Advertise on podcast: Idéburen välfärd

Vad händer när en människa plötsligt inte har någonstans att ta vägen? På Piletorp i Lund finns 26 platser för människor som befinner sig i hemlöshet. Här möts personer med missbruk och psykisk ohälsa, men också människor som förlorat sin bostad efter en separation, lämnat ett behandlingshem eller kommit ut från fängelse. I det här avsnittet möter vi enhetschef Malin Norrman och kontaktpersonen Marcus Loos. De berättar om vardagen på ett akutboende där det inte finns krav på nykterhet, om hur man skapar trygghet när många människor med komplexa behov lever under samma tak och varför bemötandet kan vara helt avgörande. Vi pratar också om de små och stora framstegen; en arbetsintervju, ett nytt boende eller en människa som börjar tro på sig själv igen. Och om en viktig tanke i arbetet på Piletorp: bakom missbruk, hemlöshet och psykisk ohälsa finns alltid en människa. Ett avsnitt om hemlöshet, värdighet och vad hjälp till självhjälp kan betyda i praktiken.

Vanja Grkovic från Hammarby Fotboll är gäst och berättar om Samhällsmatchen. Det handlar om att fotbollen används som kraft för trygghet, gemenskap och framtidstro i söderort. Flera tusen unga i söderförort deltar varje år i aktiviteter som spontanfotboll, Eftis och blåljusmatcher. Samhällsmatchen hjälper även unga i jobbträning och arbetar mot kriminell rekrytering bland unga. Det blir ett avsnitt om hur en fotbollsklubb kan bli en social aktör. Vanjas råd till andra klubbar är att våga börja, kroka arm med andra och bygga lokala sammanhang där unga får trygghet, gemenskap och vuxennärvaro.   Slutsatser Fotbollen fungerar som en mötesplats där unga får gemenskap, vuxennärvaro och ett sammanhang. Samhällsmatchen kopplar ihop fritid, trygghet och arbetsmarknad genom initiativ som Eftis, Pepp och Prepp och anställningar för unga vuxna. Pepp och Prepp arrangeras och  utförs ihop med vår initiativpartner Stena Fastigheter En av de största utmaningarna är att arbetet måste vara långsiktigt, lokalt förankrat och tillräckligt starkt för att möta de krafter som drar unga åt fel håll.

This second episode moves beyond the question of what TFCO is and focuses instead on why it has not yet become widely available in Sweden. While the first episode explained the model, the treatment approach and the outcomes for young people and families, this episode turns to the barriers: procurement, funding, leadership, political will and the need for several organizations to implement TFCO at the same time. Tomas Tränkner speaks with Dirk Kehr from Skyddsvärnet and John Aarons from TFC Consultants about a bold civil society initiative where six organizations are joining forces to make TFCO accessible in more parts of the country. The real tension in this episode is not whether TFCO works, but whether Sweden can build the structure, collaboration and courage required to scale it.

TFCO, Treatment Foster Care Oregon, is an evidence-based alternative to institutional care for children and young people with serious behavioral and emotional challenges. John Aarons from TFCO and Dirk Kehr from Skyddsvärnet talks with Tomas Tränkner about how TFCO differs from HVB and SiS. The method is focusing on one young person at a time, supported by a trained treatment family, clinical staff, school and biological family.

Hur skapar man trygghet utan maktutövning? I det här avsnittet möter vi Julio Perez Ramirez som utbildar sig till trygghetsvärd genom Skyddsvärnet. Vi pratar om konflikthantering, låg-affektivt bemötande, psykologi och arbetet med ungdomar i offentliga miljöer som Sergels torg. Julio berättar om utbildningens tre moduler, praktiken ute i skolor och hur man bygger relationer istället för konflikter. Julio berättar också om sina egna framtidsdrömmar, motivation och viljan att hjälpa unga människor bort från utsatthet och kriminalitet.

