Advertise on podcast: Forskningspodden

Hur kan historieundervisning hjälpa elever att förstå varför och hur historia används i samhället? Jenne Fröding Reyes forskning visar att elevers förståelse för historiebruk fördjupas när de får undersöka komplexa frågor utan givna svar och relatera dem till samtida samhällsfrågor. I sin avhandling följer Jenne en gymnasieklass som arbetar undersökande med Black Lives Matter-protesterna och rivningen av Columbusstatyer i USA. Med utgångspunkt i dessa frågor får eleverna analysera hur historia används av olika aktörer och vilka drivkrafter som kan ligga bakom. Avhandlingen visar hur öppna frågor i kombination med komplexa källor kan utveckla elevernas historiska tänkande och deras förmåga att resonera om historiebruk. Samtidigt visar studien att deras tolkningar påverkas av egna erfarenheter och värderingar. Resultaten pekar på att undervisning om omstridda och samtida frågor kan bidra till både fördjupat lärande och viktiga samtal om hur historia används och skapar mening i vår egen tid. Jenne Fröding Reyes doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Historiebruk i klassrummet: En frågedriven undervisningsintervention i gymnasieskolan

Det blir allt vanligare att digital teknik tar sig in i våra hem och familjeliv. Ett sådant exempel är VR-glasögon, som idag finns tillgängligt för vardagsanvändning. Linnea Saltin undersöker i sin kulturgeografiska forskning vad som händer med betydelsen av plats när den virtuella värld som erbjuds av VR-glasögonen, möter den fysiska världen. Genom analyser av VR-användning hemma hos människor i deras vardag, visar Linneas forskning att VR inte bara handlar om att ”försvinna” in i en digital värld. Den fysiska omgivningen och samspelet med tekniken är avgörande för upplevelsen. För att förstå detta introducerar hon begreppet ektopic emplacement, som beskriver hur människor kan vara på flera platser samtidigt genom teknik. När vi använder VR lämnar vi inte den fysiska världen bakom oss, utan befinner oss både här och där på samma gång. I vårt samtal berättar Linnea Saltin mer om begreppets betydelse och om sina resultat av studien. Linnea Saltins doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Ektopic: A Phenomenology of Domestic VR Usage in Sweden

Covid-19-pandemin innebar stora utmaningar för besöksnäringen. Inte minst för dem som arbetade i den, till exempel hotellarbetare. Elin Storman undersöker i sin arbetsvetenskapliga forskning hotellarbetares erfarenheter av organisatorisk omstrukturering och förändringar av arbetets innehåll under covid-19-pandemin. Elins doktorsavhandling bygger på fyra empiriska delstudier och ett stort antal intervjuer med hotellarbetare. I vårt samtal förklarar Elin att omstruktureringarna i spåren av pandemin orsakade betydande förändringar för samtliga informanter. De som stannade kvar i arbete mötte varierande arbetsbelastning, arbetstid och inkomst, förändrade arbetsuppgifter samt minskade karriärmöjligheter. De som blev uppsagda hamnade ofta i undersysselsättning och hade begränsade möjligheter att byta arbete, även om vissa såg möjligheter till en ny karriär. För att bättre förstå dessa erfarenheter introducerar avhandlingen en ny kategori, ”liminals”, för personer som befinner sig mellan arbete och arbetslöshet. Studien visar att vägen genom och efter en omstrukturering är komplex och att interna och externa arbetsmarknader är nära sammankopplade. Studien är finansierad av Afa försäkring. Elin Stormans doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Navigating Organisational Restructuring and Job Transitions: A Case Study of Workers in the Swedish Hotel Sector

Hösten 2018 blev programmering ett nytt moment i flera av matematikkurserna i den svenska gymnasieskolan. Andreas Borg undersöker i sin forskning hur programmering kan införlivas i undervisningen och hur elevers användande av programmering främjar deras matematiska förmågor. Eleverna i Andreas första delstudie hade goda programmeringskunskaper. Trots det var det utmanande för dem att på ett framgångsrikt använda programmering för att lösa matematiska problem. I vårt samtal berättar Andreas att det förefaller mer framgångsrikt att ge eleverna mer stöttning i programmeringen, i form av färdiga algoritmer. Detta riskerar dock att begränsa det djupare matematiska lärande som undervisningen syftar till att skapa, vilket är ett av resultaten från den andra delstudien. En slutsats av Andreas Borgs forskning är att matematiklärare behöver hitta en balans mellan att ge eleverna stöd i användningen av programmering och att ge dem tillräcklig självständighet att använda verktyget på sätt som främjar deras matematiska förståelse. Andreas Borgs doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Incorporating programming into mathematics education: How using programming shapes upper-secondary students’ mathematical understanding

