Advertise on podcast: Byrådet

Plötsligt har det blivit trendigt att odla och självhushålla. Hur gick det till? Och vad är det som lockar med att ta fram sin egen mat och att leva som förr? Aldrig har det väl pratats så mycket om odling och trädgård som nu. I poddar, tidningar och teveprogram tipsas det om hur och runt hus och gårdar runt om i landet grävs det och anläggs land. Odling har blivit hett. Och den avfolkningstrend som under decennier plågat landsbygden verkar ha stannat av. Och på sina håll till och med vänt. Folk flyr staden för att slå sig ned i landsbygderna för att leva ett annat liv. Vad var det som hände? I sitt Skillnadens trädgård i Bökebacken i Vederslöv visar Sara Bäckmo runt i sina odlingar och berättar om vad som driver henne. Och vad hon ser bland de tiotusental som följer hennes varje steg i trädgården. Och Alva Herdevall och Anders Rydell berättar om hur det kommer sig att de valt att flytta ut på landet och ta odlingen ett par steg längre och leva så självförsörjande som möjligt. Och att landsbygden aldrig varit så het som nu tycker sig också forskaren Emil Sandström vis SLU se tecken på. Så pass att han inlett ett forskningsprojekt som ska ta reda på mer om den den nya gröna våg som nu ser ut att växa fram.

Byrådet avrundar säsongen med en tillbakablick fylld av guldkorn och bonusmaterial. Emma Knyckare sammanfattar säsongens resa genom Sverige med några pärlor från sommarens möten och samtal.

Hur gör man för att få sin bygd att leva och lyfta? Och vilken betydelse har engagemang och gemenskap för platsen, människorna och en själv? Emma Knyckare besöker Österfärnebo i Gästrikland, en plats som för inte så länge sedan var ökänt för sina mygg - där de boende inte ens kunde dricka kaffe på sina egna altaner. Nu är myggen borta och det sjuder av initiativ, men också av utamningar. Tillsammans med lokalborna Paulina Lingers, Annelie Våhlin och Elias Regelin diskuteras vikten av engagemang och kampvilja för att få en bygd som deras att leva och blomstra. Om ideella krafter, gemenskap och om hur små saker kan få stor betydelse för många. Och så besöker Byrådet Sollerön i Dalarna där det pågår ett projekt för att utveckla bygden. Och där de drömmer om att omvandla en parkeringsplats till ett italienskt torg.

Vad är det som lockar så många att hänga på sig bössan och bege sig ut i skogen? Vad är egentligen grejen? Och vad är det med rovdjurfrågan som gör den så infekterad och explosiv? Emma Knyckare beger sig till en skjutbana i Rottneros i Värmland och träffar jägarna Åsa Jernfält och bröderna Markus Hultcrantz och Jakob Hultcrantz Hansson för ett samtal om djur och natur och ändlösa timmar på pass där fantastiska saker plötsligt kan hända. Om samspel, kretslopp och vikten av respekt. Och så reser Byrådet till Hälsingland och träffar Camilla Björklund. När hon köpte sitt hus för ett år sedan så följde ett gäng björnar med på köpet. Nu undviker hon att vara ute i trädgården om kvällarna, med rovdjur 50 meter bort så känns det tryggare att sitta inne eller att åka bort.

Hur påverkar och formar den urbana normen människor och landsbygder? Och vad är det med begreppet som verkar reta upp så många? Emma Knyckare beger sig till den lilla byn Asta i Hälsingland och träffar forskaren Lotta Svensson och normbrytaren Alexander Lindahl för ett samtal om vad den urbana normen egentligen är och gör. Och om att inte passa in och vad det är som lockar där borta bortom skog och åkrar. Och så åker Byrådet till Ede i Jämtland och träffar Sara Swedenmark och Kristina Ernehed i Krokoms Växtkraft - ett medborgarinitiativ som arbetar med att påverka och inspirera orter, företag och kommuner att satsa på landsbygdsfrågor. Bland annat genom att få dem att förstå vad urban norm egentligen handlar om.

Vilken betydelse har det lokala kulturarvet och hembygdsrörelsen idag? Och hur lätt är det att få unga att engagera sig? I Yttersta utanför Lillpite i Norrbotten är hembygdsgården navet i den lilla byn. Det är här man träffas och för traditioner vidare. Emma Knyckare beger sig dit för ett samtal om betydelsen av det lokala kulturarvet tillsammans med Rickard Lundgren, Torbjörn Lund och Sara Forsman som bor i byn. Om svunna tider, framtida utmaningar och om gemenskap. Och så besöker Byrådet Sveriges hembygdsförbund och hör hur de ser på sin roll idag och på framtiden. Finns det något hopp om att vända den nedåtgående medlemskurvan och att få unga och nya krafter att engagera sig i sin bygd och dess historia?

Längtan efter att flytta ut på landet har kanske aldrig varit så stor som nu under pandemin. Men är det verkligen så där underbart och härligt som det så ofta framställs i TV, livsstilsmagasin och sociala medier? Emma Knyckare åker sig till Rörum på Österlen i Skåne och hälsar på Marie och Gustav Mandelmann på deras gård. Tillsammans diskuterar de vad det är som lockar dem att leva de liv de valt och om priset de fått betala för att nå dit. Och om den bild de förmedlar genom TV-serien "Mandelmanns gård" är en romantiserad bild av livet på landet eller inte? Och så dyker krönikören Malin Wollin upp. Hon har växt på landsbygden och avskydde det. Hon skulle aldrig i sitt liv kunna tänka sig att bosätta sig på landet igen - inte ens på Mandelmanns gård.

