Advertise on podcast: On Security/Lundin

Vad händer i Sydöstra Europa by Lars-Erik Lundin

Three clocks by Lars-Erik Lundin

Podd Nylén mfl by Lars-Erik Lundin

Podd Engevall-Engberg försvarsindustri by Lars-Erik Lundin

Det här poddavsnittet handlar om en annan typ av katastrof än den vi brukar tala om – inte det stora kriget, utan den gradvisa systemkollaps där internationella regler, institutioner och flöden eroderas bit för bit. Utgångspunkten i samtalet mellan Michael Sahlin och Lars‑Erik Lundin är att kärnvapenavskräckningen mycket väl kan fortsätta att fungera, men just därför öppnar ett farligt utrymme under ”krigströskeln”. I den gråzonen kan stormakter och regionala aktörer sabotera infrastruktur, bedriva hybridkrigföring och underminera regelverk utan att världssamfundet svarar samlat. Genom exempel från Östersjöns undervattensinfrastruktur, Röda havet, Ukraina och Mellanöstern diskuteras hur globala flödessystem för energi, data och handel hänger ihop – och hur enstaka svaga länkar kan få oproportionerliga effekter. En central tes är att USA:s rollförändring, erosionen av rustningskontroll och internationell rätt samt korruption och inrikespolitiska tipping points driver på denna urholkning av det regelbaserade systemet efter 1945. För Sverige och Europa väcker detta frågan om våra stora satsningar på försvar och totalförsvar i praktiken kan bli verkningslösa om beslutskapaciteten sviktar när flera kriser sammanfaller. Här introduceras ”svagaste‑länk‑logiken” – insikten att ett komplext system ofta faller där den mest sårbara punkten finns, vare sig det gäller kablar, rörledningar, institutioner eller politiska beslutsprocesser. Samtalet pekar ut behovet av att mer systematiskt identifiera och skydda dessa svaga länkar, i allt från EU:s krisbeslut och svensk konstitutionell beredskap till beroenden i energi, ekonomi och läkemedel. Artificiell intelligens och ett möjligt AGI‑genombrott beskrivs samtidigt som en snabbt växande systemrisk som kan förändra både militär balans, cyberhot och hur politiska beslut fattas. Den samlade slutsatsen är att vårt mest realistiska hot 2026 inte är ”tredje världskriget”, utan ett stegvis förändrat systemtillstånd där institutionerna vi litat på levererar allt sämre, och där vår egen förmåga att fatta rätt beslut i rätt tid blir avgörande.

