Advertise on podcast: Konst i Blekinge-podden

Under hösten har elever från årskurs fyra i Blekinge fått möjlighet att se, uppleva och skapa med inspiration från utställningen Leran talar, en utställning som förenade konst, konsthantverk och kulturmiljö på Johannishus Gods. Följ med när konstnärerna och pedagogerna Linda Persson och Karin Meijer möter eleverna i kreativa LerLab – konstpedagiska workshoppar som undersöker materialet lera. Lerlaborationerna hölls i samband med utställningen Leran talar. Utforskandet av leran blev en samskapande helhet och en del av utställningen. Konstpedagogerna inleder med att gemensamt titta på Leran Talar, en utställning som integrerade arkeologiska järnåldersfynd från närliggande platser som Västra Vång med samtida konstnärliga uttryck. Berättelser om leran som både materia och metafor som kan binda samman människa, historia och framtid rymdes i utställningen. Satsningen LerLab var en del av Blekingemodellen, en regional kulturgaranti för barn och unga. Barn har rätt till kultur! Kort om Blekingemodellen Blekingemodellen har funnits sedan 1990-talet och är en regional kulturgaranti som bygger på avtal mellan länets kommuner och Region Blekinge. Kulturupplevelserna samordnas på regional nivå och samfinansieras av region och kommuner, och sker under skoltid så att barnen får samma förutsättning att uppleva kultur oavsett bakgrund eller var i regionen de bor. Blekingemodellen är en av få regionala kulturgarantier i Sverige. AVSNITTSINFORMATION Produktion: Cecilia Sterner Musik: Jesper Norda Foton: Anders Bergön Ansvarig utgivare: Konst i Blekinge Längd: 27 min 01 sek

Hanna Folkesson om lerabyggande, arkitektur och Vara Ärkevävare På en gräsplan mellan husen på Johannishus Gods syns en stor märklig form, så organisk att den, på håll, nästan förefaller vara en kropp som slagit sig ner där, snarare än ett byggnation. Detta är Vara Ärkevävare, som Hanna Folkesson tillsammans med ett stort antal medverkande har skapat av bland annat lokal lera och hassel. Arbetet pågick i form av workshops under fem veckors tid, innan den stod klar till öppningen av utställningen Leran talar i mitten av september. I processen ingick många timmar av kollektiv barfotadans i leran för att få till rätt konsistens för att kunna bygga med. I den här podden hör du Hanna Folkesson berätta om bakgrunden till konstverket Vara Ärkevävare, om processen och om hennes förhållande till den obrända leran. Till vardags är hon arkitekt, murarmästare och lerbyggare vars arbete utspelar sig i skärningspunkten mellan olika traditioner av arkitektur, lerbyggande och konst.

I den här podden besöker vi Zaarstone, naturstensleverantör i Vilshult i Blekinge, med speciellt fokus på samarbeten med konstnärer. I ett samtal med far och son Ted och Anton Zaar får vi veta vad som krävs för att bli stenhuggare av första rangen och att i princip inget är omöjligt, en inställning som de båda delar. De har varit med och skapat konstverk över hela världen och Ted ansvarade bl.a för stenarbetet på biblioteket i Alexandria, ritat av norska arkitektkontoret Snøhetta. Ett annat minnesvärt projekt var torgallmenningen i Bergen. De är nu aktuella med renoveringen av Eduardo Chillidas skulptur Rymdfält av frid, vanligtvis placerad på Stortorget i Lund. De är också i slutfasen av produktionen av Master Narratives, det antirasistiska monumentet som kommer invigas hösten 2026 i Malmö. Konstnärerna bakom verket är Santiago Mostyn och Susanna Marcus Jablonski. Listan på samarbeten med konstnärer genom åren är lång, men några av dem är Bård Breivik, Sigurdur Gudmundsson, Clas Hake, Jenny Holzer, Gustav Kraitz, Walter De Maria och Julian Opie. Avsnittsinformation Produktion: Cecilia Sterner Musik: Jesper Norda Foto: Cecilia Sterner Ansvarig utgivare: Konst i Blekinge Längd: 28 min 16 sek