Hur har pandemin påverkat människor och landsbygder? Kan vi lära oss något av allt det som hänt eller är det att betrakta som ett förlorat år? På Västanå teater i Värmland har tiden sedan pandemin dök upp varit en kamp och en tid av alternativa lösningar. Förra sommarens föreställning fick ställas in och personal permitteras. Istället fick det bli digitala lösningar och en lång väntan på bättre tider. Emma Knyckare åker dit och träffar Jakob Hultcrantz Hansson, skådespelare på teatern, och Erik Helgesson, som äger ett krisande taxibolag i Hagfors. Tillsammans diskuterar de året som gått och vad vi kan lära av det.

Varför beskrivs Norrland så ofta som en plats fylld av svårmod, bakåtsträvan och machokultur? Och vad tänker norrlänningarna själva om hur de beskrivs? Emma Knyckare beger sig till Västerbotten och hälsar på hemma hos författaren Karin Smirnoff. Tillsammans med henne, musikern och poeten Mattias Alkberg och kulturgeografen Madeleine Eriksson diskuteras stereotyper, fördomar och populärkulturens roll. Och om vilka nya bilder av Norrland som nu börjat ta form. Och så besöker Byrådet Älvsbyn i Norrbotten, platsen där Jägarna en gång spelades in. En film som på sitt sätt bidragit till att forma bilden av Norrland, men också förändrat samhället som fick agera kuliss.

Byrådet avrundar säsongen med en tillbakablick fylld av guldkorn och bonusmaterial. Programledaren Emma Knyckare bjuder på några godbitar ut sommarens samtal i Lärkastugan på Sollerön i Dalarna. Om landsbygdernas kraft, verklighet och utmaningar.   Medverkade: Författaren Po Tidholm Folkmusikern Samantha Ohlanders Programledaren och komikern Josefin Johansson Fäbodbrukaren Täpp Lars Arnesson Musikern Erik Morell Komikern Tora Larsson Poeten Lo Lindström Kobonden Malin Sundin Grindal Fotografen Maja Daniels

Om kreativitet och entreprenörskap på landsbygden. Om att våga tänka nytt för att kunna leva det liv man vill - där man vill. När Tora Larsson flyttade från storstaden till den lilla byn i Västerbotten med ambitionen om skapa sig ett nytt liv på sina egna villkor såg hon det inte som några problem att där knappt fanns folk eller arbete. Snarare som en fördel att slippa all konkurrens. - När jag åker in till byn och bara 'okej, här finns bara ett Ica och en pizzeria. Här skulle man kunna göra någonting.' Alltså, för mig blir det som så här att det är lite fritt fram. För Daniel Carlsson i Ästad i Halland har inställningen varit lite liknande. Tillsammans med sina syskon har han tagit över familjegården och driver en konferensanläggning med fokus på mat, arrangemang och upplevelser. Och vin. För sedan några år tillbaka odlar och tillverkar de vin där på den halländska landsbygden. För att testa om det går och för att försöka sticka ut ur mängden. Tillsammans med programledaren Emma Knyckare samtalar de om hur det är att driva företag utanför storstäderna. Om vikten av att tänka utanför boxen, vara kreativ och att våga. Och så besöker Byrådet Vansbro i Dalarna och träffar Rickard Lyko, som på bara några år förvandlat sin pappas lilla postorderfirma till e-handelsjätten Lyko. Ett företag med fokus på frisör- och skönhetsprodukter som idag omsätter över en miljard kronor om året och flera gånger växt ur sina lokaler och ständigt expanderar. Och som valt att stanna kvar på landsbygden i Vansbro, trots att det mest logiska valet kanske varit att flytta till en storstad.

Om att skapa en meningsfull tillvaro för nyanlända på landsbygden. Och om hur integration kan få döende bygder att leva upp igen. När Bashar Mustafa kom till Sverige från Irak 2015 hamnade han på en flyktingförläggning några mil utanför Mora i Dalarna. Utan en aning om hur framtiden såg ut eller hade att erbjuda. Men efter månader utan att ha någonting att göra började pusslet ta form - med hjälp av nyfikenhet, framåtanda och en praktikplats. Och det gick snabbare än vad han kunnat tro, liksom att vänja sig vid till att pulsen och tillvaron är en annan i Mora än i mångmiljonstaden Bagdad. Att han idag fortfarande bor kvar i trakten har varit ett aktivt val, och nu vill han få andra nyanlända att se de möjligheter som finns i ett liv på landsbygden. När Solvei Envall återvände till Ljusdal i Hälsingland efter några år på annan ort valde hon att engagera i unga nyanlända tjejer. För att hon såg att det fanns ett stort behov och för att kunna bli det hon själv saknande när hon växte upp - en kvinnlig förebild. Sedan dess har det ideella arbetet kommit att bli i stort sett hela hennes liv. Genom idrott, lek och umgänge vill hon sprida trygghet, stärka självkänslan och skapa en meningsfull tillvaro hos de ungdomar som kommit till Ljusdal. Och på sikt få dem att trivas så bra att de villl stanna kvar. Tillsammans med programledaren Emma Knyckare diskuterar de engagemang, integration och möjligheten att lyfta vardagen när det behövs som mest. Och så besöker Byrådet det lilla samhället Björnhammaren i Närke. En gammal bruksort som sakta tynade bort och förvandlades till ett spöksamhälle, där förfallet till sist var så utbrett att det blev en turistattraktion. Men som tack vare flyktingvågen 2015 kom att få en andra chans.