Advertise on podcast: Diabeteslabbet

Att låta bli mat under 16 timmar av dygnet, mer eller mindre skippa kolhydraterna  eller försöka äta antiinflammatoriskt. Det florerar ett helt gäng med olika sätt att äta på därute – för att gå ner i vikt, hålla blodsockret i schack eller bara vara så frisk som möjligt.  Hur funkar de här olika dieterna i kroppar som har diabetes, typ 1 eller typ 2? Är de bra, eller kan de vara mer negativa för kroppen än positiva? Vad säger egentligen forskningen på det här området?   Vi pratar med dietisten och forskaren Afroditi Barouti, som har skrivit en avhandling om just lågkolhydratkost vid diabetes typ 1, och med skribenten och föreläsaren Jacob Gudiol, som har ägnat en stor del av sin karriär åt att läsa in sig på studier kring kost och hälsa – och hjälpa sin publik att tolka dem.  Det här avsnittet handlar om vuxna, inte om barn.    Och ett litet tips – vill du hellre titta på avsnittet finns det också  som vodd. Du hittar det på vår YouTube-kanal youtube.com/@diabeteslabbet  Diabeteslabbet är en kunskapstörstande podd från Svenska Diabetesförbundet. Podden produceras av Splay One med stöd av Diabetesfonden.     Läs mer om aktuell forskning på alltomdiabetes.se    Stöd gärna diabetesforskningen på diabetes.se/ge-stod/gava/   Kontakta redaktionen på [email protected]

Illamående, äckliga rapar, smärta, kräkningar, bubblig mage gasfyllda diarréer eller svår förstoppning. Och dessutom ett blodsocker som åker berg- och dalbana. Gastropares är en vanlig diabeteskomplikation och gör många vardagen till en enda lång kamp.   Trots att 40 procent av alla med diabetes typ 1 och upp till 30 procent av de med typ 2 drabbas av gastropares upplever många drabbade att det finns väldigt lite hjälp att få. Vi frågar diabetesdietisten Eva Olausson varför det är så och hon berättar hur man bör äta för att må så bra som möjligt. Vi pratar också med Anna-Carin Carnebro som fick diabetes när hon var barn och började få magbekymmer i 20-årsåldern. Men det tog hela sex år innan hon förstod vad det berodde på.  Diabeteslabbet är en kunskapstörstande podd från Svenska Diabetesförbundet. Podden produceras av Splay One med stöd av Diabetesfonden.    Läs mer om aktuell forskning på alltomdiabetes.se   Stöd gärna diabetesforskningen på diabetes.se/ge-stod/gava/  Kontakta redaktionen på [email protected]

Han har gjort något som ingen tidigare lyckats med: att till en människa transplantera insulinceller som kan gömma sig för immunförsvaret. Drygt 14 månader senare lever de fortfarande, producerar insulin och mår bra.   När vi första gången besökte Per-Ola Carlsson i hans labb i Uppsala, i det allra första avsnittet av Diabeteslabbet, gav hans forskning ett teoretiskt framtidshopp för typ 1-diabetes. Fyra år senare beskrivs resultaten som ett medicinskt genombrott. Det som tidigare kändes mer som en avlägsen vision – att kunna bota typ 1-diabetes – börjar framstå som fullt möjligt.  Men hur långt har forskningen egentligen kommit? Hur gick transplantationen till? Och vad krävs framåt för att det här verkligen ska bli ett botemedel för typ 1-diabetes?  Diabeteslabbet är en kunskapstörstande podd från Svenska Diabetesförbundet. Podden produceras av Splay One med stöd av Diabetesfonden.    Läs gärna mer på alltomdiabetes.se   Kontakta redaktionen på [email protected]

Vad gör man när insulinet redan är taget – men ditt barn med diabetes typ 1 inte är ett dugg intresserat av att få i sig maten? Och vad händer när barnet lär sig att ”Om jag inte äter den här maten kanske jag får något annat mycket godare istället?”   Att små barn kan vara krångliga i sitt ätande är något som många föräldrar kämpar med. Men när varje måltid också innebär insulindosering, blodsockerkoll och risk för hypoglykemi – då blir dynamiken en helt annan. I det här avsnittet pratar vi om något som många föräldrar till barn med typ 1 kämpar med varje dag: maten.  Dietisten och forskaren Elisabeth Jelleryd försöker förstå hur små barn med typ 1 äter – och hur deras föräldrar navigerar genom måltidssituationerna. Vi får goda råd av psykologen Elsa Håkansson – och så får vi följa med hem till familjen Lundvall där måltiderna inte sällan är en balansakt mellan bra näring och bra blodsockernivåer.   Diabeteslabbet är en kunskapstörstande podd från Svenska Diabetesförbundet. Podden produceras av Splay One med stöd av Diabetesfonden.   Läs gärna mer på alltomdiabetes.se  Kontakta redaktionen på [email protected]

