme in Anna Kvist från Women in Rail och Nils Paul från Svenskt Näringsliv. Den 9 mars i år arrangerade Women in Rail Sverige sin första konferens. Och det blev en succé! Anna Kvist från WSP ingår i nätverkets interimsstyrelse, och vi ville veta allt om vad Women in Rail är och bakgrunden till hur det startade, var man hämtar inspiration ifrån och så klart vilka frågor man kommer jobba med framöver. Mer konferensvana tror vi oss veta finns på Svenskt Näringsliv. I denna organisation är Nils Paul efter en tid som sakkunnig hos infrastrukturminister Andreas Carlson nu tillbaka i rollen som infrastrukturexpert. Så hur ser näringslivets bild av järnvägen ut, hur går tankarna kring eftersatt underhåll och satsningar på nya spår. Med tanke på att det här blev ett rätt långt avsnitt hoppar vi över våra egna reflektioner och nyheter – och överlämnar med varm hand till er lyssnare att dra egna slutsatser kring om Järnvägspodden, så här fem i tolv, lyckas vidga perspektiven. Om tre veckor är vi tillbaka, då blir det på tema kapacitet!

Det var bara ett år sedan vår gäst började att köra sina egna turer och triangla sig fram mellan våra tre största städer. Lika länge har han också varit en flitig ambassadör för järnvägen i sociala medier.  Det ska sägas direkt att vi genom åren nog borde ha pratat med fler förare. Men sent ska som bekant syndaren vakna, och det här avsnittet tillägnar vi därför helt åt ett förarperspektiv som vi får av Fhilip Skoglunds som vi träffat på Göteborg C. Det som gjorde oss nyfikna på Fhilip är att han vid sidan av att vara ny i branschen också på många sätt är en ambassadör för järnvägen. Då tänker vi framförallt på de inlägg han gör i sociala medier där han frikostigt delar han med sig av både fakta och förklaringar. Så hur ser han på yrket? Vilka reaktioner får han på sina inlägg? Vad kännetecknar dialogen med trafikledningen? Vi pratar favorit-lok och sträckor, om anpassad trafikinformation och samspel med ombordpersonal. Andra saker vi kommer in på rör spårspring, utrop och ensamhet. Ni fattar, det finns lite att lyfta på locket till 😊 Utöver samtalet med Fhilip blir det som vanligt några korta nyheter och reflektioner. Om tre veckor är vi tillbaka, då lovar vi två gäster som är helt andra perspektiv på spåren.

I årets andra avsnittet lyfter vi blicken från järnvägssystem till systemansvar järnväg. Gästar oss gör Tommy Jonsson, en långvägare som inte kunde motstå utmaningen att i systemansvaret namn få ihop järnvägens alla frågor, aktörer och perspektiv. Ingen kedja är som bekant starkare än den svagaste länken. Och kanske är just järnvägssystemets leveransförmåga mer än något annat summan av ett intrikat flöde där många delar och aktörer måste både samverka och samspela. Dessutom i både tid och rum! För att fånga alla perspektiv, och att få branschens och anläggningens alla kuggar att dra åt samma håll, införde Trafikverket 2025 ett systemansvar för järnvägen. Den som fått och antagit utmaningen att driva arbetet och hitta formerna för en värdebaserad styrning är Tommy Jonsson.   Det blir ett samtal som växlar in på många olika spår. Har införandet av systemansvar gett Tommy några aha-upplevelser trots snart 40 år i järnvägens tjänst? Hur tänker han att vi ska följa upp och mäta effekter, överskuggas arbetet av frågan om eftersatt underhåll och på vilka sätt får vi in kundperspektiven? Vi har gjort vårt bästa för att rangera och redigera dessa och många andra alla sidospår (säkerhet, punktlighet, trafikinformation mm) till ett 25 minuter långt huvudspår. Som vanligt bjuder vi på också några korta nyheter och reflektioner, och eftersom vi är inne i en final countdown inför vårt sista avsnitt runt juni blir det också en ny walk längs memory lane 😊

