Advertise on podcast: Forskarmötet

En butik kan vara både en trygghetsskapande mötesplats och en plats som skapar fler tillfällen för brott. Just den dubbelheten står i centrum när nationalekonomen Hans Seerar Westerberg gästar Forskarmötet för att tala om sambandet mellan handelsverksamhet, brottslighet och ekonomisk utveckling i utsatta områden. Samtalet visar hur svårt det är att förstå handelns roll utan att samtidigt se på arbetsmarknad, trygghet, lokala institutioner och människors möjligheter att ta sig in i samhället genom arbete.. Hans Seerar Westerberg – doktor i nationalekonomi och forskare vid Handelns Forskningsinstitut, HFI – har en postdoc-finansiering hos Handelsrådet. Läs mer här: https://handelsradet.se/forskning-och-utveckling/stipendiater/handelsverksamhet-och-brottslighet-i-utsatta-omraden-ett-dubbelriktat-samband/ Inspelat i september 2026 i Stockholm.

– Innovation förknippas huvudsakligen med teknik. Men innovationer i livsmedelshandeln i Ukraina handlar framför allt om nya sätt att organisera sig, nya arbetsrutiner och samverkan. Lyssna på forskaren Nataliya Galan, Högskolan Väst, som fått medel från Handelsrådet för projektet "Resilient livsmedelshandel – lärdomar från Ukraina". Hon berättar om hur hon vid själv som ukrainare och entreprenörsforskare blev överraskad över hur väl butikerna fungerar och över det varierade utbudet. – Livsmedelshandeln har blivit samhällskritisk infrastruktur, säger hon och fortsätter: – Personalen blir den största utmaningen. Det är den som är den viktigaste frågan. Inte el, inte internet. Personalen är den viktigaste resursen, det viktigaste ansvaret; det viktigaste som företaget har. Och företagen investerar väldigt mycket i personalutveckling och i åtgärder för att kunna behålla sin personal. Läs mer om projektet här: https://handelsradet.se/forskning-och-utveckling/forskningsprojekt/resilient-livsmedelshandel-lardomar-fran-ukraina-om-entreprenoriell-anpassning-i-tid-av-krig/ Inspelat i Stockholm 2026.

Kjetil Falkenberg om ljudet som gör skillnad i butiken by Handelsrådet

Pandemin, distansarbete och e-handel förändrar folks rörelsemönster och konsumtion. Det påverkar i sin tur både stadskärnor och bostadsområden, och ger upphov till långsiktiga trender i infrastruktur, stadens utformning, hyresnivåer och fastighetsvärden. Lyssna på Herman Donner, forskare på KTH, tala om det Handelsrådsfinansierade projektet ”När, var och vem: Rörelsemönster och handelns urbana utveckling”. Läs mer om forskningsprojektet här: https://handelsradet.se/forskning-och-utveckling/forskningsprojekt/nar-var-och-vem-rorelsemonster-och-handelns-urbana-utveckling/

Hur forskar man kring något som inte blev av? I slutet av 2024 skulle en ny klass-3-miljözon införas i centrala Stockholm. Vad gäller personbilar och lätta lastbilar skulle bara rena elfordon, gasfordon med utsläppsklass Euro 6 och bränslecellsfordon vara tillåtna där. Men, kommunens beslut om den nya miljözonen överklagades av ett antal bolag som verkar i området. Efter många turer är framtiden för miljözonen fortfarande inte avgjord. Ärendet ligger nu hos länsstyrelsen (december 2025). Hör Niklas Elert, forskare på HFI, Handelns forskningsinstitut, berätta om hur projektet utvecklat sig efter detta; med intervjuer med handlare och utblickar till andra delar av staden. Läs mer om projektet här: https://handelsradet.se/forskning-och-utveckling/forskningsprojekt/miljozoner-och-foretagande-vagar-till-ekonomiskt-hallbar-anpassning/

– Det har skett en explosiv utveckling av kunddata. Generering och användning av kunddata har ökat enormt med nya teknologier. Det kommer att fortsätta, inte minst kopplat till AI. Det konstaterar Johan Hagberg, forskare och professor i företagsekonomi med särskild inriktning på marknadsföring, Handelshögskolan i Göteborg, och gäst i detta avsnitt av podden Forskarmötet. Han är aktuell hos Handelsrådet med forskningsprojektet ”How privacy shapes retailers and the retail market.” För kunden finns en balansgång mellan att dra nytta av personaliserad kommunikation och anpassade tjänster, och viljan till integritet. – Hos företagen handlar balansgången mellan att värna kundens integritet och möjligheten att kunna personalisera. Lyssna på poddsamtalet med honom här och läs om projektet här: https://handelsradet.se/forskning-och-utveckling/forskningsprojekt/how-privacy-shapes-retailers-and-the-retail-market/. Inspelat i maj 2025 i Göteborg.

