Advertise on podcast: Entreprenörsdriv

Varför växer inte fler företag? Är det brist på kunder, dålig försäljning eller handlar det om företagarens egen vilja och drivkraft? Många företagare vill växa, men betydligt färre är beredda att göra det som krävs. Att bygga ett större företag handlar inte bara om att sälja mer. Det kräver tydliga mål, ett systematiskt säljarbete, ledarskap och förmågan att släppa kontrollen. Jag möter säljutvecklaren och författaren Magnus H. Johansson inför publik i Linköping. Vi diskuterar varför vissa företag växer medan andra inte, vilka fallgropar som finns och vad som egentligen driver en entreprenör att lyckas. Både jag och Magnus har drivit företag under många år. Varför har inte vi vuxit? Handlar det om frihet, kontrollbehov eller rädsla för att förlora det man tycker om att göra? Måste ett företag verkligen växa för att företagaren ska vara framgångsrik? Frågan är vad du själv vill få ut av ditt företagande? Avsnittet spelades in live inför publik på Business Bar i Linköping.

Du levererar hög kvalitet, håller vad du lovar och gör precis det kunden beställer. Men är räcker det för att kunden ska fortsätta anlita dig? Efter tio år som poddproducent har jag funderat över varför vissa kunder stannar kvar år efter år. Och jag har komit fram till att jag skulle ha betydligt färre kunder om jag bara gjorde exakt det de bad mig om. Vad är det då som gör skillnaden? Varför blir vissa leverantörer långsiktiga samarbetspartner medan andra enkelt kan bytas ut? Jag tror att en viktig del handlar om att våga tänka själv, ifrågasätta kundens önskemål och ta initiativ som ingen har bett om. Men det är inte riskfritt. För vad händer om dina idéer inte är bättre än kundens? Eller om ditt engagemang skapar mer arbete än nytta? Jag pratar om hur jag arbetar med mina kunder, vad jag har lärt mig av långa kundrelationer och varför det ibland kan vara mer värdefullt att ta ansvar för att något blir gjort än att leverera ett perfekt resultat.

Alla har sitt skäl till att starta sitt företag. En de gör det för att få större frihet. Andra gör det för att se vill skapa något som växer. Men vad händer när företaget blir din mest krävande chef? Tänk dig att du tar några veckors semester. Ingen mejl, inga telefonsamtal och inget arbete. Skulle ditt företag fortsätta fungera eller skulle verksamheten stanna helt? Många som driver företag vill att det skall växa, få fler anställda och skapa en verksamhet som klarar sig utan grundaren. Men är det den enda vägen till ett framgångsrikt företag och ett bättre liv? I detta avsnitt pratar jag om min egen erfarenhet som egenföretagare. Jag är både säljare, producent, programledare och den som levererar tjänsterna. Om jag tar semester eller blir sjuk kommer inget att hända, verksamheten stannar. Samtidigt som företaget är helt beroende ov mig så har jag en frihet, en frihet som troligen minskar om företaget växer.  Men vad är egentligen framgång? Är det hög omsättning, många anställda och ett företag som värderas högt och som kan säljas? Eller är det att jobba med det man gillar och ha 100 % beslutsförmåga för att det inte är någon annan som bestämmer vad jag skall göra? Att inte växa kanske inte är det största misstaget, det kanske snarare är att bygga ett företag som man egentligen inte vill ha. Så den intressanta frågan är: Om jag fick börja om idag, skulle jag bygga samma företag igen?

Adrian Rosca har slutat programmera. Han har 20 AI-medarbetare i fickan och tror att ditt jobb kan försvinna. Han skriver knappt sina egna mejl och gör inte längre analyserna själv. I stället har han vad han beskriver som 20 digitala medarbetare i fickan. Och han är övertygad om vart utvecklingen är på väg:Stora delar av dagens administrativa kontorsjobb kommer att försvinna. Adrian menar att programmering i vissa situationer kan bli tio eller till och med hundra gånger effektivare med AI. Men vad händer med alla människor vars jobb AI kan göra snabbare och billigare? Och vad ska vi människor göra när allt mindre av det vi kallar arbete behöver göras av oss? Vi pratar tar oss från AI, jobbdöd och extrem produktivitet till oro, relationer, åldrande och döden. Men Adrian är en optimist som tror att AI snarare befriar oss från arbete vi ändå inte vill göra.

Hur leder man ett företag med omkring 40 människor utspridda över flera länder? Vissa medarbetare kan hinna arbeta i ett och ett halvt år innan man träffas fysiskt. Det är Mathias Forss verklighet på GeoPool. När företaget vuxit har en princip blivit allt viktigare: verksamheten får inte bli beroende av en enda person. Om någon blir sjuk, tar semester eller försvinner måste någon annan kunna ta över. Minst två personer ska därför kunna hantera viktiga uppgifter. Det minskar sårbarheten. Men det blir samtidigt ett sätt att utveckla både kompetens och nya affärer. Mathias beskriver också ett ledarskap som bygger på förtroende. Medarbetarna ska förstå uppgiften men få frihet att själva hitta lösningen. Och GeoPool försöker konkurrera om kompetensen med annat än bara lön: flexibilitet, variation och möjligheten att snabbt få erfarenhet från många olika projekt. Men tillväxt skapar nya problem. Hur behåller man kulturen när människor arbetar långt ifrån varandra? Hur mycket frihet kan man ge? Och hur bygger man ett företag som klarar sig även utan grundaren?

