Advertise on podcast: Digitala lektioner

Kristina Alexanderson möter forskaren Susanne Kjällander som är föreståndare för förskoleutbildningen på Stockholms universitet. Hon forskar även om digital kompetens och lärande i förskolan. I poddavsnittet talar de om hur pedagoger i förskolan kan arbeta för att utveckla små barns digitala kompetens. Enligt Susanne handlar digital kompetens i förskolan om att små barn behöver få leka och förstå sin vardag. I förskolan använder pedagogerna olika verktyg, digitala såväl som analoga för att ge barnen möjlighet att förstärka och komplettera leken. Det kan vara appar för att lära sig klockan, eller lyssna på fåglar eller en sagobok som läser upp en berättelse på ett annat språk. I podden ger Susanne exempel på praktiska övningar för att stärka barnens digitala kompetens.

Kristina Alexanderson möter Linda Mannila som forskar om digitalisering, utbildning och samhällsutveckling på Linköpings universitet. De pratar om artificiell intelligens och vad du som lärare behöver förstå kring tekniken.  Frågan är inte om AI-verktyg ska användas i skolan eller inte, enligt Linda Mannila. Tekniker och digitala verktyg som används i samhället går inte att stänga ute från skolan och undervisningen. Att förstå och kunna använda tekniken handlar snarare om digital kompetens. Så det viktigaste, anser Linda, är att elever och lärare bygger upp en grundläggande förståelse för AI-verktyg som ChatGPT. Det vill säga, till en nivå så att man förstår vad ChatGPT är och vad det finns för möjligheter och begränsningar med verktyget.

Kristina Alexanderson möter Christina Löfving som forskar om elevers digitala kompetens på Göteborgs universitet. I det här livesända avsnittet lyfter Christina begreppet ”onlife” i ett samtal om gränsen mellan skola och fritid på nätet. Var går gränsen där läraren inte längre är ansvarig för elevernas tillvaro på nätet? Christina Löfving använder sig av begreppet ”onlife” för att visa att det inte går att dela upp elevernas tillvaro i ett ”online” och ”offline”. De två går in i varandra och var ansvaret börjar och slutar kan vara svårt för lärare att förhålla sig till. Därför är elevernas digitala kompetens en viktig ingång. I det här avsnittet berättar Christina hur hon lyssnar in sina elever för att få förståelse för deras liv och fritid, och på så sätt förstå vad digital kompetens behöver vara för dem.   

Kristina Alexanderson möter Iman Eshani, högstadielärare i SO-ämnena i Tensta, i ett samtal om tillit och källkritik.   Hur skapas tillit till källor i ett område där många upplever att samhället motarbetar dem? För att bemöta elevernas oro arbetar Iman Eshani för att skapa mänskliga möten mellan sina elever och institutioner i samhället. Han bjuder in primära källor – såsom polisen, socialtjänsten eller media – till samtal med eleverna. Eleverna får sedan arbeta vidare med diskussionen i digitala format och göra sina röster hörda som ambassadörer för sin samlade kunskap.

Kristina Alexanderson möter lärarstudenten Johanna Barverlid. Johanna berättar hur lärarstudenter förbereds för att lära ut till barn i ett digitaliserat samhälle. När Johanna Barverlid genomförde sin praktik slogs hon av hur lite digitala hjälpmedel faktiskt används i klassrummet. Efter ett år som lärarstudent upplever Johanna att hon saknar undervisning i hur hon ska arbeta med digitaliseringen när hon väl kommer ut till eleverna. I avsnittet lyfter Kristina Alexanderson och Johanna Barverlid frågor om vilken roll digitala verktyg ska ha i undervisningen och vilket ansvar skolan har i att utbilda eleverna om nätet. 

Kristina Alexanderson möter Monica Staub Halling, skolbibliotekarie i Lund. Hon berättar hur hon lär elever vad hon kallar nätvett för att förbereda dem för livet på internet. Isvett, båtvett och badvett, men även nätvett. I sann Sjöräddningssällskap-anda använder Monica Staub Halling och hennes kollegor begreppet nätvett med sina elever. Det är för att beskriva hur situationer på nätet kan kräva vissa regler och förhållningssätt. Genom utdrag ur skönlitteratur och olika övningar för hon samtal med elever som ger dem verktyg att hantera den digitala samvaron.

