Advertise on podcast: SOU-podden

Vad är tillståndet för den svenska demokratin och hur sköter sig demokratins väktare egentligen? Journalisten och tidigare myndighetschefen Anette Novak och Göran Sundström, professor och prefekt vid Statsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet, har i fyra rapporter granskat lagstiftningsprocessen, myndigheternas organisering, utnämningar och budgetar. Bilden som framträder är en gradvis erodering av de konstitutionella principerna. Vi gästas åter av Göran Sundström för en diskussion om demokratins byggstenar och vikten av att inte urholka dem. Skymningsläge - En rapportserie om en skadad svensk demokrati https://arenaide.se/rapporter/skymningslage-en-rapportserie-om-en-skadad-svensk-demokrati/   Lästips: I medborgarens tjänst – En samlad förvaltningspolitik för staten, betänkande av Förvaltningspolitiska kommissionen, SOU 1997:57 https://weburn.kb.se/metadata/223/SOU_7266223.htm I demokratins tjänst – Statstjänstemannens roll och vårt offentliga etos, Lennart Lundquist, rapport till Förvaltningspolitiska kommissionen, SOU 1997:28 https://weburn.kb.se/metadata/184/SOU_7266184.htm Rättsstaten Sverige: skandaler, kriser, politik, Richard Sannerholm https://libris.kb.se/v6t0cl7hszjt2523#it Allt du behöver veta om Rättsstaten, Richard Sannerholm https://libris.kb.se/t9nv3x89rbhr9z5f#it Nitiska och redliga? Tjänstemannaroller i platsannonser inom staten, Therese Reitan https://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1396186/FULLTEXT02.pdf Avslagsmaskinen: Byråkrati och avhumanisering i svensk sjukförsäkring, Niklas Altermark https://www.svet.lu.se/niklas-altermark/publikation/ad6711b6-76de-4fd9-9f04-bf9c6d79be36 Granskningskulturen och handläggaren: En studie av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, forskningsprojekt Göteborgs universitet https://www.gu.se/forskning/granskningskulturen-och-handlaggaren-en-studie-av-arbetsformedlingen-och-forsakringskassan

I tider av en skakig omvärld tar vi oss en titt på säkerhetsskyddslagen som reglerar hur det viktigaste och hemligaste för Sverige ska skyddas. Det pågår i detta nu visserligen färskt utredningsarbete för att justera delar av lagen, men denna gång ska vi blicka tillbaka och kika på vad som hände efter den senaste stora omstöpningen 2015-2018. Hur gick diskussionerna i utredningen, hur blev lagen och hur gick det sen? För att nysta i detta har vi med oss Martin Waern som var sekreterare i utredningen om säkerhetsskyddslagen och Kim Hakkarainen som har lång erfarenhet av arbete med säkerhetsskydd. Säkerhetsskyddslag (2018:585) https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2015/03/sou-201525/ En ny säkerhetsskyddslag, SOU 2015:25 https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2015/03/sou-201525/ Historiska föregångare: Personalkontrollkungörelsen (1969:446) https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/personalkontrollkungorelse-1969446_sfs-1969-446/ Förordning (1981:421) om säkerhetsskyddet vid statliga myndigheter https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-1981421-om-sakerhetsskyddet-vid_sfs-1981-421/ Säkerhetsskyddslag (1996:627) https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/sakerhetsskyddslag-1996627_sfs-1996-627/ Säkerhetsskydd (SOU 1994:149) https://weburn.kb.se/metadata/550/SOU_7265550.htm Pågående utredning: En ny ordning för personalsäkerhet, Dir. 2025:105 https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2025/11/dir.-2025105?mtm_campaign=Kommitt%C3%A9direktiv&mtm_source=Kommitt%C3%A9direktiv&mtm_medium=email