I det här avsnittet berättar konstnären Astrid Göransson om processen bakom den konstnärliga gestaltningen På plats i Fridhem, på uppdrag av Statens konstråd och KABO. Samtalet äger rum på Skissernas museum i Lund. Här finns alla skisser och modeller till verket samlade och detta är också en av Astrids favoritplatser. Konstverket är en galjonsfigur föreställande en av de boende i Fridhem i Karlshamn. Astrid berättar om den långa processen bakom, om ansvaret att förvalta ett gestaltningsuppdrag, hur hon involverade de boende i området och hur verket har kommit att leva ett eget liv. Astrid Göransson har under hela sitt konstnärsskap arbetat med berättelser och erfarenheter knutna till olika platser, inte minst den bondgård där hon växte upp. Hon fick tidigt arbeta och hjälpa till på gården, något som hon tyckte var både tråkigt och tvångsmässigt men även spänningsfyllt då hon fick lyssna till alla tillresande människors berättelser. Titeln På plats i Fridhem vittnar om vikten av att vara på plats för att lyssna in ett område och dess invånare. Göransson bodde själv en tid under processen i Fridhem, och inledde samtal om trygghet, medvind och motvind och om vem i området som kunde tänka sig stå modell för skulpturen. Mahmoud Jaber röstades så småningom fram bland tio kandidater som själv anmält sitt intresse för att stå galjonsfigur. De övriga nio kandidaterna blev fotograferade och sitter som vaktposter i bostadsområdets trappuppgångar. Bildhuggare Ulf Celén fick uppdraget att hugga ut figuren i en ek från Karlshamnstrakten. Även detta var en tidskrävande process för att hitta rätt ek och invänta torktid för att undvika sprickor. Skulpturen är nu nyrenoverad med ett färskt lager linoljefärg. Astrid Göransson är född 1956 och bor i Maglaby, Skåne. Hon är utbildad på Konstfack i Stockholm, Malmö Konstskola Forum och Konsthögskolan Valand i Göteborg. AVSNITTSINFORMATION Produktion: Cecilia Sterner Musik: Jesper Norda Omslagsbild: David Skoog Foto av skulptur: Cecilia Sterner Ansvarig utgivare: Konst i Blekinge Längd: 29 min 04 sek

Funderar du på kulturpolitiska frågor inför valet? Det är nu dags att lägga alla frågor på bordet! I den här podden samtalar vi med Dan Jönsson kring attityden till kultur och hur det återspeglas i kulturpolitiken. Dan Jönsson är kulturjournalist och författare med lång erfarenhet av att skriva om konst för både tidningar och radio. Han har också gett ut ett antal essäböcker med kulturella teman. Hur har vår kulturpolitik utvecklats och var står vi idag? Dan menar att attityden i samhället är att den är onyttig och att vi därför inte bör lägga pengar på den. Här argumenterar han för kulturens egenvärde och behovet av att ändra synen på kulturen i grunden. Den kulturpolitiska diskussionen lider av ett meningsunderskott som gör att vi famlar efter argument för att den ska få existera och vara värd att lägga pengar på. Kulturens nytta kopplas till ökad tillväxt och konkurrenskraft, att den främjar hälsa eller bygger resiliens i orostider och kriser. Han menar att det inte är något fel i sig att visa på kulturens alla positiva verkningar men att detta inte får vara själva fundamentet i vår kulturpolitik. Den måste baseras på kulturens egenvärde. Samtalet rekommenderas som ett diskussionsunderlag för både medborgare och politiker inför höstens val. Vi hoppas att lyssnarna kan börja fantisera utifrån ett mer utopiskt perspektiv! Avsnittsinformation Produktion: Cecilia Sterner Musik: Jesper Norda Omslagsbild: Anders Bergön Porträttfoto: Bella J Tinghammar Ansvarig utgivare: Konst i Blekinge Längd: 32 min

