Advertise on podcast: Hire & Fire - en arbetsrättspodd från Roschier

I detta avsnitt diskuterar Linnéa Ceréus och William Bådagård värvnings‑ och konkurrensklausuler i anställningsavtal mot bakgrund av Arbetsdomstolens beslut AD 2026 nr 23. De belyser arbetsgivarens respektive arbetstagarens intressen när parterna går skilda vägar och konstaterar att en klausul som förbjuder en arbetstagare att värva sin tidigare arbetsgivares kunder inte utgör en konkurrensklausul i den mening som avses i 2015 års avtal om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal – oavsett hur konkurrensbegränsande den kan uppfattas.

I det här avsnittet diskuterar Elin Osbeck och William Bådagård en ny dom från Arbetsdomstolen (AD 2026 nr 19). Domen handlar om ett avskedande av en arbetstagare på grund av otillåtna slagningar i ett kundhanteringssystem och berör även betydelsen av anställdas ekonomiska skötsamhet i anställningsförhållanden. Elin och William går igenom vad som krävs enligt lag för att ett avskedande ska vara giltigt, hur parterna argumenterade i målet och vilka slutsatser man kan dra av Arbetsdomstolens bedömning, och passar på att ge praktiska tips till arbetsgivare om vad de ska ta med sig.

I det här avsnittet av Hire & Fire fördjupar sig våra arbetsrättsexperter, Elin Osbeck och Camilla Garfvé, i en klassisk arbetsrättsfråga, nämligen varningar till anställda. De diskuterar när en arbetsgivare bör ge en varning, hur många varningar som krävs innan en uppsägning kan bli aktuell och när en varning istället kan vara en otillåten disciplinär åtgärd. Lyssna för att få svar på dessa och många andra frågor gällande varningar.

AI är överallt – men hur påverkar det egentligen arbetsrätten? I det här avsnittet pratar Roschiers arbetsrättsexpert, Sofia Andersson, med Sonia Bastigkeit Ericstam, forskare vid Stockholms universitet, om de nya frågor som uppstår när arbetsgivare använder AI‑verktyg i utövandet av sin arbetsledningsrätt. Sonia reder ut risker, funderar över framtiden och delar kloka råd till arbetsgivare som vill använda AI på ett ansvarsfullt sätt.

I det här avsnittet diskuterar Andreas Hallbeck, Linnéa Ceréus och Säde Märgel bakgrundskontroller – vad är bakgrundskontroller och vad behöver arbetsgivare tänka på innan sådana kontroller genomförs? De beskriver vad som gäller enligt både arbetsrätten och GDPR, och lyfter särskilt fram de specifika regler som styr behandling av brottsuppgifter. Med utgångspunkt i Högsta domstolens två avgöranden från tidigare i år rörande rättsdatabaser analyserar de även hur dessa domar påverkar arbetsgivares möjligheter att genomföra bakgrundskontroller.

I det här avsnittet pratar Jenny Welander Wadström och Linnéa Ceréus om arbetsgivares skyldighet att på eget initiativ kalla facket till förhandling inför beslut om viktigare förändringar av verksamheten. De förklarar vad som krävs för att förhandlingsskyldigheten enligt medbestämmandelagen (MBL) ska gälla och hur arbetsgivare bör resonera. Med utgångspunkt i den nya domen från Arbetsdomstolen (AD 2025 nr 88) diskuterar de också hur förhandlingsskyldigheten fungerar inom en koncern, samt om ett företag måste förhandla med facket när företagets aktier får nya ägare.

I det här avsnittet diskuterar arbetsrättsexperterna Jenny Welander Wadström och Linnéa Ceréus de senaste domarna från Arbetsdomstolen på föräldraledighetsområdet: AD 2025 nr 53 och AD 2025 nr 57. De tar upp vilka rättigheter föräldralediga har när det gäller arbetsuppgifter efter ledighet samt rätten till ekonomisk ersättning vid arbetsförbud under graviditet. Dessutom diskuteras hur arbetsgivare bör agera framåt för att säkerställa att reglerna på föräldraledighetsområdet följs.

I det här avsnittet diskuterar Jenny Welander Wadström och Julia Ulveström drogtester på arbetsplatsen. Under en längre tid har intresset bland arbetsgivare för att drogtesta sin personal ökat, samtidigt har det rapporterats om att allt fler tester på arbetsplatser är positiva. Frågan är dock när och hur drogtestning egentligen kan ske. I avsnittet fördjupar sig våra experter i frågor såsom: av vilka skäl en arbetsgivare kan ha för att genomföra drogtester, hur arbetsgivaren bör gå tillväga om man vill testa sina anställda, samt vilka skyldigheter de anställda har när arbetsgivaren inför en legitim drogtestning på arbetsplatsen.