Har du leg? Och hur många? I januari presenterade regeringen en lagrådsremiss om en statlig e-legitimation. I Sverige finns ett antal olika e-legitimationer men hittills inget statligt. Men i och med nya EU-regler är ett sådant nu på gång efter decenniers diskussioner. För att prata om historiken och det nya förslaget har vi med oss Anneli Borglin från Myndigheten för digital förvaltning (DIGG).  Lagrådsremiss: En statlig e-legitimation https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/lagradsremiss/2026/01/en-statlig-e-legitimation/ En säker och tillgänglig statlig e-legitimation, SOU 2023:61 Delbetänkande av Utredningen om säker och tillgänglig digital identitet https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2023/10/sou-202361/ Rapport från DIGG: En säker och tillgänglig statlig e-legitimation https://www.digg.se/analys-och-uppfoljning/publikationer/publikationer/2023-01-30-en-saker-och-tillganglig-statlig-e-legitimation Fredrik Söderström, Introducing public sector eIDs: The power of actors’ translations and institutional barriers https://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1048744/FULLTEXT01.pdf

Krishantering, krisberedskap, civilt försvar, totalförsvar, höjd beredskap, skärpt beredskap, högsta beredskap – en djungel av begrepp även för den överintresserade. För närvarande pågår olika initiativ i princip överallt. Vilket ansvar och vilka huvudsakliga uppgifter som ska gälla för kommuner och regioner under fredstida kriser och höjd beredskap har analyserats av den särskilda utredaren Carl Fredrik Graf. I detta avsnitt berättar han om vad som är nytt i lagförslaget som utredningen presenterar. Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig SOU 2024:65 https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/09/sou-202465/ Pågående närliggande arbeten: En ändamålsenlig och effektiv styrning av förvaltningsmyndigheter under krig och krigsrelaterade förhållanden, Dir. 2025:86 https://regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2025/09/dir.-202586 Nationell rådgivare för stärkt privat-offentlig samverkan i totalförsvaret, Dir. 2024:65 https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2024/08/dir.-202465 Så funkar det: Myndigheten för civilt försvar - Det civila beredskapssystemet: https://www.mcf.se/sv/amnesomraden/beredskap-for-kris-och-krig/beredskapssystemet/det-civila-beredskapssystemet/ Krisinformation.se - Höjd beredskap och krig https://www.krisinformation.se/forbered-dig/hojd-beredskap-och-krig/

And now for something completely different… Vi vågar oss utanför SOU:ernas trygga famn och kikar in i kommun- och regionsfären. Styrelsen för Sveriges kommuner och regioner (SKR) tillsatte hösten 2024 en så kallad programberedning för att undersöka onödigt krångel och administrativa bördor och hur dessa kan minskas. Ett välbekant ämne för alla offentligt anställda på både kommunal och statlig nivå samt något som även Produktivitetskommissionen tar upp i sin analys (se avsnitt 14). Vi gästas av Ella Kardemark, till vardags kommunpolitiker i Halmstad, som har lett arbetet med att ta fram slutrapporten som levererades i oktober 2025. Slutrapport från SKR:s programberedning för minskad administrativ börda och antikrångel https://extra.skr.se/skr/tjanster/handlingarochbeslutstyrelsen/handlingarfranskr/slutrapportfranprogramberedningenforminskadadministrativbordaochantikrangel.92750.html Fler tips till antikrånglare: Statskontoret: Förslag till regelförenklingar och försöksverksamhet som kan förbättra effektivitet i kommunal verksamhet https://www.statskontoret.se/pagaende-uppdrag/forslag-till-regelforenklingar-och-forsoksverksamhet-som-kan-forbattra-effektivitet-i-kommunal-verksamhet/ Administrationen i statliga myndigheter– en verksamhet i förändring, RIR 2021:3 https://www.riksrevisionen.se/download/18.2008b69c18bd0f6ed3f29842/1615556198488/RiR%202021_03%20Anpassad.pdf Administration i offentlig sektor. Om expansion, elevering och mittokrati av Johan Alvehus & Gustaf Kastberg Weichselberger https://gup.ub.gu.se/publication/338678