I det första avsnittet för året möter vi en gäst vi varit nyfikna på ett tag. För under 2025 syntes denne tf chef för järnvägssystem överallt – i filmer, vid ministerbesök och på kontraktsskrivningar. Det vi fick var inget mindre än ett brandtal. Det ska sägas direkt att det här blev ett av våra längre samtal, och då har omfattande trimningsåtgärder ändå gjorts i klippningen. Dessutom visade det sig finnas mycket att avhandla såväl innan som efter att bandspelaren slogs på när vi sammanstrålade i Göteborg. Men kanske inte så konstigt med tanke på ämnena? Så vem är det då vi har som gäst? Robin beskriver sig själv som en underhållare med rötter från Norrbotten. Idag har han dock sin bas i Skåne där han är regionchef på Underhåll. Det senaste året har han haft vad han beskriver som kanske det roligaste jobbet man kan ha inom järnvägen – att vara chef för avdelningen Järnvägssystem. "Ansvarig järnvägssystem" låter kanske skenbart likt "Systemansvar järnväg", men där det sistnämnda har fokus på användning har Järnvägssystem siktet inställt på själva anläggningen och dess mående. I samtalet kommer vi in på bland annat en ökad operativ förmåga tack vare ny teknik och nya maskiner samt effekter av den nya organisation för banarbetsplanering som träder i kraft 1 februari. Men framför allt pratar vi om 2050 och vägen mot en avbetad underhållsskuld. Det blir ett brandtal om allt från tidplan och ambitionsnivåer, innehåll och brytpunkter, samarbeten och procentsatser... Men om en resa, den mot 2050, nu verkligen tar fart pekar allt på att en annan - Järnvägspoddens egen - är på väg att gå i mål. Vi tror att vi har i runda slängar sju avsnitt kvar i oss, vilket innebär att denna pod efter tio år och 150 avsnitt når sin slutstation, sitt uppställningsspår, runt midsommar. Vi lovar att göra allt för att hålla fanan högt denna vår sista säsong, och fram till dess vi viker in kepsen fortsätter vi mer än gärna ta emot förslag på både gäster och ämnen.

I årets sista avsnitt tar vi hjälp en för vår podd rookie och en dito veteran för att summera året. I klartext är våra gäster Stefan Gustavsson från Infranord och Linda Thulin på Trafikverket. Vilket år vi har haft med allt från pansaris på årets första dag till att vi härom veckan, på T26 första dag, faktiskt kunde notera den punktligaste dagen på hela året. Däremellan har det varit invigningar, spadtag, livesändningar, översvämningar – växelfabriker och underhållståg, 200-års jubileum och somrigt blixtrande svarta rubriker. Lägg till rekordmånga framförda tåg så får man nog kort o gott sammanfatta det som en hel del. I vår summering av året kommer vi så klart in på visst av detta digra smörgåsbord, men långt ifrån allt. Vi startar med en fråga som är hetare än någonsin. Vi syftar så klart på järnvägsunderhållet där frågor om hur, när, på vilket sätt och i vilken omfattning, med vilka metoder etc fått redaktioner  att drabbas av varmgång. Tillsammans med Stefan Gustavsson, vd på Infranord, kommer vi in på frågor om trådbyteståg och tvister, om tidplaner och utmaningar både här och nu samt imorgon. Perspektiven blir både utifrån Infranord och branschföreningen FSJ.   Från underhållet går vi till en fråga som nog får sägas vara ändå större. I november godkände medlemsländerna den nya kapacitetsförordningen, samtidigt som kommissionen "spottar" ur sig uppdrag. Att navigera i detta kräver en särskild talang, och en särskild chef. Därför är vi tacksamma för att Linda Thulin kommer tillbaka till oss för att ur ett gränsöverskridande perspektiv summera 2025. Samtalet med Linda börjar ca 33 minuter in i avsnittet Till slut sammanfattar två något trötta programledare årets poddsäsong med kanske de rörigaste räl-tankarna på länge. Nu väntar som tur är några veckors ledighet från både ordinarie uppdrag och denna tillikauppgift att var tredje vecka bjuda er kära lyssnare på samtal om, med och för järnvägen. God JUl och Gott Nytt År!

I årets 13:e avsnitt vädrar vi ut vår okunskap om vad som görs, och så klart vad som behöver göras, för att klimat-anpassa järnvägen. Vår guide genom stormar och skyfall är Malin Lind. Otursnummer eller ej, ämnet i årets trettonde avsnitt är måhända ändå lite olycksaligt. För allt oftare påminns vi om att klimatet håller på att förändras, och att järnvägen likt all annan infrastruktur får sin släng av sleven. Skyfallen i Västernorrland och sommarens kraftiga åskoväder är två färska exempel. Så det är med andra ord hög tid för oss att prata om hur vi möter upp dessa klimatförändringens vindar, - och vatten. Detta gör vi tillsammans med Malin Lind, senior specialist på Underhåll. Vilka är utmaningarna, hur hanterar vi dem och vem tar vi hjälp av – där har ni några av frågebäckfårorna vi trummar på om. Som vanligt blir det också i vanlig tågordning egna tankar från rälen, några korta nyheter och lite tips. Dessutom en cliff-hanger som kan bli hängande ett tag beroende på hur mycket förändringar vi och järnvägen klarar av. I mitten av december är vi tillbaka med årets sista avsnitt, på återhörande!