På Sörgårdens omsorgsboende utanför Umeå får människor med beroendeproblematik ett tillfälligt boende. Enhetschefen Ulrica Forsberg berättar om vardagen där struktur, relationer och medmänsklighet står i fokus. Ulrica berättar om inskrivning, ett boende med rutiner, sysselsättning och att hitta hoppet. Vi pratar om stigmat kring missbruk och hur det försvårar vägen tillbaka. Det handlar om att se människan bakom beroendet och våga tro på förändring även efter många återfall.   Slutsatser Struktur, relationer och små steg i vardagen viktigt i vägen till förändring Stigma från samhället och från individen själv är en av de största bromsklossarna till förändring. Hopp, sysselsättning och ett nytt mål i livet är avgörande för att bryta ett beroende.

Efter år av behandlingar utan verklig förändring nådde Christer Karlsson en punkt där det inte fanns fler ursäkter. Han visste exakt vad han behövde göra.  Ett avgörande steg blev att ta hjälp av en sponsor inom Anonyma Narkomaner (NA) och följa enkla men konsekventa rutiner varje dag.  Det handlade inte längre om att försöka, utan om att göra jobbet med möten, samtal och att vara ärlig.  Christer fick då idén att skapa något som inte fanns, en organisation av före detta kriminella som hjälper andra att bryta mönstret, KRIS, och senare även avhoppare.nu.     Slutsatser 1️⃣ Du vet oftast vad du behöver göra – frågan är om du är beredd att göra det fullt ut. 2️⃣ En tydlig struktur med möten, rutiner och ansvar slår inspiration varje dag i veckan. 3️⃣ Att hjälpa andra kan bli det starkaste sättet att hålla sig själv på rätt väg.

Christer Karlsson har suttit 30 år i fängelse och berättar om ett liv i kriminalitet, missbruk och total känslomässig avstängning. Trots det fanns det en väg därifrån. Han berättar om sin uppväxt i institutionssystemet, tidig drogintroduktion och en identitet byggd på att stå utanför samhället.  Vändpunkten kom inte som en plötslig insikt, utan genom barnen, upprepade misslyckanden och till slut beslutet att ta eget ansvar. Genom tolvstegsprogrammet och disciplin skapade han en ny riktning, och byggde senare organisationen KRIS för att hjälpa andra göra samma resa.  Det här är en berättelse utan filter om skuld, ansvar och vad som faktiskt krävs för att förändra sitt liv på riktigt.    Slutsatser 1️⃣ Förändring sker först när ansvaret flyttas från “någon annan” till “mig själv”. 2️⃣ Motivation räcker inte – struktur, disciplin och sammanhang är avgörande. 3️⃣ Det går att bygga något meningsfullt ur ett destruktivt liv.

Detta avsnitt handlar om Alex och hennes resa från flera år i anstalt till ett självständigt liv med egen bostad, studier och framtidstro. Genom Skyddsvärnet blev ett avgörande telefonsamtal starten på en relation byggd på tillit, ansvar och tydliga ramar. Hon berättar om omställningen från institutionsliv till frihet, ensamhet, överstimulans och ansvar. Men också kraften i att vilja och få rätt stöd. Det här är en berättelse om att våga släppa det gamla, bygga en ny identitet och ta fullt ägarskap över sitt liv.

Vi möter Marita Gullberg från Skyddsvärnet, som berättar om IPS-metoden – ett individanpassat arbetssätt för att skapa hållbara vägar in i arbetslivet. Att få ett arbete är en avgörande pusselbit i rehabilitering, återanpassning och ett liv bortom kriminalitet. Hon berättar om hur motivation, rätt matchning och nära samarbete med arbetsgivare skapar vägar i i arbetslivet. Marita ger exempel på utmaningar och framgångar i arbetet med personer som står långt från arbetsmarknaden. Det handlar i grunden om människosyn, tillit och om att se potential där andra ser hinder.   Slutsatser Ett arbete är inte bara försörjning – det är identitet, sammanhang och en stark skyddsfaktor mot utanförskap. IPS-metoden fungerar eftersom den bygger på individens motivation och anpassas efter verkliga förutsättningar, inte schabloner. Arbetsgivarnas vilja att sänka trösklar är helt avgörande för att fler ska lyckas ta steget in i arbetslivet.