Lars Wedins bok om Havet och dess strategi by Lars-Erik Lundin

-- utmaningarna för projektet SV-A-R och den nödvändiga strategiska omställningen för Sveriges säkerhets- och försvarspolitik. -- Rysslands aggression mot Ukraina, globala maktförskjutningar samt risker kopplade till teknik, ekonomi och klimat.[1][2] Det svenska totalförsvaret måste bli en integrerad funktion där civilt och militärt samarbete är nödvändigt. Lundin lyfte SV-A-R-projektets erfarenheter om samhällets sårbarheter och påpekade att motståndskraft – resiliens – utgör själva fundamentet för trovärdig avskräckning. Projektet har studerat hur cyberförsvar, energisystem, informationshantering och befolkningsskydd måste växa ihop med klassiskt försvar. Under konferensen diskuterades också behovet av riskbaserad planering och att undvika statiska, principbaserade modeller till fördel för mer dynamiska och adaptiva metoder. – “osvuret är bäst” – som vägledning för svensk policy. Säkerhetsläget kräver fortlöpande analys och snabb omprövning av bedömningar. Han hänvisade till delprojekt inom SV-A-R som analyserat osäkerheterna i rysk försvarsplanering, och betonade att det historiskt ofta är oförutsägbara faktorer och snabba förlopp som avgör krisers utfall. Därför måste beslutsfattare alltid väga in risker för snabb eskalering, missförstånd och strategisk överraskning. Erfarenheter från SV-A-R:s kärnvapenrelaterade delprojekt visar att öppenhet kring kunskapsluckor och förmåga till snabb expertuppbyggnad är avgörande när kärnvapenintegrerade militära styrkor ska samverka med konventionella nationella resurser. Stöd till Ukraina och samarbete inom alliansen Ett centralt genomgående tema var betydelsen av stärkt stöd till Ukraina. SV-A-R-projektet har löpande analyserat hur både politiskt och militärt stöd till Ukraina är direkt kopplat till Sveriges och allierades egen säkerhet – inte minst gäller detta erfarenheterna kring rysk militär logik och gränsdragningar mellan kärnvapenhot och konventionella operationer. Lundin påpekade att stödet till Ukraina också handlar om att försvara europeisk och global trovärdighet i säkerhetspolitiken. Det betonades att medlemskapet i NATO inte bara innebär säkerhetsgarantier, utan kräver permanent proaktivt deltagande i försvarsplanering, övningar och teknologiutveckling. SV-A-R har i olika delprojekt fokuserat särskilt på hur Sverige kan anpassa sin försvarsindustriella kapacitet – både för att främja egen innovationskraft och underlätta interoperabilitet inom alliansen. Frågor om gemensamma standarder och försörjningskedjor har adresserats såväl utifrån svensk industriell autonomi som global tillgång på material och teknik. Globalt perspektiv och megatrender Lundin lyfte vikten av att återta ett brett globalt perspektiv och förstå hur megatrender såsom stormaktsrivalitet, teknikutveckling, klimatförändringar och förändrade säkerhetsdoktriner påverkar Sveriges handlingsutrymme. Delprojekt inom SV-A-R har visat att svensk säkerhets- och försvarspolitik inte kan bedrivas utifrån isolerade antaganden – varje större systemkris, t.ex. en ny finanskris, kan snabbt förändra förutsättningarna för militärt bistånd, försörjning och solidaritet inom NATO och EU. Ytterligare ett perspektiv är hur utvecklingen i Asien – särskilt relationerna mellan USA, Kina och det globala syd – påverkar Europas och därmed Sveriges strategiska valmöjligheter. Denna omvärldsanalys måste integreras i svensk planering. Kommunikation, kunskapsspridning och legitimitet En röd tråd genom Lundins anförande var vikten av bred och öppen kunskapsspridning. Han uppmuntrade till användning av moderna kommunikationsverktyg – exempelvis podcast, digitala rapporter och seminarier – för att höja förståelsen både inom beslutsfattande kretsar och allmänheten. Det är nödvändigt för att skapa legitimitet för betydande satsningar på försvar och motståndskraft, samt för att motverka desinformation och polarisering.