Hur bygger man ett lönsamt företag när kunden plötsligt kan stå utan finansiering och projektet försvinner? Det är en av GeoPools stora utmaningar. De säljer framför allt kompetens och tid. Men en geolog kan vara fullbokad i tre månader och sedan stå utan uppdrag eftersom nästaprojekt börjar två månader senare. För lönsamheten gäller det därför inte bara att hitta kunder utan att få hela sammansättning av människor, projekt och tid att fungera. Mathias Forss berättar om en bransch där rykte och relationer betyder mycket. Nya affärer kommer ofta via rekommendationer och ett gott rykte. Samtidigt förändras affärsmodellen. Kod, appar och AI gör det möjligt att automatisera sådant som tidigare gjordes manuellt och istället sälja färdiga produkter snarare än timmar. Kan GeoPool växa utan att antalet anställda ökar lika snabbt? Och när ska man stå fast vid sitt pris, även om det innebär att förlora affären?

I mineralprospekteringbranschen fattas genomtänkta beslut, man använder avancerad teknik, anlitar skickliga geologer och investerar miljoner, och ändå är det lätt att misslyckas. Mathias Forss på GeoPool beskriver en verksamhet som på många sätt liknar startupvärlden. Någon tror att ett område kan innehålla värdefulla mineraler. Historiska data granskas, marken kartläggs, prover tas och geofysiska mätningar genomförs. Men vägen från en lovande idé till en fyndighet som någon gång kan bli en gruva är lång. Enligt Mathias går det omkring 1 500 undersökningstillstånd på varje ny fyndighet som hittats i Sverige under den senaste tioårsperioden.  Hur fattar man rätt beslut när man aldrig kan veta vad som finns under marken? Och hur mycket handlar om kunskap och hur mycket handlar till slut om tur?

Mathias Forss hade ingen plan på att bli entreprenör. Han ville bli geolog. Men när hans arbetsgivare inte kunde anställa honom i Finland blev lösningen att starta eget. Nästan 20 år senare har GeoPool omkring 40 medarbetare och verksamhet i flera länder. Mathias berättar om resan från att vara geolog ute i fält till att arbeta med företagets framtid, kunder, organisation och tillväxt. Det har varit finanskris, osäkra marknader och studier när framtiden varit långt ifrån självklar. GeoPool verkar dessutom i en bransch där förutsättningarna snabbt kan förändras. Metallpriser, finansiering, politik och efterfrågan på nya råvaror påverkar hela marknaden. Samtidigt ökar Europas ambition att bli mindre beroende av importerade metaller. Hur bygger man ett företag i en bransch där tre månader kan kännas som en evighet? Och hur behåller man geologen inom sig när jobbet allt mer handlar om att bygga företag?

Jag pratar om att många företag har dashboards fulla av nyckeltal. Omsättning, marginal, leads, kundmöten, konvertering och kundnöjdhet följs noggrant. Men sedan händer… ingenting. Problemet är inte att företag mäter för lite, snarore motsatser att de mäter för mycket.  När 15–20 nyckeltal samtidigt är viktiga blir det svårt att veta vad organisationen ska fokusera på. Men den största frågan är om siffrorna påverkar och förändrar människors sätt att arbeta.  Ett nyckeltal som bara beskriver resultatet är rapportering. Ett nyckeltal blir ett styrmedel först när den leder till handling. Därför kan 3–5 genomtänkta KPI vara betydligt bättre än 20. Varje nyckeltal bör kopplas till ett konkret beteende och ett beslut. En KPI som inte förändrar ett beteende är värdelös.

Hur ser det ekonomiska läget ut inför hösten, och finns det anledning att vara optimistisk eller bör vi börja bli oroliga? Trots geopolitisk oro och osäkerhet kring räntor och inflation finns flera tecken på att ekonomin utvecklas bättre än befarat. Företagens vinster har varit starka, börsen har gått bra och investeringarna i AI börjar ge resultat. Samtidigt finns risker som snabbt kan förändra bilden. I det här avsnittet träffar jag återigen Erik Lundkvist på Coeli för att prata om det som styr utvecklingen. Hur ser läget ut för svensk ekonomi? Vad talar för en fortsatt positiv utveckling, och vad skulle kunna vända den? Hur ska företagare och investerare förhålla sig till en värld där framtidsutsikterna ser förhållandevis goda ut samtidigt som osäkerheten är stor? Vi pratar om nuläget, riskerna, möjligheterna och hur man kan tänka långsiktigt när omvärlden känns allt annat än förutsägbar.

