Advertise on podcast: Vetenskapsradion Historia

Ukrainas kulturarv är under attack och nu är svenska forskare engagerade i att dokumentera Sofiakatedralen i Kiev för att bevara kyrkans historia om den skulle skadas av ryska raketer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under tusen år har människor ristat och klottrat meddelanden på Sofiakatedralens väggar. Nu dokumenterar svenska och ukrainska forskare de historiska meddelandena, däribland runinskrifter, för att bevara dem för eftervärlden och Jonathan Westin, en av forskarna i projektet, berättar om hur det är att arbeta i skuggan av kriget. Dessutom riktas nu strålkastarljuset mot det svenska kulturarvet som enligt en ny rapport från FOI redan är under attack. Hoten är såväl digitala som fysiska och svenska kulturarvsinstitutioner behöver nu påskynda arbetet med att skydda sina samlingar. Och så besvarar Dick Harrison en lyssnarfråga om hur kontakterna mellan samer och vikingar såg ut.

Från Erik XIV och Johan III till Harry och William har kungasöner bråkat, kivat och kämpat om makten. En ny avhandling undersöker orsakerna bakom maktkamperna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Monarkier har alltid haft ett dilemma. För att säkra tronföljden har det varit bra med många barn. Men många barn innebär också ofta maktstrider, osämja och konkurrens. Så var situationen i Sverige i slutet av 1500-talet som historikern Alexander Isacson studerat. Vi träffar honom för att reda ut hur den unga arvsmonarkin löste problemet. Och Monarkerna-poddarna Ebba Kleberg von Sydow och Titti Schultz berättar att prinsbråk präglar monarkierna än idag, med Storbritanniens Harry och William som främsta exempel.

Fyra män döms för att i många år plundrat svenska vrak. Men hur kan man skydda vraken och samtidigt göra kulturarvet tillgängligt för allmänheten? Hör om metallburar och spionkameror på bottnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De män som nyligen dömdes i hovrätten hade i årtionden plundrat vrak längs den svenska Östersjökusten. Mynt, keramik och en kanon från 1600-talet var några av fynden som bärgats. Tobias Svanelid och Urban Björstadius redogör för rättsfallet, men kartlägger också hur marinarkeologer tänker kring utmaningarna med att å ena sidan tillgängliggöra det maritima kulturarvet och å andra sidan skydda det mot plundring. I Kroatien till exempel har man burat in ett av de mer värdefulla antika skeppsvraken och i Grekland har man satt upp övervakningskameror. På Vasamuseet använder man lego i en ny utställning för att gestalta några av världens mest välkända skeppsvrak - allt från Vasaskeppet till Titanic. Dessutom svarar Dick Harrison på den klassiska frågan om vad som hade hänt om Hitler anfallit Sverige under andra världskriget.

Kartritaren banade väg för kungliga expansionsplaner på 1500-talet och formade vår bild av världen med Europa i centrum. Men kartritarna hade också makten att sudda ut och skapa vita fläckar i Afrika. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Staffan Bergwik har undersökt vad kartritandet gjort med vårt sätt att tänka kring vår plats i världen och vårt förhållande till vår planet. Gerardus Mercator var först med att rita en världskarta och satte förstås Europa i mitten av den. Och ju högre höjder vi kunnat nå, med ballonger eller med rymdskepp, desto större insikt har vi förstått om vår egen litenhet och om planetens sårbarhet. Dessutom uppmärksammar vi Petter Hellströms forskning om Afrikas vita fläckar. På 1500- och 1600-talen var kartorna över Afrika fyllda med information, men under 1700-talet suddades det mesta av detta ut. Afrikas vita fläckar är en skapelse från upplysningstiden men berättar också mycket om Europas syn på afrikanerna. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur kunskapen om pyramidbygge kan ha över världen.

Följ med Vetenskapsradion Historia till antikens robotmakare, blodtörstiga danska kungar och incestuösa faraoner. Vi granskar Håfströms bioaktuella Stockholm Bloodbath och diskuterar robothistoria! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I alla tider har människan velat skapa en avbild av sig själv. Historikern Peter K Andersson är aktuell med boken Robot som går till botten med vår mångtusenåriga fascination för människomaskiner och automater, för androider och AI. Dessutom tittar vi närmre på hur AI idag hjälper historiker att forska bättre och snabbare. Mikael Alm leder projektet som försöker lära en artificiell intelligens att läsa och förstå Gustav III:s snirkliga handstil. Och så granskar vi tillsammans med historikern David Lindén bioaktuella Stockholm Bloodbath - Mikael Håfströms actionfyllda skildring av Kristian II:s illdåd på 1500-talet. Sist reder Dick Harrison ut hur vanligt det var att Egyptens faraoner ägnade sig åt incest. Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med Tobias Svanelid till kung Agamemnons Mykene, staden som var Greklands rikaste för och där berättelserna i Iliaden tog sin början. Men vad vet vi egentligen om den mykenska civilisationen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Överdådiga guldmasker, mäktiga gravkammare och en port smyckad med lejon eller sfinxer berättar om Mykenes makt och rikedom. För 3 500 år sedan var staden Greklands mäktigaste och det var här som kung Agamemnon kunde samla sina bundsförvanter till ett härtåg mot Troja. Tobias Svanelid och antikvetaren Ann-Louise Schallin vandrar genom Lejonporten i Mykene för att fascineras av denna svunna civilisation med sitt unika skriftspråk, sina märkliga vildsvinshjälmar och där myterna ibland står i vägen för arkeologin.

