Advertise on podcast: Makrorådet

Donald Trump firar det första året av sin andra mandatperiod med att hota ett annat Nato-land med invasion. Hur påverkar det den globala och svenska ekonomin? Och varför tar finansmarknaden Grönlandskrisen, Venezuela, påhoppen på Fed med mera med sådant upphöjt lugn? Dessutom: kan EU i längden bli vinnare på eländet?

Faktorerna som kan få Riksbanken att höja, eller sänka, räntan nästa år, produktivitetsökningen som krävs för att AI-investeringarna ska gå att räkna hem och en pinfärsk notering för den bästa löneindikatorn vi har. Dessutom: årets största överraskning och bubblarna inför 2026. Och boktips.

Den svenska tioårsräntan är den högsta på över två år, men hur långt upp ska den och vad händer med boräntorna? Kristin Magnusson Bernard ser parallella framtider, men landar i en väldigt konkret siffra. Ett svenskt EMU-medlemskap svårare att spå i. Vikarien Jesper Hansson har varit med och skrivit den pinfärska rapport som fick Lars Calmfors att säga ja. Hans egen syn på saken beror på vilken tid på dagen det är. Dessutom: så bra är USA:s tillväxt egentligen och AI:s sabotage mot matchningen på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknaden är starkare än den officiella statistiken visar och kommer att vända om snabbare än den brukar. Och det ska mycket till för att konjunkturen inte skjuter fart nästa år. Det säger Susanne Spector. Claes Måhlén har ägnat sig åt kalenderbitande och kommit fram till Riksbanken kommer att ändra räntan mycket tidigare än den själv tror. När det gäller Federal Reserves starkt börspåverkande december-besked spretar det både i studion och på marknaden.

Sveriges framtida välstånd avgörs av en enda sak: produktiviteten. Clas Olsson, ordförande för Produktivitetskommissionen, gästar Makrorådet för att presentera slutsatserna från deras stora slutbetänkande. Men till skillnad från 90-talets krispaket finns inga enkla lösningar. Istället handlar de ständiga problemen i byggsektorn, varför reglerna för offentlig upphandling är feldesignade och hur den organiserade brottsligheten nu utgör ett allvarligt ekonomiskt hot.

Subtil bubbelvarning från Riksbanken, växande tvivel om fler Fed-sänkningar och guldets plötsliga volatilitet. Och så besöker vi räntemarknadens mer undangömda skrymslen för att få svar på om transmissionsmekanismen kärvar. Dessutom: håller Federal Reserve på att mjuka upp sitt inflationsmål?

Hur oroliga ska vi vara för minskande kreditspreadar? Makrorådet slår fast att "det inte är över förrän det är över", och förklarar hur det amerikanska skuggbanksystemet kunde växa sig så stort. Dessutom kommer Kristin Magnusson Bernard kommer med "observation från verkligheten" – det vill säga ett USA utan officiell statistik och Andreas Wallström har träffat verklighetens folk – 32-åriga ingenjörer – och undrar om vi överdrivit effekten av tullarna?

Trots fina septembersiffran: för tidigt ropa hej om inflationen, Frankrikes politiska kaos fortsätter: så slår det mot grannländerna och Sverige. Och så får vi veta varför svenska långräntor stiger mest i Europa och en hela havet stormar-spaning om den amerikanska arbetsmarknaden. Som bonus: likheterna mellan EU i dag och Göteborg på 1970-talet."

Ett ovanligt nyhetstungt råd avhandlar utnämnandet Anna Breman till ny centralbankschef på Nya Zeeland. En Champions League-övergång, konstaterar Claes Måhlén. Men vem ersätter Breman och vad händer nu med balansen i Riksbanken? Susanne Spector hävdar att vi har mindre lågkonjunktur än vi tror, varnar för en bubbla i guldpriset och slår fast att hushållens återhämtningsfest inte blir så festlig.

Viktor Munkhammar ställer sig i studion tillsammans med poddkollegan Gunnar Harrius för att reda ut Riksbankens ovanligt intressanta räntebesked.

Riksbankschefen kommer till studion för att ge sin syn på det ekonomiska läget. När kan räntan sänkas? Kommer den expansiva budgeten spä på den inflation som blivit oväntat svår att skaka av sig? Och hur orolig är han för den amerikanska centralbankens oberoende? 

Därför kommer globala långräntor att fortsätta upp, därför är ekonomer arga på budgeten och därför ska Riksbanken strunta i hur regeringens skattesänkningar påverkar priserna. Dessutom: Kristin Magnusson Bernard spekulerar i hur inflationschocken kommer att påverkar framtidens penningpolitik och Andreas Wallström hittar äntligen hem i inflationsmålsdjungeln. Och så får vi den kompletta listan över 2000-talets valfläsk och ett besök bakom kulisserna på finansdepartementets budgetavdelning.

Håller Donald Trump på att ta makten över penningpolitiken? Försöket att sparka Lisa Cook tyder på det, men räcker det för presidenten? Och ska vi lita på att marknaden – på hästrygg och med klubba i hand – ser till att USA inte spårar ur? Marknaden, i form av Anna Hammer, är på plats för att svara – och spanar dessutom kring slutet på amerikansk exceptionalism. Kvar i USA frågar sig Olof Manner hur mjuka Jerome Powells signaler i Jackson Hole egentligen var? På hemmaplan: Vem ska dra det tunga lasset i Sverige – Riksbanken eller regeringen? Och kan vi hoppas på en höststorm för konsumtionen, eller kommer fönstret fortsatt lämnas på glänt?

Med nuvarande opinionstrend har Sverige 2035 bytt kronan mot euron, ekonomiskt skrämmande hög ålder på den typiska tysken och därför sänker Riksbanken räntan i nästa vecka. Kristin Magnusson Bernard och Andreas Wallström ser också en strukturellt starkare krona framför sig när svenskarna börjar flytta hem det mycket stora sparandet i utlandet och pekar ut 9 juli som sommarens viktigaste datum. Och så önskar Makrorådet glad sommar!

Makrorådet med skuld- och räntetema: Inget av de stora ratinginstituten ser längre USA som en toppkredit och underskotten växer. När börjar det brännas på allvar? I Sverige verkar det senaste kvartsseklets trend av sjunkande skuldsättning vara över, med ökade försvarsanslag som viktig orsak. Är det rimligt, och hur ska ett svenskt försvar finansieras långsiktigt? Dessutom varnar Annika Winsth för att se dagens boräntenivåer som höga och Johan Javeus kommer med valutabaserade semestertips.