Produktivitetskommissionen har lämnat sammanlagt 301 förslag och bedömningar för hur Sverige kan bli mer produktivt. Förmodligen rekord för flest förslag i en utredning i år. Kommitténs huvudsekreterare Kristian Seth hjälper oss att sålla i denna myriad av idéer som ska ge högre tillväxt och en mer kostnadseffektiv offentlig sektor. Fler möjligheter till ökat välstånd SOU 2025:96 (slutbetänkande) https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/10/sou-202596/ Goda möjligheter till ökat välstånd SOU 2024:29 (delbetänkande) https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/04/sou-202429/ Forskar- och expertrapporter till utredningen: https://www.sou.gov.se/pagaende-utredningar/finansdepartementet/2023/04/fi-202303-produktivitetskommissionen/forskar--och-expertrapporter/ Produktivitetsdelegationen: Drivkrafter för produktivitet och välstånd SOU 1991:82 https://weburn.kb.se/metadata/906/SOU_7263906.htm Ekonomikommissionen (”Lindbeckkommissionen”): Nya villkor för ekonomi och politik SOU 1993:16 https://weburn.kb.se/metadata/205/SOU_8351205.htm

Redan vid sekelskiftet ifrågasatte ESO och Riksrevisionen om kommittéväsendet längre håller måttet och klarar av att leverera kvalitet i beslutsunderlagen. Förändringarna i förutsättningarna är givetvis otaliga sedan Emigrationsutredningen (1907-1913), men en fråga vi ställer oss är hur relationen mellan forskning, utredningar och politiska beslut ser ut idag. Tas det hänsyn till befintlig relevant information i beredningen? Med oss denna gång är Janne Flyghed, professor emeritus Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet, som undrar varför politiker inte tar till sig forskares kunskap.   En straffreform SOU 2025:66 https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/06/sou-202566/ ”Varför tar inte politiker till sig forskares kunskap?” debattartikel av J. Flyghed i tidningen Curie https://www.tidningencurie.se/debatt/varfor-tar-inte-politiker-till-sig-forskares-kunskap Kommittéerna och bofinken - kan en kommitté se ut hur som helst? Ds 1998:57 (ESO-rapport)  https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/1998/01/ds-199857/ Förändringar inom kommittéväsendet, Riksrevisionen 2004:2 https://www.riksrevisionen.se/granskningar/granskningsrapporter/2004/forandringar-inom-kommittevasendet.html Emigrationsutredningen https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/46888

Nu är vi tillbaka i vården igen och har besök av inte mindre än två personer: Jean-Luc af Geijerstam och Rickard Broddvall som varit ordförande respektive huvudsekreterare i Vårdansvarskommittén. De delar generöst med sig av sin kunskap inte bara om styrning av vården utan också om hur parlamentariska kommittéer fungerar till skillnad mot "vanliga" utredningar. Ansvaret för hälso- och sjukvården SOU 2025:62 https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/06/sou-202562/ Direktivet: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/06/dir.-202373

”Tillkallandet av en kommitté är uttryck för en planering på ganska lång sikt och en politiskt betydelsefull handling.” står det i Kommittéhandboken. Men att besluta om utredningar och skriva direktiv är en konst i sig. Hur gör man rent praktiskt? I detta avsnitt delar generaldirektören, före detta statssekreterare mm mm, Irene Wennemo med sig av sina erfarenheter som både utredare och beställare. Politik på riktigt – Handbok för sociala ingenjörer av Irene Wennemo https://bokforlagetatlas.se/forfattare/wennemo-irene/ Kommittéhandboken Ds 2000:1 https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/1999/10/ds-20001/

