Advertise on podcast: Språktidningens podd

Hur gör Rachel Mohlin när hon imiterar Gudrun Schyman, Anna Anka, Gunnar Strömmer och Liza Marklund? Vad är det som behövs för att en imitation ska uppfattas som lyckad? Vilka röstresurser behöver en skicklig imitatör? Och går det att öva upp sin röst för att skaffa sig bättre förutsättningar? I det här avsnittet av Språktidningens podd samtalar Rachel Mohlin, skådespelare, författare och krönikör i Språktidningen, Johan Sundberg, professor emeritus i musikakustik vid Kungliga tekniska högskolan, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om röstens roll, konsten att imitera och världsröstdagen World voice day som infaller den 16 april och firas på ABF-huset i Stockholm den 19 april.

Varför rekommenderar språkvården skrivsätt som aids och Saab? Vilka är principerna för när förkortningar ska skrivas versalt eller gement? Och har det blivit dags att skriva ai med enbart gemener? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om olika sätt att skriva förkortningar.

Vad betyder egentligen ordet hjälpsam? Hur har innebörden av spirituell förändrats? Och är det engelskan som är skälet till att betydelserna är på glid? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om ord i förändring.

Har isländskan några dialekter? Vilka uttalsskillnader är på väg att försvinna och vilka kan leva kvar? Och varför finns inte riktigt samma variation i dagens isländska som i exempelvis svenskan? Här samtalar Finnur Friðriksson, docent i isländska vid Háskólinn á Akureyri, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om regionala drag i isländskan samt om språkets historia och framtid.

Finns det någon lämplig ersättning till u-land? Hur lyckat är det exempelvis att tala om tredje världen, globala syd och låginkomstländer? Vilka för- och nackdelar har olika benämningar? Och vad kan kortformen u-land stå för? Här samtalar Lena Lind Palicki och Anders Svensson om benämningar på länder utifrån ekonomisk utveckling.

Vilka är nyheterna i 2026 års upplaga av Svenska Akademiens ordlista? Varför släpps stavningen schysst till sist in i det språkliga finrummet i SAOL? Och hur kommer det sig att SAOL godtar avokados men inte mangos som pluralformer? Här samtalar Mats Malm, Svenska Akademiens ständige sekreterare, Louise Holmer, huvudredaktör för SAOL, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om den nya upplagan.

Går det bra att använda dåligare och dåligast i stället för sämre och sämst? Är det lämpligare att tala om funktionellare och funktionellast än mer funktionell och mest funktionell? Och varför skiljer sig ofta formerna som förordas i Svenska Akademiens ordlista från Språkrådets rekommendationer just när det gäller komparation av adjektiv? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om olika sätt att se på vilka former som är bäst.

Varför platsar både skibidi och six seven i 2025 års nyordslista? Varifrån kommer lånorden på listan? Och varför anpassas vissa ord till svenskan och andra inte? Här samtalar nyordsredaktörerna Linnea Hanell och Ola Karlsson från Språkrådet och Anders Svensson från Språktidningen om 2025 års nyord. Du hittar hela nyordslistan på spraktidningen.se/nyord2025

Språkkrav diskuteras nu för olika yrken – men handlar det i själva verket snarare om språkmål än om språkkrav? Vad innebär beslutet att tidsbegränsa sfi till tre år? Och är det nödvändigt att alla som flyttar till Sverige också lär sig svenska? I det här avsnittet samtalar Fanny Forsberg Lundell, professor i franska vid Stockholms universitet, och Anders Svensson, chefredaktör på Språktidningen, om svenska språket, integrationen och arbetsmarknaden.

Vad heter universum i plural? Heter det seminarie eller seminarium i singular? Hur uttalas prostata? Och hur böjs ord som schema, tema och forum i plural? Här samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om latinska och grekiska lånord i svenskan.

Hur går det till att ta reda på vilken pluralform ett ord har? Vilka pluralformer är lämpliga i olika sammanhang när det finns flera att välja mellan? Hur används ord som mango och policy i plural? Och vad finns det för knep att ta reda på pluralformen när det aktuella ordet saknas i ordböckerna? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om principer för att välja pluralform när valet inte är helt självklart.

Varför väljer någon att läsa Svenska Akademiens ordlista från pärm till pärm? Hur sällsynt är det med fel i ordlistan? Och vilka blir nyheterna i den nya upplagan av SAOL som utkommer i början av 2026? Här samtalar Louise Holmer, huvudredaktör för SAOL, med Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om arbetet med den kommande upplagan.

Är orden samma och likadan alltid utbytbara? Vad är det för skillnad mellan själv och ensam? Och varför uppfattar många själv som mer positivt laddat än ensam? I det här avsnittet samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om ord som ligger nära varandra i betydelse.

Hur ska olika företags logotyper skrivas i vanlig löptext? Hur ska varumärken som Iphone och Powerpoint hanteras? Och när ska det vara versal och när ska det vara gemen i olika typer av sammanhang? I det här avsnittet samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om olika typer av skrivsätt.

Vad betyder det att vara woke? Är det ett svenskt eller ett engelskt ord? Och hur förhåller sig woke till politiskt korrekt? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om ett lånord som ofta hörs i samhällsdebatten.