I denna podd från Krigsvetenskapsakademiens projekt SV-A-R inför projektets slutredovisning hösten 2025 diskuterar ledamöterna Lars-Erik Lundin och Michael Sahlin de säkerhetspolitiska utmaningar som präglar den svenska och internationella debatten. Utgångspunkten är en tid av förändring inför det kommande riksdagsvalet och en politisk agenda där frågor om underrättelseverksamhet, krishantering och regeringsansvar återkommer. Aktuella utredningar och framträdande röster illustrerar bredden av frågeställningar, från försvarsmaktens underrättelsearbete till debatter på ledarsidor och i sociala medier om EU:s budget etc. Lundin och Sahlin beskriver en utveckling där gränsdragningen mellan olika politikområden som utrikes-, bistånds- och försvarspolitik har luckrats upp, och där det säkerhetspolitiska landskapet numera omfattar både militära och civila komponenter. Genomgången inkluderar exempel från svensk samtida historia, bland annat hanteringen av Palmemordet och tsunamin, som belyser skillnaden mellan tidigare kriser och dagens situation där omfattningen och komplexiteten har ökat. Geografiska perspektiv ägnas särskild uppmärksamhet. Efter 2014 har öst-väst-dimensionen blivit dominerande i svensk säkerhetsdebatt, men enligt Lundin och Sahlin kvarstår även vikten av att uppmärksamma nord-syd-frågorna. Detta får särskild betydelse genom kriget i Ukraina samt frågor kring svensk beredskap inom ramen för NATO och EU. Det framhålls att Sveriges inträde i NATO har medfört ett ökat antal frågor på den säkerhetspolitiska dagordningen. Diskussionen omfattar även NATO:s globala säkerhetsperspektiv och hur förändringar i amerikansk politik kan påverka alliansen. Lundin och Sahlin identifierar fem faktorer som särskilt relevanta: 1. Möjligheten till global systemkollaps, med potentiellt kaskadeffekter mellan olika samhällsdomäner. 2. Förskjutningar i maktfördelningen mellan Global West, East och South samt de roller som olika aktörer och grupperingar spelar inom det internationella systemet. 3. Den teknologiska utvecklingens betydelse, särskilt inom AI, med dess konsekvenser för produktivitet och arbetsmarknad. 4. Samhällets förmåga till civilt försvar samt hanteringen av migration och hybridutmaningar över nationsgränser. 5. De ekonomiska konsekvenserna av ökade försvarssatsningar och förändrade statliga finanser, med särskilt fokus på skuldnivåer och internationella samarbeten. Samtalet belyser även kopplingarna mellan nationell, europeisk och global nivå. Det diskuteras hur försörjningsfrågor, redundans och beroenden måste hanteras, samt den roll som EU och NATO har i det övergripande säkerhetsarbetet. Avslutningsvis berörs behovet av ett systematiskt och adaptivt ramverk för resiliens i samhället – en fråga som bedöms ha aktualitet lång tid framöver. Lyssnaren får genom Lundin och Sahlins samtal en översikt över sakläget inom säkerhetspolitiken 2025. Podden erbjuder fördjupad orientering i de centrala frågeställningarna för såväl beslutsfattare som intresserad allmänhet.

Från den nationella insatsstyrkan till breda insatser for inre säkerhet med Lars Nylén by Lars-Erik Lundin

##Summary in English followed by Swedish The video discusses Sweden's evolving security landscape, particularly in light of its NATO membership and the broader geopolitical shifts in Europe and globally. Key points include: 1. **Sweden's NATO Membership**: Sweden has integrated well into NATO structures, but challenges remain in terms of preparedness for potential conflicts. The integration process is progressing smoothly, with Swedish forces aligning with NATO standards. 2. **European Defense Challenges**: Concerns are raised about Europe's ability to defend itself independently if the U.S. reduces its presence in Europe. Current European defense plans are long-term, which could leave Europe vulnerable if Russia rebuilds its military quickly after a potential ceasefire in Ukraine. 3. **Russian Threat**: Russia's shift to a wartime economy enables faster military modernization compared to Europe. This poses a significant threat, especially if combined with reduced U.S. involvement in European security. 4. **Strategic Autonomy**: While some advocate for a more integrated European defense outside NATO, the report suggests leveraging existing NATO structures for efficiency and avoiding delays. 5. **Global Security Dynamics**: The report highlights the interconnectedness of European and global security, emphasizing the need for collaboration between Europe, the U.S., and other democratic allies like Japan and Australia. 6. **Scenarios for European Security**: - Continued U.S. involvement with shared responsibilities. - A shift toward European autonomy within NATO frameworks. - Regional defense cooperation among Nordic-Baltic countries with support from larger powers. 7. **Urgency and Recommendations**: The report stresses the need for faster defense investments, particularly in strategic enablers like air refueling, transport, command systems, and Arctic security infrastructure. 8. **Broader Implications**: The discussion extends to global issues like China's ambitions in Taiwan and their impact on security dynamics. --- ## Sammanfattning på svenska Videon behandlar Sveriges förändrade säkerhetslandskap, särskilt med tanke på dess NATO-medlemskap och de bredare geopolitiska förändringarna i Europa och globalt. Viktiga punkter inkluderar: 1. **Sveriges NATO-medlemskap**: Sverige har integrerats väl i NATO-strukturerna, men utmaningar kvarstår vad gäller beredskap för potentiella konflikter. Integrationsprocessen går smidigt med svenska styrkor som anpassar sig till NATO-standarder. 2. **Utmaningar för Europas försvar**: Det finns oro för Europas förmåga att försvara sig självständigt om USA minskar sin närvaro i Europa. Nuvarande europeiska försvarsplaner är långsiktiga, vilket kan göra Europa sårbart om Ryssland snabbt återuppbygger sin militär efter ett potentiellt eldupphör i Ukraina. 3. **Ryskt hot**: Rysslands övergång till krigsekonomi möjliggör snabbare militär modernisering jämfört med Europa. Detta utgör ett betydande hot, särskilt om det kombineras med minskad amerikansk involvering i europeisk säkerhet. 4. **Strategisk autonomi**: Även om vissa förespråkar ett mer integrerat europeiskt försvar utanför NATO, föreslår rapporten att man utnyttjar befintliga NATO-strukturer för effektivitet och undviker förseningar. 5. **Globala säkerhetsdynamiker**: Rapporten betonar kopplingen mellan europeisk och global säkerhet och vikten av samarbete mellan Europa, USA och andra demokratiska allierade som Japan och Australien. 6. **Scenarier för europeisk säkerhet**: - Fortsatt amerikansk involvering med delat ansvar. - En övergång mot europeisk autonomi inom NATO:s ramar. - Regionalt försvarssamarbete mellan nordiska och baltiska länder med stöd från större makter. 7. **Brådskande åtgärder och rekommendationer**: Rapporten understryker behovet av snabbare försvarsinvesteringar, särskilt inom strategiska möjliggörare som lufttankning, transport, ledningssystem och säkerhetsinfrastruktur i Arktis.