Under sommaren 2025 gjorde Konst i Blekinge en utlysning till konstnärer om att utveckla sitt seriella berättande. Juryn valde Maria E Harrysson som stipendiat för sitt starka och egenartade konstnärskap där seriellt berättande är ett sätt att utforska människans komplexa relation till naturen. I det här avsnittet berättar hon om sin konstnärliga process för Konst i Blekinge-poddens Susanne Skog, som träffade henne i hennes ateljé i Malmö. ”Jag jobbar i princip alltid i serier av verk, säger konstnären Maria E Harrysson.” //Maria E Harrysson Hon hade dock aldrig satt ord på det - inte förrän förra sommaren då hon råkade få syn på Konst i Blekinges utlysning av ett stipendium inriktat just på seriell konst. Hon fick stipendiet, och har sedan dess bland annat ägnat sig åt en serie skulpturer i form av skalbaggar som inte bara bär på, utan rent av består av vad vi dagligen lämnar efter oss: diverse skräp. Den moderna människans dubbelseende i förhållande till naturen står ofta i fokus i Maria E Harryssons konst.

På Konstfrämjandets karta har det länge sett lite magert ut i Blekinge. Men nu har det börjat röra på sig: till att börja med finns numera en blekingsk medlemsförening: PLX, som bland annat arrangerar sin musikfestival på Tjärö vartannat år. Men vad är det Konstfrämjandet gör? Hur funkar det och hur kan det göra skillnad? Per Hasselberg är konstnär och Konstfrämjandets verksamhetsledare. Han ser samverkan och organisering - men inte överorganisering - som den inte så hemliga hemligheten bakom hur man får saker att hända, vare sig man har mer eller mindre pengar. Susanne Skog har träffat honom och frågat vad "Konst för alla", som är Konstfrämjandets uppdrag, faktiskt innebär i praktiken. Not: ”Torun” som omnämns vid ett par tillfällen i inslaget syftar på Torun Ekstrand, konstutvecklare i Konst i Blekinge / Region Blekinge.

I detta avsnittet berättar Jonatan Habib Engqvist om curatorns roll, mångsidigheten i yrket, samtalet med konstnären och vad konsten har för betydelse för att förstå hur vi tänker och vad vi gör - om förskjutningen i något som redan är. Jonatan är ordförande i Svensk curatorförening och berättar här om deras samarbete med beredningsgruppen för bild och form inom Regionsamverkan Sydsverige (RSS), som Konst i Blekinge är en del av. Tillsammans arrangerade Svensk curatorförening och bild och formgruppen (RSS) digitala portfoliomöten för konstnärer och curatorer med ambitionen att stärka långsiktiga samarbeten med konstinstitutioner och curatorer verksamma i Europa. Jonatan Habib Engqvist är författare, curator och ibland även lärare med en bakgrund i filosofi och estetisk teori. Sedan 2021 är han redaktör för Ord&Bild tillsammans med Ann Ighe. Han har lång erfarenhet av att arbeta med konstnärsresidens och curaterar för närvarande residensprogrammet Tropism på Rejmyre Art Lab. Om bild och form - Regionsamverkan Sydsverige Beredningsgruppen för bild och form samlar regionala bild- och formutvecklare för en hållbar utveckling av samtida bild och form i Sydsverige. Vi bygger vidare på befintliga nätverk och kompetenser för att skapa nya format och strategiska insatser som stärker konstfältet på regional, nationell och internationell nivå. Det gemensamma arbetet handlar om att utveckla och synliggöra bild och form i Sydsverige genom att: - stödja konstnärligt skapande och produktion både i stad och på landsbygd, - främja barns och ungas möte med samtidskonsten, bland annat genom Bästa Biennalen - stimulera internationalisering och internationella samarbeten samt - utveckla metoder för konstkritik och kunskapsutbyte inom konstfältet Avsnittsinformation Produktion: Cecilia Sterner Musik: Jesper Norda Foto (Porträtt Jonatan): Libia Castro & Ólafur Ólafsson i samband med utställningen Deconstruction of Heavy Industry in Helguvík, 2024. Ansvarig utgivare: Konst i Blekinge Längd: 45 min 34 sek

