Advertise on podcast: Matarvspodden

I det här avsnittet reser vi tillbaka till 1920-talets Sverige via Sörängens husmodersskola i Småland. Vi djupdyker i mockatårtans kulturhistoria och traditioner och möter berättelser om husmodersutbildning, kakbak, ostkakor, puddingar och andra klassiska recept. Vi pratar om allt från surrogat och sparsamhet till fest, gemenskap och glädjen i att duka fram en hembakad tårta. Det här är ett avsnitt om recepten vi bevarar, människorna som skrev dem och smakerna som fortfarande väcker minnen. Följ med på en resa genom kulturhistoria, bakglädje och levande traditioner. Vem kan motstå en god ostkaka, nybakade småkakor eller en klassisk mockatårta?   Medverkande:Carina Carlsson, mockatårteexpert, antikvarie och kultursamordnare, Lerums kommun samt medlem i forskarnätverket Matarv.Anneli Ekström, lärare och samt medlem i forskarnätverket Matarv. Medförfattare till ” Matminnen från Sörängen: en tidsresa till 1920-talets husmodersskola” i Matarvets trådar: från antik fisksås till svenskt fredagsmys (Carlssons bokförlag 2023).Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Matarvspodden gästas av masterstudent Maja Loberg för att prata om siklöjans (lågåsild) roll som matarv i regionen Innlandet, Norge. Det blir ett samtal om fiskens potential kopplat till identitet, kulturarv och hållbarhet. Vi pratar fiskets historia, handens kunskaper, matexperiment och siklöjans roll för hållbara matframtider. Medverkande: Maja Loberg, masterstudent som jobbat med ett projekt om siklöja i Norge inom ramen för projektet FoodStoriesLisa Haeger, Matarvspoddens moderator

I det här avsnittet möter stenåldern vår egen tid. Vi utforskar vad som menas med paleokost och den så kallade evolutionära kostcirkeln. Vem var Österödskvinnan? Hur såg “skafferiet” ut i stenålderns Bohuslän, och hur skiljer det sig från moderna dieter eller medelhavskost? Vi pratar obesitas, dieter och kulturarvsbruk med dietisten och näringsfysiologen Ingrid Persson, samt arkeologen och kulturarvsforskaren Maria Persson. Vi granskar varför kosttrender kommer och går, och vad trenderna säger om vår samtid.Medverkande: Maria Persson, arkeolog och kulturarvsforskare, docent, Institutionen för historiska studier, GU. Ingrid Larsson, dietist och näringsfysiolog, docent i experimentell klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och GU. Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator.

Följ med på en resa genom tid och rum till Kuba. Efter en historisk bakgrund landar vi i början av 1900-talet och får ta del av ny forskning om den svenska jordbrukskolonin Bayate på Kuba. Här levde mellan 1905-1920 runt 360 familjer och höll svenskt matarv vid liv i ett tropiskt landskap. Det här är ett samtal om mat som bär med sig minnen, migration och historia. Om hur matkultur både bevarar och förändras när den färdas över tid, regioner och hav.  Medverkande: Håkan Karlsson, professor i arkeologi och kulturarvsforskare vid Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet. Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator.

I det här avsnittet tar vi med lyssnaren på en matresa genom Spaniens sju kök. Tillsammans med Spanienkännaren Thomas Gustafsson utforskar vi hur mat kan bära historia, identitet och regional tradition. Vi får insyn i hur måltider och råvaror speglar århundraden av kulturmöten, men också hur svenskt matarv är tillgängligt i Spanien i vår nya globala tid. Det här är ett samtal om gastronomi som kulturarv och mathantverk genom Spaniens mångfacetterade måltidskultur.Medverkande:Thomas Gustafsson, Spanienkännare och författare till boken Spaniens sju kök (Carlsson bokförlag 2025). Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator.

Vad säger ett bröd om en plats – och om vårt matarv? I Uppland och Mälardalen har rågbröd bakats och ätits i århundraden. I brödkulturen möts jordbruk, hushållskunskap och hantverk i en levande matarvstradition som bakats, förädlats och traderats i generationer – inte minst genom Hemmets kokbok. I detta avsnitt bekantar vi oss med två bröd: Brogårdsbröd och Upplandskubb och pratar gamla brödbakstraditioner. Medverkande: Peter Liljenstolpe, fil. doktor i arkeologi, aktuell med ett kapitel om Brogårdsbröd som matarv i antologin Rätt på rätt: matarv från när och fjärran (kommer på Carlssons bokförlag 2026). Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

I det här avsnittet möter vi religionsvetaren Martin Berntson och samtalar om Elias Fries, prästsonen som skulle komma att bli känd som mykologins fader. Som en av 1800-talets folkbildare försökte han lära svenskarna att äta svamp, något de länge betraktat som ”djurföda”. Hans vetenskapliga arbete drevs av både tro och nyfikenhet, och hans insats blev en brygga mellan humaniora och naturvetenskap, mellan förnuft och vördnad. För Fries var svampen inte bara ett födoämne – den var en port till det gudomliga i naturen. Medverkande: Martin Berntson, professor i religionsvetenskap, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitetLisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Generationer av barnboksläsare har mött mattraditioner genom böcker och filmer om Emil i Lönneberga. Och vem blir inte berörd av berättelsen om det stora tabberaset i Katthult? Tillsammans med historiker Pia Lundqvist djupdyker vi i det matarv som speglas i Emilböckerna, om matens roll till vardags och till fest, om fattigdom och välstånd och mycket mer. Medverkande: Pia Lundqvist, professor i historia, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitetLisa Haeger, Matarvspoddens moderator.