En sjunken hamn från Homeros tid undersöks nu av svenska marinarkeologer i hopp om att få nya svar på frågan om den mytomspunna bronsåldersstaden Asine. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Asine finns omnämnt av Homeros som en stad som bidrar med ett antal skepp till den militära expeditionen mot Troja. Men i skuggan av berättelserna om Achilles, Hector och den sköna Helena dyker nu svenska marinarkeologer i vattnen utanför Asine. Vad man misstänker kan vara en sjunken hamnanläggning från bronsåldern kartläggs av dykarna på en plats som i mer än hundra år tilldragit sig svenska arkeologers intresse. Tobias Svanelid är med på dykbåten och samtalar också med Ann-Louise Schallin om Asines dimhöljda historia.

Vi lever enligt många i en tid som liknar 1920-talets, i skuggan av pandemier, storkrig, ekonomiska kriser och influensers. Vad är egentligen skillnaden mellan då och nu och vad kan vi lära? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vilket nyår är det egentligen vi firar? 2024 eller 1924? Tobias Svanelid samlar historieprofessorerna Wilhelm Agrell, Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander för att diskutera likheterna och skillnaderna mellan 1924 och 2024. Vad gör det med oss att jämföra med 1920-talet och hur kan vi egentligen lära oss av det som hände då? Dessutom listar Urban Björstadius det gångna årets viktigaste arkeologiska upptäckterna som för oss på en resa ifrån svenska hällristningar till nyupptäckte mayastäder.

Var med och fira ut 2023 - året då historien stod i fokus i Sverige, såväl med Gustav Vasajubileum som med SVT-satsningar! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var året då Sverige påstods fylla 500 år. Då Sveriges Television satsade på historia och såväl Liseberg, Turkiet och Ölkällarkuppen fyllde 100 år! Tobias Svanelid sammanfattar historieåret 2023, där också skjutglada kanariefåglar och mytiska malmöpyttar får plats!

I Ransbergs kyrka finns en otäck sägen om två flickor som mördar en dräng och blir inmurade i kyrkväggen. Först nu har kniven påträffats, som kan vara mordvapnet i en historia som många sett som saga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När två systrar bli kära i samma dräng på godset Drakenholm i medeltidens Västergötland bestämmer de sig för att istället mörda föremålet för deras kärlek. Flickorna döms till döden och muras in i kyrkväggen i Ransbergs kyrka. Så berättar sägnen om mörderskorna som murades in i kyrkväggen som straff för sin otyglad kärlek och sitt mord, och Vetenskapsradion Historias Urban Björstadius går till botten med historien för att söka ta reda på om det finns någon sanning i berättelsen. Särskilt med tanke på att en ålderdomlig kniv faktiskt hittades i kyrkväggen i slutet av 1800-talet – en kniv som nu åter kommit i dagen. Men är det verkligen mordvapnet? Programledare är Tobias Svanelid.

När amerikaner stjälpte flera skeppslaster med té överbord i Bostons hamn tändes elden som skulle leda till den amerikanska revolutionen. Vi undersöker hur tebjudningen kunde få sådana konsekvenser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 16 december 1773 smög sig en grupp amerikaner ombord på tre brittiska fartyg i Bostons hamn. Raskt tömde de hela lasten av té överbord i protest mot de nya strafftullarna. Den så kallade Tebjudningen i Boston räknas som startskottet för den amerikanska revolutionen med frihetskriget mot Storbritannien och den amerikanska självständighetsförklaringen. Vetenskapsradion Historia undersöker tillsammans med historikern Dag Blanck vad som egentligen hände under tebjudningen och hur det kom sig att händelsen fick så stora svallvågor. Inte bara i USA, utan också kom att stå modell för den långa kampen bland världens kolonier mot de europeiska modernationerna. Dessutom besöker vi brännvinsbränneriet i Kyrkeby i Småland där Göran Persson utsetts som årets arbetsmyra och där man fortfarande tillverkar brännvin på samma sätt som på 1700-talet! Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om de historiska källorna till Jesus liv. Programledare är Tobias Svanelid.

Önskar du dig vikingar, häxor eller stor skopa blöt torv i julklapp? Vi har tipsen om historiska julklappsböcker för dig, och dessutom tips på två historiska sällskapsspel - årets julklapp! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Boktipsarpanelen med Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid tipsar om höstens bästa och mest läsvärda historiska böcker som kunde passa att lägga under granen åt historienörden. De böcker och spel vi tipsar om i programmet är: Joséphine - avlägsen i tid men nära mig av Prinsessan Kristina Fru Magnusson och Carl Otto Werkelid I tjänst hos prins Eurgén av Inga Malmqvist Måtte alla häxor förgöras av Malcolm Gaskill Jag en olycklig spåman av Annika Sandén Grand Tour - en svensk students möte med franska revolutionen av Anna-Lena Berg Vikingatider av Anna Lihammer och Ted Hesselbom Makten och heligheten - en berättelse om Europas medeltid av Dan Jones Trädgårdsmästarens orangeri - om växternas övervintringshus av Maria Löfgren En förvandlad stad av Karl Kadhammar Landet utanför av Henrik Berggren Svenska armén historia av Lars Erivcson Wolke m fl Torv av Erik Andersson Shopping - sociala praktiker på gatunivå 1700-1850 av My Hellsing och Johanna Ilmakunnas (red) Rajas of the Ganges av Inka Brand och Markus Brand East India Companies av Pascal Ribrault