De flesta av oss har lärt oss att det finns två varianter av diabetes: typ 1 och typ 2.
Men vad händer när ingen av diagnoserna riktigt stämmer? När sjukdomen ter sig som en typ 2, men dyker upp redan i tonåren? Eller när flera personer i samma familj insjuknar, generation efter generation? MODY är en mycket ärftlig, genetisk form av diabetes som många lever med utan att veta om det. Hur kommer det sig att den ofta missas? Om det pratar vi med Nael Shaat, en av Sveriges främsta experter på MODY. Vi hör också hur det var för Linda Eriksson som var 13 år när hon fick sin diabetes typ 1 – men efter ett tufft år med insulinbehandling  visade sig diagnosen vara helt fel! Och så hälsar vi på hos forskaren Malin Fex, som försöker förstå exakt vad det är som går fel i generna hos personer med sjukdomen.   Diabeteslabbet är en kunskapstörstande podd från Svenska Diabetesförbundet. Podden produceras av Splay One med stöd av Diabetesfonden.   Läs gärna mer på alltomdiabetes.se  Vill du kontakta redaktionen? Mejla [email protected]

Hur kommer det sig att vissa personer kan leva med diabetes typ 1 i 50, 60, 70 år – utan att utveckla några allvarliga komplikationer? Trots att de under många år bara fick insulin en gång om dagen, och dessutom bara kunde mäta sitt blodsocker genom att lämna ett urinprov till läkaren? Peter M Nilsson är senior professor i klinisk kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet och har länge studerat vad som inom forskningen kallas för ”escapers”. Vad kan de som har levt länge och tagit sig igenom gamla tiders behandling av diabetes typ lära oss för att fler ska kunna skyddas? För även om behandlingen av diabetes typ 1 och prognosen är enormt mycket bättre idag än för 70 år sen, är den ännu inte perfekt.  Vi hälsar också på hos Rolf Kärne. Han har haft typ 1 i över 70 år och har hela livet väntat på att kroppen ska börja säga ifrån – men har än så länge inte utvecklat en enda komplikation.   Diabeteslabbet är en kunskapstörstande podd från Svenska Diabetesförbundet. Podden produceras av Splay One med stöd av Diabetesfonden.   Läs gärna mer på alltomdiabetes.se  Vill du kontakta redaktionen? Mejla [email protected]

Att vara glömsk, virrig och trött från och till är helt normalt. Men är du det ofta och dessutom har haft diabetes under en längre period kan det ha att göra med din sjukdom. Att diabetes, både typ 1 och 2, påverkar vår hjärna, psykologiskt och fysiologiskt, är känt sedan länge – ändå är inte det något vården pratar särskilt mycket om. Hur kommer det sig?   Vi reder ut hur diabetes kan påverka hjärnan. På blodkärlsnivå men också psykologiskt. Vad innebär det att ständigt vara uppkopplad på sin sjukdom? Och vad kan man göra för att både minska diabetesstressen och risken för kognitiv svikt?   I studion David Nathanson, verksamhetschef och överläkare vid den medicinska enheten för endokrinologi vid Karolinska Universitetssjukhuset, Therese Andersbro, lektor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet och Agneta Nordqvist som har levt med diabetes typ 1 i över 50 år.   Diabeteslabbet är en kunskapstörstande podd från Svenska Diabetesförbundet. Podden produceras av Splay One med stöd av Diabetesfonden.   Läs gärna mer på alltomdiabetes.se  Vill du kontakta redaktionen? Mejla [email protected]

Vad kan ett bajsprov säga om din framtida hälsa?
Kanske mer än du tror! Det har nämligen visat sig att bakterierna som lever i vår tarm kan spela en avgörande roll för vår hälsa – till exempel för om vi utvecklar typ 2-diabetes eller inte. Och det verkar också som att ju mer socker, processat kött och raffinerade spannmål vi sätter i oss, desto färre goda bakterier har vi i magen.  Diabeteslabbet åkte till Göteborg för att träffa Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin och en av världens ledande forskare inom hur vår tarmflora påverkar oss. Han leder ett forskarteam som bland annat studerar vad vår tarmflora har för betydelse för risken att utveckla typ 2-diabetes – och vilken mat vi borde fokusera mer på för att hålla oss så friska som möjligt.    Diabeteslabbet är en kunskapstörstande podd från Svenska Diabetesförbundet som produceras av Splay One med stöd av Diabetesfonden.   Kontakta redaktionen på [email protected]

Problem med njurarna är en av de allvarligaste komplikationerna vid både typ 1 och typ 2 – och det är vanligt. Mellan 20 och 30 procent av alla personer med diabetes har någon form av njurpåverkan och fram tills nu har läkarna stått mer eller mindre handlingsförlamade i sin kamp att hjälpa sina diabetespatienter med njurarna. Fokus har istället fått ligga på hålla blodsockret så lågt som möjligt för att det inte ska bli värre. Idag ser det helt annorlunda ut – framför allt för typ 2:or, men även för personer med diabetes typ 1.   Vad är det som har förändrats och vad betyder det? Vi pratar med Maria Eriksson Svensson, överläkare i njurmedicin och även diabetesläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Och så träffar vi Mattias Edsfeldt, som vid 37 års ålder fick veta att han skulle komma att behöva en ny njure.   Diabeteslabbet är en kunskapstörstande podd från Svenska Diabetesförbundet som produceras av Splay One med stöd av Diabetesfonden.  Kontakta redaktionen på [email protected]