An AI-animated conversation between Gunilla Herolf, Michael Sahlin, and Lars-Erik Lundin in the context of the SV-A-R project of the Royal Swedish Academy of War Sciences Summary in English The YouTube video features an AI-animated discussion between Gunilla Herolf, Michael Sahlin, and Lars-Erik Lundin as part of the Royal Swedish Academy of War Sciences’ SV-A-R project. The conversation explores the evolving European security landscape, focusing on the instability caused by Russia’s geopolitical actions, NATO’s response, and Sweden’s transition from neutrality to NATO membership. Key topics include: • Russia’s 2021 draft treaty demands, including restrictions on NATO expansion and military proximity, reflecting Russia’s desire to reshape Europe’s post-Cold War security order. • Northern Europe’s proactive security measures, with the Nordic-Baltic region and Poland strengthening defenses and coordination within NATO and the EU. • Sweden’s shift in defense policy, marked by increased military presence in neighboring countries and its role in EU-NATO mobility projects. • Challenges for EU enlargement in Ukraine, Georgia, and Moldova, highlighting difficulties, dangers, and necessity due to Russian aggression. • US policy shifts under Trump, including reduced support for Ukraine and strained transatlantic relations through tariffs and controversial rhetoric. • European initiatives, such as coalitions of the willing and defense spending plans, aiming to counter Russian threats while addressing internal divergences. The discussion emphasizes the importance of time-sensitive deterrence strategies, robust alliances, and Sweden’s expanded role in European security frameworks. Sammanfattning på svenska YouTube-videon innehåller en AI-animerad diskussion mellan Gunilla Herolf, Michael Sahlin och Lars-Erik Lundin inom ramen för Kungliga Krigsvetenskapsakademiens projekt SV-A-R. Samtalet fokuserar på den föränderliga säkerhetssituationen i Europa och berör följande huvudpunkter: • Rysslands krav från 2021, inklusive begränsningar för NATO:s expansion och militär närhet, vilket speglar Rysslands ambition att omforma Europas säkerhetsordning efter kalla kriget. • Norra Europas säkerhetsåtgärder, där Norden-Baltikum och Polen stärker sitt försvar och samordning inom NATO och EU. • Sveriges försvarspolitiska skifte, med ökad militär närvaro i grannländer och en viktig roll i EU-NATO:s mobilitetsprojekt. • Utmaningar för EU:s utvidgning i Ukraina, Georgien och Moldavien, med fokus på svårigheter, risker och nödvändighet på grund av rysk aggression. • USA:s politiska förändringar under Trump, inklusive minskat stöd till Ukraina och spänningar i transatlantiska relationer genom tullar och kontroversiell retorik. • Europeiska initiativ, såsom “villiga koalitioner” och ökade försvarsutgifter för att motverka ryska hot samtidigt som interna skillnader hanteras. Diskussionen betonar vikten av tidssensitiva avskräckningsstrategier, starka allianser och Sveriges utökade roll inom Europas säkerhetsramverk.

