Advertise on podcast: Energistrategipodden

Följ med oss till Hansen Connect Live i Oslo där vi intervjuar Toni Kekkinen, Vice President, B2B Sales på Fortum.

Det här är det första avsnittet i en serie som följer förhandlingarna om EU:s utsläppshandelssystem. Serien återkommer med jämna mellanrum, genom Europaparlamentet och vidare in i trilogen, för att göra processen möjlig att följa från svenskt håll. Gäst är Emma Ytterell (tidigare Wiesner), Europaparlamentariker för Centerpartiet och skuggföredragande för Renew Europe. Hon medverkar som politiker och ger uttryck för sina egna ståndpunkter. Avsnittet är förklarande och beskriver utgångsläget, där en högermajoritet i parlamentet och rådet har flyttat tyngdpunkten från klimat till konkurrenskraft. Samtalet går igenom kommissionens förslag från den 17 juli 2026, bland annat en lägre reduktionstakt efter 2030, villkorad fri tilldelning, en reformerad marknadsstabilitetsreserv och negativa utsläpp. Det tar också upp tidslinjen framåt.

Svante Mandell, nationalekonom vid Konjunkturinstitutet, var regeringens särskilda utredare i Styrmedelsutredningen, vars betänkande Vägen mot utfasning (SOU 2026:33) lämnades i maj 2026. Avsnittet handlar om hur Sverige ska nå sitt EU-åtagande till 2030 och klimatmålet till 2045 med styrmedel riktade mot transportsektorn. Samtalet går igenom varför höjd inblandning av biodrivmedel bedöms vara den enda tillräckliga åtgärden till 2030, hur den föreslagna reduktionsplikten skiljer sig från den som backades 2022, och varför utredningen vill ha drivmedelspriser i nivå med grannländerna. Vidare diskuteras sänkt elskatt som kompensation, fördelningseffekter mellan stad och land och mellan inkomstgrupper, ETS 2 och sammanslagningen av koldioxid- och energiskatten, samt det politiska mottagandet och remissen som avslutas den 30 oktober.

Ella Kilim är chef för avdelningen Energiberedskap på Energimyndigheten, som sedan 2022 är beredskapsmyndighet och sektorsansvarig för energiförsörjningen. Avsnittet handlar om hur myndighetens beredskapsarbete har utvecklats från kartläggningar och kommunpiloter till stöd för företag, funktionsmål och förslag om ransonering. Samtalet tar upp hur anslag omsätts i konkret förmåga, vem som ska bära kostnaden för åtgärder som inte är företagsekonomiskt motiverade och hur statligt stöd kan ges utan att påverka konkurrensen. Avsnittet behandlar också lärdomar från kriget i Mellanöstern, drivmedelsförsörjningen i ett alltmer elektrifierat samhälle med krav från totalförsvaret och Nato samt fjärrvärmens roll i beredskapen.

Harald Överholm är medgrundare och styrelseordförande i Alight, som utvecklar, äger och driver solparker i Sverige, Danmark och Finland och säljer elen genom långsiktiga elköpsavtal utan statligt stöd. I avsnittet berättar han hur forskning om den amerikanska solmarknaden blev grunden för bolaget och varför storskalig solkraft har dröjt i Sverige, trots att allt fler solparker får tillstånd. Samtalet handlar om nätanslutning som en ny flaskhals, solens systemvärde och negativa elpriser, samspelet mellan sol, vind och batterier samt marknaden för elköpsavtal med industri och datacenter. Harald delar också sin syn på statens roll på elmarknaden, det växande lokala motståndet mot solparker och sin bedömning att solen på sikt kan stå för huvuddelen av elproduktionen, även i Norden.

Magnus Nilsson är fristående klimatpolitisk analytiker och miljökonsult, krönikör på Supermiljöbloggen och författare till rapporten ”Din guide till EU:s nya klimatpolitik”, som gavs ut av Arena Idé i maj 2026. I avsnittet beskriver han hur EU:s klimatpolitik växte fram och varför utsläppshandeln blev dess bärande verktyg. Samtalet följer sedan de delar av Fit for 55 som styr utsläppen mest direkt: utsläppshandeln för kraftsektorn, industrin, flyget och sjöfarten, det nya utsläppshandelssystemet ETS2 för vägtrafik och byggnader, ansvarsfördelningsförordningen, koldioxidkraven på nya bilar, bränslekraven för flyg och sjöfart samt förnybartdirektivet. Magnus Nilsson förklarar hur regelverken samverkar under ett gemensamt utsläppstak och vad EU-kommissionens förslag inför 2040 kan innebära för svensk industri och svenska hushåll.

