Advertise on podcast: Naturpodden – Natursidan

Elin Pöllänen är artist under namnet Kieli. Kalhyggesbruket har drabbat henne känslomässigt när hembyns skogar började avverkas. Nu har hon startat en skogsgrupp. I avsnittet får du höra om Elins resa och även höra utkast av låtar från henne kommande album "Bäckar och lågor".

Emil träffar Isak Isaksson i Florarna för att prata om varför Naturskyddsföreningen varit drivande för att stoppa licensjakten på varg. Idag avslår Kammarrätten i Sundsvall länsstyrelsens överklagande och fastställer förvaltningsrättens beslut när det gäller sex vargar i Västmanland. Det innebär i praktiken att domstolen har stoppat licensjakten i år.

Hur räddar man världen? För Ian Zakrisson och Roger Timbré börjar det med en bäck i Norduppland. Följ med till ett vattendrag där strömstare, utter och kungsfiskare redan kommit tillbaka.

I det här avsnittet bjuder Emil in Ove Eriksson till Rävbacken. Han är professor i växtekologi och har gett ut en bok som ämnet. Du får lyssna till ett vindlande samtal inspelat i naturen om allt från vildmark och igenväxningen av Ängsö nationalpark till att människan är den ultimata nischkonstruerande arten.

Skogsindustrin i Sverige och oljeindustrin i Norge har fått skapa sina egna berättelser. Just deras kalhyggen eller oljeplattformar är enligt dem själva hållbara – och än så länge verkar politikerna köpa deras kontrafaktiska argument. I det här avsnittet pratar Emil med en som har granskat dessa industrigrenar: journalisten och författaren Lisa Röstlund.

Emil har pratat med Philipp Weiss, skogssamordnare för Naturskyddsföreningen i Dalarnas län. Han berättar att det är en huggsexa på våra sista skogsrester med höga naturvärden. När våra myndigheter inte längre fullgör sitt uppdrag är ideell naturvård och domstolar skogarnas sista hopp. I Dalarna har de nu överklagat mer än 150 avverkningsanmälningar till Mark- och miljödomstolen.

Emil har tagit sig till Göteborgs Botaniska Trädgård. Där träffar han Helen Ekvall som berättar hur frön lär skolelever vilda växter. Och Stina Weststrand som förklarar varför hon samlar in frö med brittiska botanister.

Som 25-årig biolog har Olle Amcoff hittat en egen väg till livets myller – makrofotografering. Något som också gett honom ungefär 200 000 följare på Instagram. I det här avsnittet av Naturpodden följde Emil med honom ut i ett naturreservat där han visar favoriter bland mossor och slemsvampar, och ger fototips till den nyfikne fotografen.

Skogsindustrins kalavverkning förstör naturskogens kolförråd. Ida Sellstedt från Skydda skogen beskriver hur vi borde se på skogsbrukets klimateffekt, och menar att vi har förlorat lagrad kol motsvarande förbränningen av fossila bränslen i Sverige sedan 1834. Ta gärna en titt på diagrammet och filmen i artikeln innan du lyssnar på podden så blir det ännu tydligare vad Ida berättar.

Det var tio år sedan Naturpodden startade på museet Biotopia i Uppsala och drygt ett år sedan den flyttade över till Natursidan. I det här avsnittet gör Emil en djupdykning i poddens historia med Daniel Schrire och Maria Brant på Biotopia, Johanna Sköld som varit programledare tidigare och Erik Hansson som är redaktör för Natursidan.

I sina möten med svenska vargar upplever Andris det vilda i naturen. Vi behöver förhålla oss till det andra levande på ett nytt sätt, säger han till Emil när de träffas i södra Närke.

Sebastian Kirppu och Emil vandrar runt bland mormortallar, riktigt gammalt kol och minnet av lavskrikornas farväl i Fänstjärnsskogen. Den består av 90 hektar skyddad produktiv skog – alltså en sådan skog där massor av olika organismer lever och där träden kan bli 20–30 meter höga.

Emil fick vara med forskaren Karin Gerhardt när hon bakar bröd på kulturspannmål. Alla som bryr sig om naturen behöver fundera på maten. Det som odlas utan konstgödsel och bekämpningsmedel gynnar sånglärkor och ortolansparvar. I bageriet vid Vendelsjöns strand berättar Karin hur vi kan äta hållbart.

För kulturgeografen Erik Westholm handlar konflikten mellan avverkning och natur om tid. Att bry sig om naturen är att bry sig om framtiden medan kalavverkning kan ses som nutida egoism. Därför vill nu allt fler skogsägare bruka skogen på andra sätt – för att investera i framtiden.

Emil får följa med på ringmärkning i det här avsnittet. Det råkar sammanfalla med ett rekordår för berguven i Uppland – ett glädjande besked för en art som minskar kraftigt i landet.