In this episode, we speak with Svetlana Chuikina, researcher in Media and Communication Studies. Her doctoral thesis examines anti-war activism, public engagement and media technologies in contemporary Russia. Drawing on the concept of infrastructuring, understood as the interplay between technologies and user practices, her research explores how counterpublics emerge and operate within an increasingly militarised and authoritarian environment. Based on extensive interviews with activists and members of the broader public, complemented by ethnographic fieldwork, Svetlana Chuikina’s thesis present several important findings. It shows how people actively negotiate both the opportunities and limitations of media platforms in their everyday lives and activist practices. Her research also develops the concept of distributed attention to explain how actors compete for and sustain public attention in a hostile environment characterised by state control, censorship and surveillance. In our discussion, Svetlana offers valuable insights into the relationship between technology, political resistance and public life, highlighting the ways in which people use digital infrastructures to maintain spaces for collective action under authoritarian conditions. Svetlana Chuikina’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA: Infrastructuring Counterpublics: Digital Engagement and Distributed Attention in Russian Anti-War Movements

Vilken roll spelar mätdata för journalistiken? Detta är vad Carina Tenor undersöker i sin avhandling i medie- och kommunikationsvetenskap. Studien bygger på intervjuer med chefer och fackligt aktiva journalister från stora svenska nyhetsorganisationer och fokuserar på hur de navigerar den växande datastyrningen i branschen. Avhandlingen utgår från journalistikens behov av att balansera effektivitet med professionella ideal. Resultaten visar hur klickmätningar utvecklats till omfattande målstyrningssystem som stärker ledningens inflytande och förskjuter makt från journalister till organisationens strategiska mål. Både chefer och fackliga företrädare accepterar data som en nödvändig anpassning till digitala förutsättningar, samtidigt som de betonar vikten av att upprätthålla redaktionell autonomi. I vårt samtal berättar Carina mer om sina resultat och om vilken betydelse mätmetoderna har för journalister och journalistiken i stort. Carina Tenors doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: New(s) metric management: Navigating institutional change in Sweden’s data-informed legacy newsrooms

Elever som både är särskilt begåvade och har svårigheter med dyslexi missas ofta av skolan. Vanliga läsförståelsetest fångar inte deras avkodningsproblem, eftersom dessa elever kan kompensera med sin höga begåvning. I Tove Ekelunds forskning i pedagogiskt arbete undersöks relationen mellan särskild begåvning och dyslexi hos elever som kan beskrivas som twice-exceptional (2e). Avhandlingen bygger på resultat från tester, skattningsskalor och individuella intervjuer med 24 elever i åldrarna 10–16 år. Resultaten visar att eleverna har tydliga avkodnings- och stavningssvårigheter, trots att många presterar normalt eller högt på läsförståelsetest med flervalsfrågor. Lärarna tenderar att underskatta elevernas begåvning, medan elever och vårdnadshavare ser den tydligare. I skolan riskerar därför både deras styrkor och svårigheter att förbises, vilket leder till brist på både stöd och stimulans. I vårt samtal argumenterar Tove för att det behövs bättre metoder för att upptäcka dyslexi och för att förstå 2e-elever. Hennes avhandling ger viktig kunskap till pedagoger, logopeder, beslutsfattare och föräldrar. Tove Ekelunds doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Elever med särskild begåvning och dyslexi: Ömsesidig maskering i tester och skolpraktik

Hydropower infrastructure fragments rivers and disrupts the migrations of many freshwater fish, contributing to declines in their populations. Reconnecting these underwater highways is therefore critical for sustaining freshwater fish such as salmon, eels and trout. In her research, biologist Velizara Stoilova steps into that challenge, exploring how fish might be guided safely past dangerous turbine intakes without massive engineering structures. The experimental research was conducted in a large flume, where everything from bubbling curtains to a newly invented “dancing rods” barrier that sways with the current were tested. Blending animal behaviour, hydraulics, and physiology, Velizara Stoilova’s research uncovers why no single solution fits all – and how smarter, species‑tuned guidance may help restore the freedom of movement that rivers, and fish, once knew. Velizara Stoilova’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA: Helping fish pass dams – Is behavioural guidance the solution?

