Advertise on podcast: Café Bambino

I veckans avsnitt gästas vi av Signe Krantz, skribent och ordförande för Transammans, en förening för transpersoner och närstående. Häromveckan lämnade hon tillbaka ett HBTQ-pris hon tilldelats av Öppna Moderater, efter ett utspel från partiet som hade att göra med den nya lagen om könstillhörighet. Varför gjorde hon det, och vad betyder Moderaternas utspel för transpersoners säkerhet? Men innan dess går vi igenom krisen i Norge och relationen mellan Mette Marit och Jeffrey Epstein. Vad visar de nya filerna om hur uttråkade de rika är? Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

I veckans Mini störs en bambino av att kompisen härmar. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

ÄNTLIGEN är Café Bambino tillbaka efter ett långt jullov, och mycket har hänt sedan sist. Tone har fyllt år, samma ålder som Harry Du Bois, huvudkaraktären i tv-spelet Disco Elysium. Under julen har Tone spelat det hyllade rollspelet och berättar sina tankar om sanning, psykoanalys och hur man navigerar i en postideologisk värld, på playstation! Karin kokar av ilska efter att ha sett Joachim Triers film Sentimental Value, som hon tycker är outhärdlig. Hur kan ambitionerna, i en tid som denna, inte vara större än att ge det manliga geniet upprättelse? Och är Joachim Trier neo-reaktionär med mening? Dessutom har Karin funderat över begreppet ”dark woke”, samtidigt som Tone har hört Louis CK i Theo Vons podd, där han berättar om sin väg tillbaka till offentligheten. Kan han bli en feministisk allierad igen och skulle det i så fall vara dark woke, på riktigt? Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

I veckans Mini undrar en bambino hur hon ska hantera en pappa med vänner som är djävulens advokater.

Julavslutning på Café Bambino! Tone har köpt snacks och Karin har inte ätit frukost. Det blir massa snacks och godis samtidigt som Karin och Tone svarar på tittarnas frågor, i säsongens sista långa avsnitt. Ska man göra slut med en deprimerad? Hur träffade Tone och Karin sina killar? Har Karin varit på Berghain? Hur vågar man säga sina åsikter? Och mycket mer.

I veckans Mini har en bambino (dvs Karin) en fråga om hur hon ska stå ut med att göra reklam för sin bok på Instagram.

I veckans avsnitt har vi läst journalisten Martin Gelins nya bok ”Mjuk makt” om hur länder får sin vilja igenom med hjälp av sitt goda rykte. Tone är oroad att Kina har lyckats med sin påverkanskampanj och hur kan Qatar vara Zlatans absoluta favoritland? Dessutom har vi tittat på del två av SVT:s granskning av Joakim Lundell. Tone fattar inte vad produktionen handlar om eller varför ingen längre har en feministisk analys. Dessutom: En uppdatering om liberalernas fixering vid strypsex!

I veckans Mini undrar en bambino om det är enklare att leva upp till sin könsroll.

I veckans avsnitt snackar vi om att indie sleaze är tillbaka och vem som egentligen förvaltar arvet från det alternativa medieimperiet Vice. På 00-talet blev tidningen och sajten stor över hela världen, för att unga, coola, snygga journalister åkte runt i världen och gjorde gränslöst innehåll. Droger, sexköp och bombade platser, ju mer out there desto bättre! Estetiken var en blandning mellan Jackass och Hunter S. Thompson och att vara tjej i de här miljöerna var.... sådär. Allt det här och mycket mer skildras i den svenska långfilmen "Egghead Republic", som Tone har sett och älskar. Filmen är en sci-fri som utspelar sig år 2004, på en tidning som är misstänkt lik Vice. Karin har sett Mattias Anderssons "Hamlet" på Dramaten och funderar över varför gamla människor vill begrava de unga. Är det äldre generationers fel att unga inte har någon ordentlig framtidstro? Och så blir det diskussion om författaren Gun-Britt Sundströms Söndagsintervju, där hon sa att hon tror att jorden är (klimat)fördömd. Varför var så många tvungna att säga emot, trots att det är en möjlig utgång? Och om man, som Karin, inte tror att det är jordens framtid, hur kommunicerar man det det på ett sätt som inte är äppelkäckt?

Med Tone Schunnesson och Karin Pettersson.

I veckans avsnitt har vi snöat in på den amerikanska politiska journalisten som liknats vid både Lana Del Rey och Joan Didion. Dock inte för sin otroliga konstnärliga förmåga, utan för looks och vibes. Olivia Nuzzi förlorade jobbet under förra presidentsvalkampanjen när det uppdagades att hon haft en emotionell affär med USA:s konspiratoriska hälsominister Robert F. Kennedy Jr. Nu är Olivia Nuzzi tillbaka med boken ”American Canto” i vilken hon, på Joan Didion-inspirerad prosa, berättar om affären med Kennedy. Och pressbilderna är otroliga! Karin ger Tone en historielektionen om familjen Kennedys otroliga historia och hur de är det närmsta som kommer kungligheter i USA. Dessutom: Tidöregeringen hatar journalister. Tone läser en sexdikt av RFK. Karin kan allt om alla USA:s presidenter.

I veckans mini undrar en bambino hur den ska sluta tänka på sig själv hela tiden.

20 000 av Jeffrey Epsteins email och dokument släpptes förra veckan och för en hel del människor ser det inte så bra ut. Vi snackar om några uppseendeväckande fynd och Epsteins kopplingar till Handelshögskolan i Stockholm, som Dagens ETC länge har rapporterat om. Tone har läst hundra SMS mellan Steve Bannon och Jeffrey Epstein och blir förvånad över hur mycket de hatade Donald Trump. Också: Epstein var en iPad-baby, framgångsrika demokrater ber om raggningsråd och typ alla som sagt att de inte känner Epstein kände honom absolut? Pinsamt. Kommer de hårda bevisen på att även många kända demokrater (Bubba vi tittar på dig) umgicks med den välkända pedofilen att rädda Trump? Och Karin har varit i Danmark och Tone blir nostalgisk över sina besök i det rejäla grannlandet.

I veckans Mini undrar en bambino om man både kan jobba och leva som man lär.

Vem älskar egentligen frihet? Inte liberalerna, som både nationellt och globalt har blivit helt besatt av nationella gränser och förbud. Karin har en gås att plocka med liberalernas nya politiska riktning och tror att förbudsivrarna egentligen är rädda för att leva ut sina sexuella begär… Tone har läst ”Hayek’s Bastards” av historikern Quinn Slobodian, som en gång för alla reder ut hur nyliberalismen blev alt-right. Det här är inte ett liberalt misslyckande, menar författaren, utan helt enkelt bara det nya sättet att försvara sina ägandeintressen. Hur kan vi förstå samtidens besatthet av IQ och vetenskap utifrån en rasistisk idétradition? Dessutom: Strypsex, små klasser i (fängelse)skolan och Karinas liberala varg.