BÄSTA BIENNALEN - För nya modiga generationer genom möten med konsten Bästa Biennalen är med nästan 100 konstplatser i Sydsverige landets största nätverk för barn och ungas möten med konsten och kreativiteten. Här möter vi verksamhetsledare Mattias Givell som berättar vad de gör, varför och vad de hoppas ska ske i framtiden. Bästa Biennalen vill i mötet med konsten och kreativiteten, öppna nya perspektiv för barn och unga – bortanför invanda synsätt och lösningar. Tillsammans med målgrupperna skapar Bästa Biennalen innovativa program och aktiviteter som de hoppas skapar kreativa, jämställda och modiga individer och medborgare. Nätverket arbetar för att möjliggöra och utveckla metoder för barn och ungas möte med konst och konstnärer. Nätverksträffar, konferenser och utbildningar arrangeras med syfte att stärka samarbetet, fördjupa och dela både kunskaper och erfarenheter. Verksamheten skapar opinion för barn och ungas rätt till konsten och kulturen och samhällets olika institutioner, stärker konstpedagogikens utveckling och ställning och konstnärernas möjlighet att verka. Bästa Biennalen ser olika bakgrunder, egenskaper och åldrar som tillgångar och motverkar segregation och utanförskap. Modigt tillsammans – tillgängligt, inkluderande, jämställt och hållbart. Under 2023–2024 inventerades Bästa Biennalens första tio år. Varför och hur startade allting? Hur har verksamheten utvecklats, var står den i dag och – kanske framför allt – hur ska kommande tio år se ut och vad ska de leda till? BB23|33 sammanfattar två års research och dialog med och mellan nätverkets alla arrangörer, dess arbetsteam och initiativtagare. Bästa Biennalen är en regional satsning på barn och ungas möten med konst som startade i Skåne 2013. Sedan 2021 ingår också arrangörer i regionerna Halland, Jönköpings län, Kronoberg, Kalmar län och Blekinge, genom Regionsamverkan Sydsverige. Verksamheten finansieras i huvudsak av respektive region och Kulturrådet.

Minnet av en vacker framtid Love Antell är verksam konstnär, illustrator och musiker, han deltog i 2024 års upplaga av det konstnärliga residenset AIR Blekinge. Uppdraget handlade om att arbeta med konstnärliga perspektiv på Karlshamns kommuns översiktsplan utifrån sin konstnärliga praktik. Love Antell har utgått från visionsbilder i stadsbyggnadsprojekt som grundmaterial. I en översiktsplan förkommer de som ett slags frusna ögonblick från en framtid som ännu inte har skett. Vad kan de berätta för oss om villkoren för planeringen av våra livsmiljöer? Och hur mycket styr ekonomin dessa visioner? En del av bilderna är AI-genererade, utifrån fotodokumentation och text-promptar. Andra bilder utgår från illustrationer som har överförts till skulpturala objekt i cortenstål och emaljerad plåt, utplacerade digitalt på olika ställen i Karlshamn. Hans svar blev en såväl virtuell som faktisk promenad genom ett Karlshamn fyllt av alternativa visuella inslag. Här berättar han om tankarna bakom sitt arbete med att skapa bilder som vränger på tid och rum och formulerar minnen av ett möjligt kommande Karlshamn. AIR Blekinge drivs av Konst i Blekinge / Region Blekinge, 2024 års upplaga av residenset utvecklades och genomfördes i nära samarbete med Karlshamns kommun. AVSNITTSINFORMATION Produktion: Susanne Skog Musik: Jesper Norda Foto: Love Antell och Anders Bergön Ansvarig utgivare: Konst i Blekinge Längd: 29 min 03 sek