Britta Ersman är vd för RES Renewable Norden och ordförande i Green Power Sweden. RES utvecklar, bygger och förvaltar förnybar produktion och står i Sverige bakom bland annat Björnberget, Rödene och batterilagret i Ånge. Avsnittet behandlar inbromsningen i svensk vindkraftsutbyggnad, där investeringsbesluten under 2025 stannade vid knappt trettio megawatt. Samtalet rör kommunala veton, tillståndsprocesser och höjd fastighetsskatt liksom striden om vindkraftens effektbidrag i Svenska kraftnäts kraftbalansberäkning. Ersman beskriver hur projekt i dag utformas med lagring och flexibilitet, och vad som krävs för att internationellt kapital ska fortsätta flöda till svensk elproduktion.

Ann Wingård är vd för Swedish Data Center Industry, branschföreningen för den svenska datacenterindustrin. Avsnittet handlar om datacenterindustrin som på kort tid gått från att förbrukningsmässigt varit något i marginalen till politiskt högaktuell infrastruktur. Hur ser branschen på anslutningskön och transparens i den, elprisets utveckling när efterfrågan växer snabbare än produktionen, och frågan om vem som ska bära kostnaderna för nät och kapacitet. Det handlar också om reservkraften, spillvärmen och tillståndsprocesserna, om vilka jobb och skatteintäkter etableringarna faktiskt ger, och om vilka datacenter Sverige bör prioritera. I bakgrunden finns motreaktionen i USA och Irland samt regeringens aviserade.

Joakim Cejie är chef för Political Affairs på E.ON Sverige. Avsnittet handlar om förtroendet för elnätsbranschen och om hur branschen hanterat de senaste årens prishöjningar. Elnätspriserna rankas av väljarna som den näst viktigaste energifrågan inför riksdagsvalet, efter kärnkraften. Utgångspunkten i samtalet är Energimarknadsinspektionens rapport om utfallet av regleringen av elnätsavgifterna, Konkurrensverkets granskning av prisbildningen på elnätsmarknaden och den utredning om elnätsavgifternas reglering som regeringen tillsatte i juli. Cejie resonerar om vad branschen prioriterat fel, hur det påverkat relationen till kunder och politik, och vad som krävs för att arbeta mer kundnära.

Hur har debatten om AI-datacenter, en av energipolitikens hetaste frågor, utvecklats den senaste tiden? Vilka mål är rimliga att sätta på EU-nivå för energiomställningen, och vad krävs för att nå dem? Och hur hänger energi-, säkerhets- och försvarsfrågan ihop? Efter en intensiv Almedalsvecka gick vi på semester, men energifrågorna har inte tagit paus över sommaren. I Almedalen intervjuade Niclas bland andra europaparlamentarikern Emma Wiesner, som placerade energifrågorna en viktig europeisk kontext. På samma tema presenterade EU-kommissionen den 17 juli sina förslag på hur EU ska uppnå sina klimatmål samtidigt som frågan om konkurrenskraft och oberoende behöver adresseras på ett tydligare sätt. Hur väl har kommissionen lyckats balansera dessa mål? Det är över detta spektrum av frågor som det senaste reflektionssamtalet rör sig.

Energistrategipodden är slut för den här säsongen. Vi ser fram emot en höst fylld av spännande samtal. Trevlig sommar!

Under veckan är flera av oss på Sigholm i Almedalen. Den sista dagen, med fokus på energi, har precis avslutats och vi har reflekterat över dagens viktigaste insikter i ett färskt avsnitt av Energistrategipodden. Kvällens avsnitt presenteras av Arne Bergvik - energistrateg, Beatrice Nyrot Ronsten -managementkonsult, Katja Lindblom - affärsutvecklare inom energiteknik och Niclas Sigholm, strategikonsult.

Vi är på plats i Almedalen och samtalar med beslutsfattare och politiker inom energibranschen. I det här avsnittet pratar vi med Emma Wiesner, EU-parlamentariker Centerpartiet.

Vi är på plats i Almedalen och samtalar med beslutsfattare och politiker inom energibranschen. I det här avsnittet pratar vi med Martin Vallstrand, vd på Energiforsk.

Johan Kuylenstierna är generaldirektör för Naturvårdsverket sedan februari 2025, och var dessförinnan ordförande i Klimatpolitiska rådet, generaldirektör för Formas och vd för Stockholm Environment Institute. Avsnittet handlar om myndighetens ansvar när principiella avvägningar mellan klimat, konkurrenskraft och säkerhet ska hanteras, och om huruvida dagens myndighetsstruktur är anpassad för omställningens och omvärldens krav. Samtalet rör tillståndsprocessernas målkonflikter, med den försenade kraftledningen till SSAB i Oxelösund som exempel, Riksrevisionens kritik mot underlagen för utsläppsscenarier och vikten av att hantera data rätt, konsekvenserna för utsläppen av en sänkt skatt på fossila bränslen, samt hur EU-lagstiftning kan anpassas så att den inte motverkar svenska mål. Säkerhetsperspektiv på energi och försörjningsberedskap, från beredskapslager för kraftvärmesektorn till effektiva gruvor, återkommer genom hela samtalet.