Sammanfattning på svenska Videon innehåller en omfattande diskussion om Sveriges civila försvar i ljuset av NATO-medlemskap och säkerhetspolitiska förändringar. Den tar upp flera viktiga aspekter, inklusive: 1. Lagstiftningsbehov: Sveriges grundlagar är inte anpassade för dagens säkerhetssituation, och det finns behov av att ändra lagar för att hantera hybridkrigföring och aggression. 2. Civilförsvarsstruktur: Sverige saknar en fullt fungerande struktur för att möta NATO:s krav på civilt försvar, inklusive skyddsrum, evakuering och samordning mellan olika nivåer. 3. Budgetfördelning: Trots att en budget för civilförsvaret har godkänts, har resurser ännu inte distribuerats till lokal och regional nivå, vilket hindrar effektiv planering. 4. Internationellt samarbete: Betydelsen av samarbete med grannländer som Finland, Norge och Baltikum lyfts fram för att stärka totalförsvaret. 5. Psykologiskt försvar: Sverige behöver bättre strategier för att hantera propaganda och hybridkrigföring som underminerar samhällsfunktioner. 6. Organiserad brottslighet: Det finns tecken på att organiserad brottslighet används som ett verktyg av stormakter för att undergräva samhällen. Texten avslutas med en uppmaning att arbeta vidare med konkreta förslag till regeringen för att påskynda uppbyggnaden av civilförsvaret. Summary in English The attached text is a comprehensive discussion about Sweden’s civil defense in the context of NATO membership and changing security dynamics. Key points include: 1. Legislative Needs: Sweden’s constitutional laws are not suited for the current security situation, requiring amendments to address hybrid warfare and aggression. 2. Civil Defense Structure: Sweden lacks a fully functioning structure to meet NATO’s requirements for civil defense, including shelters, evacuation plans, and coordination across levels. 3. Budget Allocation: Although a civil defense budget has been approved, resources have not yet been distributed to local and regional levels, hindering effective planning. 4. International Cooperation: Collaboration with neighboring countries like Finland, Norway, and the Baltics is emphasized to strengthen total defense. 5. Psychological Defense: Sweden needs better strategies to counter propaganda and hybrid warfare undermining societal functions. 6. Organized Crime: There are indications that organized crime is being used as a tool by major powers to destabilize societies. The text concludes with a call to action for providing concrete proposals to the government to accelerate the development of civil defense capabilities.

A discussion on Europe's nuclear deterrence, particularly focusing on France's nuclear capabilities, explores the implications of a potential shift in U.S. support and the necessity for European defense independence. Lars Wedin. Michael Sahlin and Lars-Erik Lundin analyze the risks of nuclear proliferation and the geopolitical consequences of European nations enhancing their military capabilities in response to threats from Russia.

Deep dive - Google AI conversation of the report highlighted by several main Swedish dailies (DN, Expressen) as something decisionmakers and opinionbuilders should act upon. Swedish and the Nordic-Baltic region could be at war in a few years. This engaging conversation brings you into the situation with unparallelled speed.

Deep dive (Google LM) on the basis of an article on global flows and fragmentation https://www.lelundin.org/flow-securitysystemic-collapseresilience