Om natten vill jag se med mina öron Vem borde en medborgardialog omfatta? Var går gränsen? Mellan människa och människa, mellan människa och djur, eller rent av växter? Och om vi önskar ett perspektiv som sträcker sig utöver våra egna gränser, hur kan vi då gå tillväga? Frågor som dessa har lett ljudkonstnären Jan Carleklevs arbete i Karlshamn under hösten 2024. Jan Carleklev var en av konstnärerna som deltog i 2024 års upplaga av det konstnärliga residenset AIR Blekinge. Uppdraget handlade om att arbeta med konstnärliga perspektiv på Karlshamns kommuns översiktsplan utifrån sin konstnärliga praktik. Hör honom berätta om sina idéer och möten med bland andra en stadsekolog, fladdermöss och ett gäng femåringar på vägen mot att visa hur förskjutningar av perspektiv kan ge nya tankar inför framtidens stad: För vem ska den egentligen vara? AIR Blekinge drivs av Konst i Blekinge / Region Blekinge, 2024 års upplaga av residenset utvecklades och genomfördes i nära samarbete med Karlshamns kommun. Nyckelord: Medborgardialog Perspektiv Produktionsförmåga Ekosystemtjänster Miljökonsekvensbeskrivning Artskyddsförordningen Avsnittsinformation Produktion: Susanne Skog Musik: Jesper Norda Foto: Jan Carleklev och Anders Bergön Ansvarig utgivare: Konst i Blekinge Längd: 29 min 43 sek

Aleksandra Stratimirovic - Om ljus och mörker som konstnärligt material Aleksandra Stratimirovic är en internationellt verksam konstnär som i över två decennier fördjupat sig i ljusets kraft att förändra, förhöja och förmedla känslor i det offentliga rummet. Ljuset fungerar inte enbart som form utan också som berättare i hennes konstnärskap. Med platsens själ som grund har Stratimirovic skapat ljusverk som rör sig mellan det subtila, poetiska och det storslagna. Hon arbetar i gränslandet mellan konst, teknik och arkitektur, och hennes projekt har visats i allt från urbana miljöer och sjukhus till ljusfestivaler i städer som Amsterdam, Ljubljana, Skopje och Göteborg. Under hösten samverkade arbetsgruppen för gestaltad livsmiljö i Region Blekinge med Karlskrona kommun i en tvärsektoriell tankesmedja kring utvecklingsmöjligheter för den historiska Järnvägstunneln under Stortorget i Karlskrona. Ett av spåren i förstudien är att arbeta med ljuskonst och konstinstallationer. Under hösten 2025 fick Aleksandra Stratimirovic i uppdrag att arbetat med en konstnärlig gestaltning för järnvägstunneln under Stortorget i Karlskrona. Stratimirovic arbetar med ljus och mörker som ett sätt att framhäva platsens inneboende dramatik och får betraktaren att uppleva den på nytt. ”Mörkret är en del av verket”, säger ljuskonstnären Aleksandra Stratimirovic. Underworld, en installation med lysande gestaltliknande former, som just nu får den gamla järnvägstunneln i Karlskrona att glöda i vinternatten. Den här podden utspelar sig under vernissagekvällen, efter att de sista besökarna lämnat tunneln. Konstnären och Susanne Skog samtalar om spöknät och mörkrets betydelse för ljuset. Aleksandra Stratimirovic presenterade sina förslag på konstnärliga gestaltningar under konferensen "Ljus och Mörker - Konst i offentliga rum". Ljusinstallationen och konferensen är en del av arbetet med gestaltad livsmiljö inom Region Blekinge.