Det talas mycket om gapet mellan vad kunden säger sig vilja göra kring sina hållbara och hälsosamma matval, och vad hon faktiskt gör när hon är i butiken med kundkorgen i handen. Lyssna på Axel Welinder, forskare vid högskolan i Kristianstad, aktuell med ett forskningsprojekt kring hur handeln skulle kunna hjälpa konsumenten att stänga gapet mellan vilja och göra. – Det finns en tendens att man skyller på konsumenten: ”Det är konsumentens val”, säger Axel Welinder och konstaterar samtidigt att konsumenten ju faktiskt väljer utifrån det som finns på butikshyllan. Och här identifierar projektet ytterligare ett annat gap, ett gap som finns hos handlaren och handelsföretagen och som på motsvarande vis speglar dynamiken mellan intentioner och handlingar. Läs om det aktuella forskningsprojektet här https://handelsradet.se/forskning-och... Podden är inspelad i oktober 2025 i Lund.

Förändrade köpvanor på mat i dyrtider och konsekvenser för folkhälsan är avstampet för detta avsnitt av Forskarmötet. Framför mikrofoner finns Jonas Nordström, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, som tillsammans med sina forskarkollegor nu (februari 2025) mitt uppe i ett tvåårsprojekt kring konsumtionsvanor. Han berättar att svenskarna faktiskt verkar börjat äta mindre på senare tid, och konstaterar vidare att inköpen av färsk fisk sjunkit med en tredjedel under den undersökta perioden. Också konsumtionen av färsk frukt och grönt har sjunkit rejält. I podden diskuterar han begrepp som ”cheapflation” och nudgingens tillkortakommanden visavi priset i livsmedelsvalen. Läs mer om forskningsprojektet här: https://handelsradet.se/forskning-och-utveckling/forskningsprojekt/forandrad-konsumtion-i-kristider-effekter-av-stigande-priser-pa-livsmedel-energi-och-boende/ Podden är inspelad i Lund i februari 2025.

- Kunderna efterfrågar hur man som företag tar hand som sin vara i hela processen; både hur den produceras, transporteras och säljs i butiken. Men också kring vad som händer sedan, när man använt varan. Kan jag lämna den tillbaka för återvinning på något sätt? Kan den användas på nytt vis? Vad är det för typ av material? Det här ställer högre krav. Det konstaterar Jenny Karlsson, gäst i detta avsnitt av Forskarmötet. Hon är lektor i företagsekonomi på Handelshögskolan i Karlstad och tillika forskare vid centrum för tjänsteforskning. Hon är mitt i ett forskningsprojekt som fått finansiering av Handelsrådet, kring återbruk i handeln. Det primära studieobjektet har varit den cirkulära gallerian Rundgång mitt i centrala Karlstad. Läs mer om projektet här: https://handelsradet.se/forskning-och-utveckling/forskningsprojekt/again-aterbruk-i-handeln/ Podden är inspelad i januari 2025 i Karlstad.

– Med det cirkulära kommer nya aktiviteter som man kanske inte tänkt på. Om ett företag ska köpa tillbaka en använd produkt måste den bedömas. Ska den köpas tillbaka, går den att sälja, hur mycket är den värd, är den säker, behöver den repareras, tvättas, hur ska den presenteras? Det säger Joakim Kembro, Lundaforskare och logistikexpert. Förutom ställningstaganden kring ägandeskapet av en tidigare använd vara, finns ett växande problem med förfalskningar. – Sammantaget ställer det här krav på kompetent personal som kan göra den här första checken ute hos detaljist. Lyssna på Joakim Kembro som talar om den nya logistiksituation som uppstår och pockar på lösningar, i en läge där samhället och handeln strävar mot cirkularitet. Läs om hans Handelsrådsfinaniseriade forskningsprojekt: https://handelsradet.se/forskning-och-utveckling/forskningsprojekt/transformerade-logistiknatverk-for-cirkular-ekonomi-och-hallbar-konsumtion-inom-svensk-handel/ Inspelat i december 2024.

Uni Sallnäs, biträdande professor och forskare Linköpings universitet, har fått pengar från Handelsrådet för att undersöka vad förväntningarna på allt snabbare e-handelsleveranser gör med hållbarheten. – Den allmänna uppfattningen är att snabbt är dåligt, därför att man exempelvis inte hinner få upp fyllnadsgraderna i lastbilarna. Men samtidigt har vi sett att det kanske inte är riktigt så enkelt, säger Uni Sallnäs. Nu vill hon och hennes forskargrupp, bland annat genom att låta konsumenter föra köpdagbok, testa nyanserna kring förhållandet snabbhet och e-handelsleverans. Kommen så här långt, ungefär halvtid i projektet, är några mönster tydliga. Ett är att konsumenten helst väljer det leveransalternativ som listas högst upp i köpsituationen. Ett annat är att konsumenterna långt ifrån är någon enhetlig grupp. – Det blir så tydligt att det handlar om individer, något som kanske inte alltid fångas upp i de stora enkäterna. Vissa gillar att planera och tänka igenom, andra är spontana och impulsköper. Vissa avskyr hemleveranser, vissa gillar inte ombud och älskar boxar, andra tvärtom, säger Uni Sallnäs och skisserar framtida möjligheter för e-handlare att med hjälp av AI skräddarsy leveransalternativ i checkouten. – Sedan kan man ju som konsument också tänka på att man har ett ansvar, vara medveten om att att vad man gör har miljömässiga effekter. Det är lätt att bli indragen i en allmän hets, konstaterar Uni Sallnäs. Podden är inspelad i december 2024 i Stockholm.