Vad betyder egentligen en diabetes typ 2-diagnos? Ett liv kantat av en massa otäcka komplikationer? Att du för resten av livet måste avstå från härligheter som choklad, gräddiga såser och goda viner?   En typ 2-diagnos väcker många skrämmande tankar – men kanske är det också en och annan som får tanken  ”kan jag bli av med sjukdomen och hur ska jag göra då?” Banbrytande studier har visat att det är fullt möjligt att få sjukdomen att gå tillbaka. Men vad krävs för att du ska lyckas, hur lång tid har du på dig och innebär en reverserad diabetes typ 2 att du är botad?  I studion Kerstin Brismar, läkare och senior professor i diabetesforskning, och Micke Göransson som för fem år sedan fick diagnosen typ 2, men idag har helt normala värden.   Diabeteslabbet är en kunskapstörstande podd från Svenska Diabetesförbundet som produceras av Splay One med stöd av Diabetesfonden. Kontakta redaktionen på [email protected]

Bland de som har diabetes är det vanligt med ätstörningar. Det gäller både bland killar och tjejer och i alla åldrar. Men vad är egentligen en ätstörning? Och var går gränsen för när det är dags att söka hjälp? Diabeteslabbet har tagit sig till Lund och träffat Ulf Wallin, psykiater och överläkare vid KompetensCentrum Ätstörningar Syd, som har jobbat med ätstörningsproblematik i snart 40 år. Vi pratar också med Malin Andersson. Hon har diabetes typ 1 och var bara 12 år när hon lärde sig att man kan gå ner i vikt genom att skippa insulinet – en insikt som blev starten på en över tio år lång kamp mot ätstörningen.  Diabeteslabbet är en kunskapstörstande podd från Svenska Diabetesförbundet som produceras av Splay One med stöd av Diabetesfonden. Stöd diabetesforskningen på diabetes.se/gava Kontakta redaktionen på [email protected]

Hur påverkar sömnen våra kroppar egentligen – och vårt blodsocker? Varför är det så vanligt med sömnbesvär hos dem som har diabetes, både typ 1 och typ 2? Och vad kan man göra för att sova bättre, trots en stökig sjukdom? Diabeteslabbet åkte till Uppsala universitets sömnlabb och träffade sömnforskarna Christian Benedict och Jonathan Cedernaes.

Den 14 november 2024, på Världsdiabetesdagen, ordnade Svenska Diabetesförbundet ett evenemang i riksdagen för att uppmärksamma diabetes och diskutera hur framtiden för svensk diabetesvård ser ut. Vilka mediciner och medicinska hjälpmedel kan vi förvänta oss de närmaste åren, och vad måste till för att färre ska drabbas av komplikationer? I det här specialavsnittet av Diabeteslabbet får du höra ett urval av de samtal som fördes under dagen.   Samma dag som evenemanget ägde rum släpptes också rapporten Diabetesbarometern, där diabetespatienters hälsa och behandlingsresultat jämförs mellan Sveriges regioner.   Evenemanget gjordes i samarbete med riksdagsledamöterna Magnus Resare, Marie-Louise Hänel Sandström, Thomas Ragnarsson, och Mikael Dahlqvist.

Vad händer inom diabetesforskningen just nu? Vad kan vi förvänta oss av framtidens diabetesvård? Den stora konferensen EASD, European Association for the Study of Diabetes, har nyligen ägt rum och är en av de viktigaste plattformarna för hela världens diabetesforskning. Vilka var det hetaste puckarna 2024? Det snackar vi om med Jarl Hellman, överläkare vid sektionen för endokrinologi och diabetesvård på Akademiska sjukhuset i Uppsala och Mikael Rydén, professor i klinisk och experimentell fettvävsforskning vid institutionen för medicin vid Karolinska institutet.   Det här poddavsnittet finns också inspelat som ett voddavsnitt. Kolla gärna in det på Diabeteslabbets Youtube-kanal: youtube.com/@diabeteslabbet

Hur kommer det sig att en 22-åring med träning som sitt största intresse får diabetes typ 2? Eller en person i tidiga 40-årsåldern, som tillbringar timmar i löpspåret varje vecka?  Länge antogs diabetes kunna delas in i två typer av sjukdom, typ 1 och typ 2. Men 2018 kom en svensk studie som visade att det snarare finns minst fem olika varianter. En studie som revolutionerade hela diabetesvärlden och synen på typ 2. Vi har träffat Emma Ahlqvist, docent och forskare inom genetik och diabetes vid Lunds universitet, som var den som ledde studien. Vi pratar också med Tom Heidelbach. Han vet säkert att han har typ 2, ändå menar läkarna att hans diabetes är en gåta.