Hur planerar man för ljus och mörker i en stad? Det var frågeställningen för konferensen Ljus och mörker - konst i offentliga rum, som i november hölls på Marinmuseum i Karlskrona. Med föreläsningar, presentationer och samtal behandlades ljus i skärningspunkten mellan livet, konsten och vetenskapen, historiskt och i den samtida kontexten. I den offentliga miljön är varje ljuskälla planerad utefter den mänskliga vardagens behov, av praktisk och trygghetsskapande belysning, och av estetiska arkitektoniska värden. Här möter vi arkitekt och ljusdesigner Kajsa Sperling från White Arkitekter som berättar om planering för ljuset, livet och staden. Kajsa betonar vikten av att omfamna mörkret för att inte störa våra livsviktiga pollinatörer och för att människor ska kunna uppleva nattens kvalitéer. Ljus kan vara ett sätt att gestalta en plats istället för att oreflekterat lysa upp den. Konstnär Kristoffer Grip var moderator för konferensen och berättade om ljuset ur en konsthistorisk kontext, och gör här en kort summering. Ljus är centralt i upplevelsen av vår omgivning. Varats laddning och rummets dimensioner förvandlas utmed morgonens skimmer, dagens skiftningar, kvällens slagskuggor och nattens dunkel. Vi använder ofta ljus och mörker symboliskt som beskrivningar på stora dramatiska skeenden, moraliska ställningstaganden eller personliga sinnestillstånd. Övriga föreläsare på konfrensen var konstnär Aleksandra Stratimirovic som presenterade sitt ljuskonstprojekt för järnvägstunneln i Karlskrona och Niklas Ruijsenaars, chef för Samhällsutveckling och mobilitet på AFRY, som presenterade delar ur förstudien för Järnvägstunneln. En separat podd om konstverket i tunneln publiceras inom kort. Marinmuseum berättade om sitt långtgående arbete kring ljus och mörker ur olika vinklar, tematiskt i deras kommunikation och för de olika installationerna i museet.

AIR Blekinge är ett konstnärligt residens inom de gestaltande områdena konst, slöjd och musik. Konstnärerna Malin Lobell, Elin Sundström och Johan Lundberg deltog i residenset AIR Blekinge (Artist In Residency) som arrangeras tillsammans med Saxemara Artist Studios som bas under hösten 2025. Alla tre bjöds in för att utforska och utveckla samarbetet mellan de olika kulturformer och arbeta utifrån det övergripande temat lera i en bred och experimentell betydelse. Gränstrakter ur såväl makro- som mikroperspektiv intresserar Malin Lobell, som gärna presenterar sig som ”konstnär och en halv trädgårdsmästare”. På sistone har hon särskilt intresserat sig för mikrobernas värld och deras underjordiska livsbetingelser och beteenden. Men det är skillnad på jord och lera, där det förra mest utgörs av organiskt material medan leran snarare är ett sorts flytande berg i ständig rörelse över årmiljonerna. Lyssna till samtalet mellan Malin Lobell och Susanne Skog, inspelat en blåsig höstdag i en trädgård i Saxemara. Residensets AIR Blekinge arrangeras av Konst i Blekinge, Slöjd i Blekinge och Musik i Blekinge i samarbete med Saxemara Artist Studio.

På Ågatan i Karlshamn fanns en gång ett litet hotell där alla väggar var täckta av konst. Här hängde verk av Carl Kylberg, Olle Olsson Hagalund, Sven X:et Erixson, Halmstadgruppen och C.F. Hill, såväl som av mindre kända eller okända konstnärer. De flesta av dem hade bott på hotellet, välvilligt behandlade av hotellets ägare Elise Häkter. Hon var inte bara konstälskare utan även -samlare och testamenterade sin samling om runt 400 verk till Karlshamns museum. Där finns den sedan hennes bortgång i mitten av 1960-talet. Häkterska samlingen är en sällan visad och för allmänheten mer eller mindre okänd skatt. Under några veckor i april 2025 fanns dock chansen att se några av verken på Karlshamns konsthall. Urvalet var gjort av Tommy Rönneholm. Susanne Skog träffade honom och fick en introduktion till samlingen, och en bild av Elise Häkter, hennes tid och hennes hotell. Avsnittsinformation Produktion: Susanne Skog Musik: Jesper Norda