Enligt regeringsformen ska regeringen, som en del av sitt beredningsarbete, inhämta upplysningar och yttranden från berörda myndigheter, kommuner, sammanslutningar och enskilda. Men hur detta grundlagsstadgade remissväsende mår och fungerar är svårt att veta då det är sparsamt studerat. Därför har Elin Berglöf, Ole Settergren och Göran Sundström på uppdrag av ESO studerat hur statliga myndigheter arbetar med remisser från regeringen och hur de uppfattar detta arbete. För att skapa en bredare bild har de synat 20 000 remissvar på Ds:ar och SOU:er samt intervjuat 40 chefer och medarbetare vid tolv myndigheter. Göran Sundström berättar vad man kommit fram till i denna centrala förvaltningsfråga som i förlängningen är en väsentlig del i vårt demokratiska styre. 2024:5 På upplyst grund – en ESO-rapport om myndigheternas remissarbete https://eso.expertgrupp.se/rapporter/2024_5_pa_upplyst_grund/  Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) https://eso.expertgrupp.se/ ESV – Hitta remissvar https://datalabb.esv.se/remissai/ Svara på remiss – Statsrådsberedningen SB PM 2021:1   https://www.regeringen.se/contentassets/ee59c69b63014c19a08b0e8ca47334b2/svara-pa-remiss-pm2021_1.pdf

Jobbar man med sådant som har betydelse för Sveriges säkerhet ska man säkerhetsprövas. De senaste decennierna har de som berörs ökat markant och enligt tidningen Publikts sammanställning har Säkerhetspolisens registerkontroller ökat från 45000 år 2005 till 155000 år 2022. Samtidigt har det dels höjts röster om rättssäkerheten i prövningarna, dels efterfrågats tydligare regler för genomförandet. Den särskilda utredaren Cathrine Lilja Hansson har haft uppdraget att se över processen för säkerhetsprövningar. Syftet med utredningen var att stärka regleringen på personalsäkerhetsområdet, ge verksamhetsutövare tydliga förutsättningar för sitt säkerhetsskyddsarbete samt öka rättssäkerheten och förutsebarheten för såväl enskilda som verksamhetsutövare. Säkerhetsprövningar – nya regler SOU 2024:88 https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/12/sou-202488/ Direktivet: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/06/dir.-202391 Remissvar: https://www.regeringen.se/remisser/2025/01/remiss-av-sakerhetsprovningar--nya-regler-sou-202488/ Publikt: ”Skärpt säkerhet skapar svårigheter” https://www.publikt.se/fordjupning/pa-djupet/skarpt-sakerhet-skapar-svarigheter-25473

Oförskräckta tar vi oss an e-hälsodataområdet igen med hjälp av den särskilda utredaren Ingela Alverfors som även berättar om hur arbetet med en utredning går till i praktiken. Tillsammans med sina medarbetare har hon mejslat fram ett förslag till ett nytt regelverk för de nationella hälsodataregistren. Lyssna även på avsnitt 5 om du vill veta mer om vad som pågår inom e-hälsa – fortsättning lär följa.   Ett nytt regelverk för hälsodataregister SOU 2024:57 https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/09/sou-202457/ Om hälsodataregister https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/register/ Om det europeiska hälsodataområdet https://health.ec.europa.eu/ehealth-digital-health-and-care/european-health-data-space_sv

Två EU-direktiv har via två betänkanden resulterat i två nya lagförslag, Cybersäkerhetslagen och Lagen om motståndskraft hos kritiska verksamhetsutövare. I detta avsnitt träffar vi särskilda utredaren Annette Norman som lett utredningen om hur de så kallade NIS2- och CER-direktiven ska implementeras i svensk lagstiftning. Att förvandla EU-rätt till nationell rätt är en vanligt förekommande uppgift för utredningar, men hur går det till i praktiken?  Nya regler om cybersäkerhet SOU 2024:18 https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/03/sou-202418/  Remissvar: https://www.regeringen.se/remisser/2024/03/remiss-for-sou-202418-delbetankandet-nya-regler-om-cybersakerhet/  Motståndskraft i samhällsviktiga tjänster SOU 2024:64 https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/09/sou-202464/ Remissvar: https://www.regeringen.se/remisser/2024/10/remiss-av-sou-202464-motstandskraft-i-samhallsviktiga-tjanster/ EU-direktiven: https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/news/new-stronger-rules-start-apply-cyber-and-physical-resilience-critical-entities-and-networks