– Man ska inte hålla på att utveckla nya koncept om man inte är beredd att också utveckla utvärderingen. Om man ändå bara utvärderar utifrån sälj, är det bortkastade pengar. Det säger Ulf Johansson, professor på Ekonomihögskolan, företagsekonomiska institutionen och även föreståndare på Centrum för handelsforskning, Lunds universitet. Han är högaktuell hos Handelsrådet med sitt forskningsprojekt Att framtidssäkra den fysiska butiken via nya butiksformat – hur utvärdera nya butiksformat? Nya koncept är en viktig av utvecklingen av den fysiska handeln, både i ljuset av digitalisering och nya konsumentbehov. Men hur kan dessa nya format motivera sin existens om inte också sättet att utvärdera dem förändras? Det traditionella, som har försäljning som bas, behöver kompletteras. I podden konstaterar Ulf Johansson att om nyutvecklade fysiska format enbart mäts på traditionella vis med försäljning i fokus, så kommer de inte ha så stora chanser att överleva, trots att syftet var att erbjuda kunden något nytt som ligger tiden. Podden spelades in i oktober 2024 i Stockholm.

Hör HFI-forskaren Anders Bornhäll berätta om detaljhandelsföretagens överlevnadsstrategier under och efter pandemin. En av slutsatserna är att de företag som fokuserade på internt genererade medel blev mer motståndskraftiga och klarade krisen bäst. Men det finns orosmoln vid horisonten. – Vi kan se att även om det till synes är så att de stöd som fanns, hjälpte många företag ta sig igenom krisen och överleva, så ser vi nu andra tecken. Att företagen fick vänta med skatteinbetalningar, räddade dem möjligen för stunden, men nu har många problem att betala, konstaterar Anders Bornhäll. Slutrapporten från hans Handelsrådsfinansierade forskningsprojekt "Överleva pandemin: Återförsäljarnas anpassningsstrategier" innehåller insikter som inte bara specifikt handlar om Covid-19-pandemin utan också kan komma till nytta för det samhälle och de branscher som vill stå förberedda och motståndskraftiga inför en möjlig framtida kris. Läs rapporten här: https://handelsradet.se/forskning-och-utveckling/forskningsprojekt/surviving-the-covid-19-pandemic-retailers-adaptation-strategies/ Podden spelades in i oktober 2024 Stockholm.

– Sociala robotar ska inte ersätta personal, utan vara ett komplement som utför uppgifter som annars inte hinns med – som att ge råd och tips i kön till delikatessdisken. De kan också komma till användning i obemannade butiker. Det säger Lars Witell, professor i företagsekonomi med inriktning marknadsföring vid Linköpings universitet. Han är aktuell hos Handelsrådet med forskningsprojektet ”Kundupplevelse i förändring”, som så småningom ska utmynna i handfasta råd till branschen. I podden berättar han om praktiska försök ute i butik med den talande roboten, skillnaden i hur barn och vuxna bemöter den och om att män och kvinnor interagerar olika med den talade roboten. Han diskuterar det faktum att många kunder upplever att personaltätheten och därmed andelen sociala kontakter minskat. – Det fysiska mötet, den sociala interaktionen, är central för många människor. Det blir mindre och mindre av sådana naturliga kontaktpunkter, säger Lars Witell och fortsätter: – Och jag tror att det är för enkelt att säga att det här behovet är åldersrelaterat. Även unga gillar social interaktion och ensamhet är en större och större utmaning för samhället. Handeln är en naturlig mötesplats och har en viktig roll att spela här.

– Butiksmedarbetarnas roll blir allt viktigare; med högre krav på att ge bra service och läsa av kunden. Det brukar vi generellt prata om i handeln. Och nu, med videomötet, kom det ytterligare till kanal där de ska kunna hjälpa kunderna. Det säger Karina Töndevold Liljedal, docent och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, aktuell hos Handelsrådet med ett forskningsprojekt som rör digitala kundmöten i butik. Lyssna på henne i ett samtal med Handelsrådets Ylva Åkesson om ”fygitala” kundmöten i butik, möten där det fysiska och digitala vävs ihop till ett. Som när en säljare – på plats i butik – hjälper en kund som sitter hemmavid och använder telefonens kamera i ett videomöte. Eller som i en livesändning över nätet där företaget i lättsamma former presenterar sina egna produkter och lösningar, med en ordinarie medarbetare som ”programvärd”, kanske med hjälp av gäster i studion. I podden berättar också Karina Töndevold Liljedal kring Center for Retailing på Handelshögskolan i Stockholm. Läs mer om forskningsprojektet här. https://handelsradet.se/forskning-och-utveckling/forskningsprojekt/digitala-kundmoten-i-fysiska-butiker-kan-videomoten-och-videomaterial-oka-forsaljning-och-nojdhet/ Programmet spelades in i juni 2024 Stockholm.