Pulvermaten avslöjar mycket om vår matkultur och när Matarvspodden möter kulturarvsforskaren Maria Persson och industrihistorikern Johannes Daun tar de oss med längst pulvermatens berg och dalbana där pulvermat pendlat mellan att vara hypermodern till att vara en utskälld del av vår matkultur. Det blir en berättelse som skildrar en del av vårt moderna konsumtions- och industrisamhälle. Det blir också en nostalgisk vandring bland hissade och dissade pulvermatsprodukter. Varför inte vispa upp en pulvermousse att avnjuta medan du följer med i denna djupdykning i pulvermatens historia!  Musik i podden: Pulvermos Blues av Svenne Rubins. Medverkande: Johannes Daun, historiker, 1:e antikvarie vid Textilmuseet Borås.Maria Persson, arkeolog och kulturarvsforskare, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator.

Mat är inte bara bränsle för kroppen – det är också en djupt rotad del av vår kultur och identitet, så även för kagulufolket i Tanzania. Matarvspodden gästas av Malin Petzell, språkforskare vid Göteborgs universitet, som studerat språk i Morogoro, Tanzania, där hon bodde hos kagulutalarna Rozadina och Sauli Lengoliga. Där fick hon en inblick i hur maten och måltidstraditioner binder samman generationer. Vi utforskar kagulufolkets matkultur och pratar maträtter som Gali, risrätter och bananbröd.  Medverkande Malin Petzell, professor i afrikanska språk, Göteborgs universitetLisa Haeger, Matarvspoddens moderatorSe poddens hemsida för lästips: https://www.gu.se/kritiska-kulturarvsstudier/forskning/matarv/matarvspodden

Från överdådiga stilleben till magnifika måltidsscener - mat är ett ständigt återkommande tema genom konsthistorien - som motiv och som konstnärligt material. Matarvspodden ger sig i kast med mat i konstverk från historia och nutid. Vi pratar sinnliga upplevelser, mat i samtidskonst, lockande matkonst och konst som väcker obehag. Vi möter konst av Damien Hirst, Meret Oppenheim, Felix Gonzalez-Torres, Skagenmålarna och många fler när konstvetaren Viveka Kjellmer gästar Matarvspodden.Medverkande Viveka Kjellmer, docent i konstvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Gästabud och festmåltider i medeltida Polen och Norge användes som politiska verktyg för att symbolisera rikedom och auktoritet. Genom gästabuden kunde man vinna lojalitet, skapa allianser eller ta makten över konkurrenter. Vi pratar gästfrihet, politik, vikingafester, auktoritet och konflikter med Wojtek Jezierski, professor i historia vid Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet. Vi möter allt från skrytmåltider till mordiska tillställningar och vad som skulle kunna beskrivas som medeltidens rap battles. MedverkandeWojtek Jezierski, professor i historia, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator. För lästips: https://www.gu.se/kritiska-kulturarvsstudier/cchss-poddar/matarvspodden

Vi tar oss an den japanska teceremonin Chanoyu och pratar om dess rötter, historia och utformning. Thomas Ekholm, doktor i japansk historia, Göteborgs universitet, lotsar oss genom teceremonins kulturarv, hur den tagits emot i västvärlden och om dess betydelse i japansk kultur. Följ med på en tur bland matchate och teskolor, från gästfrihet till exotisering. Medverkande Thomas Ekholm, doktor i japansk historia, verksam vid Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator Se poddens hemsida för lästips: https://www.gu.se/kritiska-kulturarvsstudier/forskning/matarv/matarvspodden

Den medeltida matordningen på våren var en blandning av försakelse och frosseri. Under långfastan innan påsk var kött, mjölk och ägg förbjuden mat. När fastan bröts på Påskdagen passade man på att äta rejält av allt som varit förbjudet under fastan. I medeltidsstaden Lödöse har arkeologerna hittat spår från både fasta och fest. Men vad åt man vid vårens högtider och vilka källor finns det? Vilka skillnader kan man se mellan mat vid olika högtider under året och vilka likheter finns det mellan vår påskmat idag och det man åt i Medeltidens Sverige? Medverkande Marie Schmidt, arkeolog och museipedagog, Lödöse museum Liselotte Öhrling, arkeolog och museipedagog, Lödöse museumHaeger, Matarvspoddens moderator Producent: Jenny Högström Berntson, Göteborgs universitetLjudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet För recept och lästips: https://www.gu.se/kritiska-kulturarvsstudier/cchss-poddar/matarvspodden Musikslinga: Medieteknik

Humrar har lämnat spår i kulturhistorien och förknippas inte sällan med lyx och överflöd. Under lång tid har humrar varit viktiga resurser för människors strävanden, oavsett om det handlat om fiske, konst, djurrätt, regional marknadsföring eller som meningsbärande ingrediens i lyxiga måltider. Matarvspodden gästas av etnologen Simon Ekström som ger oss en inblick i hummerns mångfasetterade roll i vårt matarv – från de fattiga fiskarnas vardagsmat till fine dining personifierad.Medverkande:Simon Ekström, professor i etnolog vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap och Centrum för maritima studier, Stockholms universitetLisa Haeger, Matarvspoddens moderator