Professor emeritus Lena Marcusson har utrett statens former för samverkan och dialog med kommuner och regioner. Ett tydligt uppdrag kan man tycka tills man inser den enorma komplexitet som det svårfångade begreppet samverkan kan omfatta. Dels finns det en stor variation av typer av samverkan, dels medför den svenska flernivådemokratin otaliga potentiella kombinationer av offentliga aktörer. Och till råga på allt så kan sakfrågor också överlappa varandra på olika sätt beroende på hur man skär tårtan. Går det överhuvudtaget att ha koll på detta? Staten och kommunsektorn – samverkan, självstyrelse, styrning, SOU 2024:43: https://www.regeringen.se/contentassets/7278e116b7f2402590ad771f30d2fa2e/staten-och-kommunsektorn--samverkan-sjalvstyrelse-styrning-sou-2024.pdf Några axplock från betänkandets referenser: Överenskommelser mellan regeringen och SKL inom hälso- och sjukvården – frivilligt att delta men svårt att tacka nej, Riksrevisionen 2014:20 https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2014/overenskommelser-mellan-regeringen-och-skl-inom-halso--och-sjukvarden---frivilligt-att-delta-men-svart-att-tacka-nej.html Vanans makt – regeringens styrning av länsstyrelserna, Riksrevisionen 2019:2 https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2019/vanans-makt---regeringens-styrning-av-lansstyrelserna.html Överenskommelser som styrmedel, Statskontoret https://www.statskontoret.se/publicerat/publikationer/publikationer-2015/overenskommelser-som-styrmedel/ Att styra de självstyrande – en analys av statens styrning av kommuner och regioner, Statskontoret 2023:7 https://www.statskontoret.se/publicerat/publikationer/publikationer-2023/att-styra-de-sjalvstyrande--en-analys-av-statens-styrning-av-kommuner-och-regioner/ Utvecklingen av den statliga styrningen av kommuner och regioner 2022, Statskontoret https://www.statskontoret.se/publicerat/publikationer/publikationer-2023/utvecklingen-av-den-statliga-styrningen-av-kommuner-och-regioner-2022/

I maj lämnade Utredningen om infrastruktur för hälsodata som nationellt intresse in sitt slutbetänkande. Utredaren Annemieke Ålenius gästar oss och berättar om varför hon tycker det är viktigt och brådskande med förbättrad informationsdelning mellan sjukvårdens aktörer. Lösningen som föreslås är både obligatorisk och frivillig interoperabilitet (det svåra i-ordet - se även avsnitt 3). Detta är SOU-poddens första neddykning i det gigantiska e-hälsoområdet som fullständigt översållas av olika utredningar och initiativ. Någon som vet hur hänger allt ihop? Delad hälsodata – dubbel nytta SOU 2024:33: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/05/sou-202433/ Samordnat juridiskt stöd och vägledning för hälso- och sjukvårdens digitalisering SOU 2023:83 (delbetänkande): https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2023/12/sou-202383/ Vidareanvändning av hälsodata för vård och klinisk forskning SOU 2023:76: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2023/11/sou-202376/ Samordnare för en nationell digital infrastruktur i hälso- och sjukvården Dir. 2023:177: https://regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/12/dir.-2023177 Uppdrag för att möjliggöra en nationell digital infrastruktur för hälsodata: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/01/nytt-uppdrag-for-att-mojliggora-en-nationell-digital-infrastruktur-for-halsodata/ Bättre förutsättningar för uppföljning av hälso- och sjukvården, Utredningen om hälsodataregister Dir. 2023:48: https://regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/04/dir.-202348 Vision e-hälsa 2025 – ett försök att styra genom samverkan, Statskontoret 2021:17: https://www.statskontoret.se/publicerat/publikationer/publikationer-2021/vision-e-halsa-2025--ett-forsok-att-styra-genom-samverkan/ Några av uppdragen till E-hälsomyndigheten: Färdplan för genomförandet av en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården (S2023/02108) Utreda förutsättningarna för utveckling av en nationell teknisk lösning som möjliggör automatisk informationsöverföring till nationella kvalitetsregister (S2023/02109). Uppdrag att ta fram och tillhandahålla en infrastruktur för ett nationellt vårdsöksystem (S2022/01372)