Kristina Alexanderson möter Ingela Netz, verksamhetsutvecklare i Nykvarn kommun. Hon lyfter kommunikation som ett särskilt viktigt verktyg i arbetet med digital kompetens. Ingela Netz arbetade som rektor på Parkskolan i Salem när coronapandemin bröt ut. Som ledare för skolan tog hon snabbt på sig ansvaret att hålla ihop verksamheten när de gick över till distansundervisning. I det här avsnittet berättar Ingela om sina lärdomar och hur viktigt det är med ett gemensamt språk, mål och vision för att det ska fungera att arbeta och utvecklas tillsammans digitalt.

Kristina Alexanderson möter Martin Fernström, lärare i svenska och matematik i Årsta. Han berättar hur han främjar kollektivt lärande genom programmering. När Martin Fernström lär ut programmering till elever i årskurs 6 vill han att de ska ha en tydlig målprodukt. En målprodukt kan till exempel vara ett spel. Produkten utvecklar de tillsammans genom att prova sig fram, testa för buggar och komma fram till åtgärder. Martin är själv intresserad av programmering, men inget proffs, och han berättar att lärare inte borde skrämmas av att en del elever är bättre på att koda än vad de är. Det är snarare en öppning för samarbete och kollektivt lärande av digital kompetens.

Kristina Alexanderson möter Anna Rosenqvist, författare och lärare i svenska på Shanghai International Studies University i Kina. Hon berättar om när hon lärde ut källkritik till högstadieelever i Sverige genom att utgå från frågor och händelser i klassrummet. När Anna arbetade som högstadielärare i Sverige lärde hon ut svenska och engelska, men även källkritik. Vid den tiden upplevde Anna att det fanns väldigt lite material som kunde användas för lektioner i källkritik. I det här avsnittet berättar hon därför hur du kan använda situationer som uppstår i klassrummet för att utbilda elever i digital kompetens.

Kristina Alexanderson möter Mari Palm, IKT- strateg i Håbo kommun. Hon pratar om den lärande organisationen och att jobba med digital kompetens ur ett strategiskt perspektiv. När Mari Palm arbetar med skolans digitalisering ser hon både till infrastruktur och utbildning. I det här avsnittet lyfter hon vikten av strategi och stödstrukturer i skolan och att se teknik som en möjliggörare istället för ändan i sig. För i slutändan handlar det om att tillgängliggöra lärandemiljön för eleverna i den verklighet som de befinner sig i.

Kristina Alexanderson möter Ingela Lindström, lågstadielärare i Huddinge, i ett samtal om att publicera innehåll på nätet – och eventuella konsekvenser som kan komma av det. Får en lärare publicera elevers arbeten på nätet? När Ingela Lindström ville visa upp elevernas arbeten för deras föräldrar online möttes hon av frågor från sina elever. Var det verkligen okej för henne att göra så? Istället för att släppa idén valde Ingela att se det som en möjlighet att fortbilda både sig själv och eleverna i digital kompetens.

Kristina Alexanderson möter Fredrik Sandström, lärare i svenska på högstadiet i Arboga. I samtalet tar Fredrik upp frågan om elevers integritet och när digitala verktyg fungerar mindre bra för lärande.  Fredrik Sandström var tidig med att använda sig av digitala verktyg i undervisningen. Redan 1997 började han bygga webbplatser för att dela elevernas arbeten med föräldrar och anhöriga. Men i takt med att fler hittade till internet förstod han vilka konsekvenser det kan få för eleverna att deras arbeten ligger ute på nätet. Idag har Fredrik ett annat förhållningssätt till digitala verktyg. I avsnittet lyfter han och Kristina frågan om integritet och vilket ansvar läraren har för spridningen av elevernas uppgifter. Både kort- och långsiktigt.