Skyddsvärnets direktor Nilla Helgesson summerar verksamhetsår 2025. Det har varit ett ovanligt intensivt år med förvärv och nya uppdrag. Vi pratar om idéburna sektors utveckling, kriminalvårdens expansion och Skyddsvärnets roll i utslussning, trygghetsskapande arbete och individstöd. VI berör hur kvalitet, resultat och ekonomi följs upp, med fortsatt stabil ekonomi och höga omdömen från både brukare och uppdragsgivare.   Slutsatser 2025 har varit ett år med hög aktivitet och tillväxt i Skyddsvärnet, präglat av förvärv, nya uppdrag och egen verksamhetsstart. Den idéburna sektorn har fått ökat utrymme inom upphandling, även om den fortsatt är en liten del av den svenska välfärden. Skyddsvärnet uppvisar stabil ekonomi och genomgående god kvalitet i sina verksamheter

Vi pratar om iBOB, ett AI-projekt som ska förebygga att unga dras in i kriminalitet genom smartare samverkan mellan myndigheter, civilsamhälle och forskning. Projektledaren Frida Wikström och experterna Cilla Byström och Aron Rynemark från Konkret berättar hur AI används för att samla data, upptäcka mönster och stärka samarbetet över sektorsgränser. De beskriver en lärande resa där teknik och människa möts, där hinder som sekretess, kulturkrockar och datadelning hanteras i praktiken. Efter ett framgångsrikt första år går projektet nu in i en tvåårig fördjupningsfas med sikte på konkreta resultat och nationell spridning.

Vi pratar om självomsorg i människovårdande yrken med psykologen och författaren Katja Lindert Bergsten som gäst. Hon berättar om hur yrkespersoner inom vård, socialt arbete och även i vissa ideella sammanhang ofta riskerar att bli utmattade när de ger mer än de vågar ta emot. Självomsorg handlar om att känna sig själv, sätta gränser, och visa vänlighet mot sig själv och ta sina behov på allvar. Katja betonar vikten av pauser, kollegialt stöd, reflektion och balans mellan det professionella och det personliga jaget, mellan den som ger och den som tar emot. Hon avslutar med rådet att skapa små stunder av stillhet varje dag och ställa frågan: “Hur har jag det just nu?”   Slutsatser Självomsorg är en professionell färdighet – att vara vänligt nyfiken på sig själv och ta sina signaler på allvar. Gränssättning mot både klienter och organisationen är centralt för hållbarhet och professionellt ansvar. Återhämtning, kollegial gemenskap och reflektion stärker både individen och kvaliteten i arbetet.

I andra delen pratar vi om lösningarna. Lasse Bergström delar sina erfarenheter av 35 års nykterhet och visar hur LifeRing fungerar som ett sekulärt alternativ till 12-stegsprogrammet. Vi pratar om mötena, vardagsknepen och hur man stärker sitt “nyktra jag” när rösten inom en lockar till återfall. Det blir öppna insikter, hopp och konkreta verktyg för dig som vill förstå – eller själv hitta vägen till en hållbar nykterhet.

Hur blir man egentligen alkoholist – är det arv, miljö eller slumpen? I första delen berättar Lasse Bergström om sin egen resa och vi pratar om mekanismerna bakom beroende: tolerans, abstinens och den smygande kontrollförlusten. Du får höra varför alkoholproblem kan drabba vem som helst, oavsett bakgrund, och varför “parkbänken” ofta står mitt i vardagsrummet. Det här är berättelsen om vägen ner – och om vad som händer när allt kraschar.