I det här avsnittet av Hire & Fire diskuterar Sophie Foss och Ilham Anwar Jama Arbetsdomstolens första avgörande om visselblåsning enligt den nya visselblåsarlagen. Målet gällde en plastikkirurgs interna rapporter om brister i en kollegas arbete, som enligt kirurgen ledde till samarbets- och kommunikationsproblem med risker för patientsäkerheten. Arbetsdomstolen fann dock att visselblåsarlagen inte var tillämplig, eftersom anmälaren inte hade visat att de påstådda missförhållandena var av allmänintresse. Sophie och Ilham går igenom bakgrunden till målet, de rättsliga frågorna och vilka slutsatser som kan dras.

I det här avsnittet av Hire & Fire diskuterar Sophie Foss och Ilham Anwar Jama vanligt förekommande arbetsrättsliga frågor som ofta uppstår under sommaren. Arbetsgivare använder sig av ofta av sommarjobbare för att täcka upp viktiga verksamhetsbehov och för att semesterplaneringen ska gå ihop, men när övergår sådana tidsbegränsade anställningar till en tillsvidareanställning? Vad har arbetsgivaren för arbetsmiljöansvar i förhållande till sina sommarjobbare? Under vilka förutsättningar kan arbetsgivare beordra in personal att arbeta under deras semesterledighet? Hur funkar det med sjukdom under semestern? Detta och mer går Sophie och Ilham igenom och vad som är viktigt att tänka på för arbetsgivare.

I det här avsnittet av Hire & Fire pratar Roschiers arbetsrättsexperter Elin Osbeck och Aylin Bahmanyar Strand om lönetrasparensdirektivet och vad arbetsgivare bör förbereda sig på, inför att direktivet ska implementeras i Sverige i juni 2026. Vilka omfattas av direktivet, och vilka typer av ersättningar utgör lön i sammanhanget? Vilka arbetstagarrepresentanter ska arbetsgivare samverka med? Och vad för oanade konsekvenser kan det få, att arbetsgivare inte längre får fråga kandidater inför rekryteringar om deras nuvarande lön?

Bolag behöver ibland som arbetsgivare hantera att brott begås eller riskerar att begås i anslutning till verksamheten. USA:s lagstiftning mot mutor har under lång tid tillämpats utomlands, på ett sätt som berör både amerikanska bolag och bolag utanför USA, inklusive svenska bolag. Bolag vars anställda eller företrädare har betalat mutor för att få göra affärer på utländska marknader har drabbats av hårda sanktioner och gjort dyra uppgörelser med amerikanska myndigheter. Efter en presidentorder ska lagstiftningen dock ses över och lagföringen pausas tillfälligt. Samtidigt pågår lagstiftningsarbete i Sverige och inom EU för att skärpa korruptionslagstiftningen. Hur bör bolag agera vid misstankar om att anställda har gjort sig skyliga till mutbrott? Finns sakliga skäl för uppsägning, och hur bör man tänka kring dokumentation? Roschiers experter Elin Osbeck och Andreas Hallbeck diskuterar i månadens avsnitt hur bolag bör navigera dessa förändringar, såväl i sin egenskap som arbetsgivare som i verksamheten överlag.

I avsnittet diskuterar arbetsrättsexperterna, Sofia Andersson och Hanna Elveros, Arbetsdomstolens nyligen meddelade dom AD 2025 nr 17. Den fråga Arbetsdomstolen hade att avgöra denna gång var vilket av de två kollektivavtal som arbetsgivaren var bunden av som skulle tillämpas vid arbete som flaggvakt. Arbetsdomstolens metod för tolkning av kollektivavtal känns igen från tidigare praxis, men domen visar att frågan om kollektivavtalstolkning och vilka villkor ett bolag ska tillämpa på vilka arbetstagare inte alltid är helt enkel.

I avsnittet diskuterar Jenny Walander Wadström, Elin Osbeck och Sophie Foss konkurrensbegränsningar i anställningsavtal. Det är nu tio år sedan det nya kollektivavtalet om användning av konkurrensklausuler slöts mellan Svenskt Näringsliv och PTK — en milstolpe som ger anledning att reflektera över hur avtalet har fungerat i praktiken och vilka lärdomar vi kan dra av det. Med utgångspunkt i två färska avgöranden från skiljenämnden i konkurrensklausulstvister analyserar Roschiers arbetsrättsexperter hur kollektivavtalets bestämmelser om skälighet m.m. tillämpas i konkreta fall – och vad som krävs för att en konkurrensklausul ska stå sig vid prövning.

Lön, bonus och andra ersättningar till anställda – är det bara en avtalsfråga? Nej, inte om man rör sig i reglerade verksamheter som t.ex. banker. I sviterna av finanskrisen 2008 utvecklade EU arbetet med att reglera finansbranschens risktagande, och särskilt anställdas ersättningar då det ansågs kunna bidra till högt risktagande. Hur ska man då hantera ersättningsreglerna i förhållande till arbetsrätten? Hur påverkar ersättningsreglerna lönesättning, bonusar, avgångsvederlag etc.? Detta och mer därtill diskuterar Senior Associate Elin Osbeck och Counsel Björn Hård af Segerstad i månadens avsnitt.