LinkedIn har förändrats. Räckvidden har sjunkit, AI-innehållet exploderar och antalet följare betyder mindre än tidigare. Ändå finns det stora möjligheter för den som förstår vad som håller på att hända. I det här avsnittet av Entreprenörsdriv pratar jag med LinkedIn-experten Linda Björck om vad som krävs för att lyckas hösten 2026. En vd som tidigare haft låg synlighet kunde exempelvis nå omkring 50 000 visningar genom att börja arbeta mer strukturerat. Men den viktigaste lärdomen är att sluta stirra på visningar. Frågan är vilka människor du når, och vad de gör efteråt. Vi pratar om varför generiskt AI-innehåll riskerar att försvinna i mängden, varför din egen erfarenhet och åsikt blir allt viktigare och varför en publiceringskalender inte är samma sak som en innehållsstrategi. Innehållet måste kopplas till kundernas verkliga frågor och bli en del av deras köpresa. Och video? Den behöver inte vara professionell. Tvärtom kan det enkla och autentiska fungera mycket bra, om det väcker nyfikenhet eller känslor. Inför nästa inlägg kan du därför ställa sex frågor: Stoppar det mig i flödet? Gör det mig nyfiken? Ger det något konkret? Får det mig att känna något? Ger det mig en tanke att ta med mig? Och är det så bra att jag vill skicka det till någon annan? LinkedIn 2026 handlar mindre om att producera mer – och mer om att ha något som är värt att stanna för.  https://smartbizz.se/linkedin-nyheter-2026/ och https://smartbizz.se/nyhetsbrev-pa-linkedin/

Många tror att svag försäljning beror på för få kundmöten eller för låg aktivitet, men det verkliga problemet kan vara ett otydligt erbjudande. Om kunden inte snabbt förstår vilket problem du löser och varför just du är rätt val blir säljarbetet onödigt tungt och priset blir ofta den avgörande faktorn. Ett starkt erbjudande gör däremot att kunderna lättare ser värdet, fattar snabbare beslut och väljer dig utan att du behöver övertyga dem i varje affär. Innan du ökar antalet samtal eller marknadsföringsinsatser bör du därför granska hur tydligt, relevant och differentierat ditt erbjudande verkligen är. Kan du förklara vad du gör på 30 sekunder, och skulle kunden förstå värdet direkt? Om svaret är nej är det där utvecklingsarbetet ska börja. Ett bättre erbjudande leder ofta till enklare försäljning, högre marginaler och betydligt mindre frustration.   Slutsatser ➡️ Det största säljproblemet är ofta ett otydligt erbjudande – inte för låg aktivitet. ➡️ När kunden förstår värdet blir försäljningen både enklare och snabbare. ➡️ Börja med att förbättra erbjudandet innan du ökar säljarbetet.

Rädsla är sällan det verkliga hindret. Det är hur vi väljer att agera trots rädslan som avgör vår utveckling. Genom att ta små steg utanför komfortzonen bygger vi mod, erfarenhet och ett större självförtroende. Misslyckanden, motgångar och nej är inte tecken på att du är på fel väg, utan en naturlig del av att utvecklas och bli bättre. Att ständigt undvika det som känns obekvämt gör istället att komfortzonen krymper och möjligheterna blir färre. Genom att ställa frågorna "Vad är det värsta som kan hända?" och "Vad kostar det att inte göra något?" blir det ofta lättare att fatta modiga beslut. Den största risken är många gånger inte att försöka och misslyckas, utan att aldrig ge sig själv chansen. Mod är ingen medfödd egenskap. Det är en vana som byggs genom handling, en liten utmaning i taget.   Slutsatser ➡️ Mod är att agera trots rädsla ➡️ Komfortzonen växer bara när du lämnar den. ➡️ Det du inte vågar göra idag kan bli en begränsning imorgon.

mönster som återkommer och fundera över vilka problem du vill lösa för andra. Ett personligt uppdrag växer fram när du lever i linje med dina värderingar, inte när du väntar på en plötslig insikt. Ställ därför frågan om dina beslut leder dig mot den person du vill vara och det avtryck du vill lämna efter dig. Ditt varför formas av det du gör – varje dag.   Slutsatser ➡️ Ditt varför byggs snarare än upptäcks ➡️ Följ din nyfikenhet, den visar ofta vägen. ➡️ Mening skapas genom handling och inte genom grubblande.

Att sätta mål är enkelt. Det svåra är att skapa vanor som gör att du faktiskt når dem. Resultat kommer inte av ambitioner utan av de rutiner och standarder du lever efter varje dag. Fokusera därför mindre på målet och mer på den person du vill bli och de handlingar som formar din identitet. Små, hållbara förändringar är ofta betydligt kraftfullare än stora, kortsiktiga satsningar. Bygg en miljö som hjälper dig, håll dina löften till dig själv och låt vanorna leda dig mot målet. Gör små konsekventa förändringar varje dag så kommer förändringen bli stor över tid.    Slutsatser ➡️ Vanor snarare än mål avgör din framtid. ➡️ Din identitet formas av det du gör, inte av det du planerar. ➡️ Små förändringar som håller över tid slår punktinsatser.