Hur formas sjuksköterskors professionella identitet och syn på arbetet under yrkesutövandet i äldreomsorgen? Detta är den centrala fråga som Ole Martin Nordaunet, forskare i omvårdnad, undersöker i sin doktorsavhandling. Sjuksköterskors arbete kretsar kring att möta äldres fysiska, relationella och psykosociala behov – det som kallas fundamentals of care. Ole Martins forskning visar att dessa omvårdnadsområden påverkas starkt av den kontext där vården utförs. Medan tidigare forskning i huvudsak kopplat fundamentals of care till patienters fysiska behov, pekar de intervjuer och observationer som Ole Martin genomfört på att sjuksköterskor i praktiken försöker ge mer personcentrerad vård. Samtidigt begränsas sjuksköterskornas handlingsutrymme av organisatoriska förhållanden som skapar osäkerhet, emotionell belastning och otydlighet kring yrkesrollen. I vårt samtal berättar Ole Martin mer om sina resultat och om vikten av att vården utvecklar en mer nyanserad och sammansatt bild av sjuksköterskors roll, funktion och arbete i äldreomsorgen. Ole Martin Nordaunets doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: FLORENCE: Nurses’ Scope of Practice, its Contextual Modulators and the Fundamentals of Care in Home- and Facility-based Care: A Mixed Methods Design

What really happens to an idea after it sparks – and how are ideas turned into innovations within public and private sector organisations? In this episode, we speak with Business Administration researcher Jana Huck whose work challenges the conventional focus on simply generating and selecting ideas. Instead, she uncovers the often-overlooked activities that truly shape an idea’s journey. Drawing on studies at individual, group, and organisational levels, she reveals how ideas evolve not through a linear process, but through dynamic, intertwined activities. In our conversation, Jana argues that the results of her research can help organisations to manage idea development more consciously and holistically. Jana Huck’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA: Idea Development for Innovation: A Multi-Level Exploration of the Activities and Processes Propelling Ideas Towards Innovation

Att vara en hållbar konsument kan vid första anblick verka enkelt, att göra ”rätt” val, men i praktiken är hållbar konsumtion ofta en balansgång mellan ideal, normer, praktiska begränsningar och våra egna föreställningar om vad som faktiskt är hållbart. I sin doktorsavhandling undersöker företagsekonomen Anne-Charlotte Paas hur människor formar sina identiteter som hållbara konsumenter genom … Continue reading "141 – Hållbar konsumtion"

Fotosyntes anses vara den mest betydelsefulla biokemiska processen på jorden. Trots dess centrala betydelse upplevs fotosyntesundervisningen i grundskolan som svårtillgänglig. Anders Eriksson utgår i sin doktorsavhandling i biologi från att undervisningen om fotosyntes bör kopplas till hållbarhets- och samhällsfrågor för att öka dess relevans. I sin avhandling har Anders tillsammans med biologilärare utvecklat en undervisningsdesign … Continue reading "140 – Kraftfull kunskap om fotosyntes"

In this episode of Forskningspodden, we sit down with Biology researcher Stina Eriksson, whose work sheds new light on a tool many science teachers rely on every day: analogies. Analogies help students grasp tricky scientific ideas by connecting them to something familiar – but when used carelessly, they can create misconceptions. Stina’s research investigates the … Continue reading "139 – Analogy competence for science teachers"

Covid-19-pandemin förde med sig en ökad grad av arbete hemifrån för många anställda i tjänstemannayrken. Detta har medfört nya möjligheter och utmaningar som behöver undersökas vidare, särskilt i relation till inkludering, arbetsanpassningar och öppenhet kring funktionsnedsättningar. Syftet med Suzanne Millmarks forskning i arbetsvetenskap är att öka kunskapen om vilka faktorer som möjliggör och hindrar inkluderingen … Continue reading "138 – Inkludering av medarbetare med osynliga funktionsnedsättningar"

How are emerging AI technologies affecting and reshaping journalism and the journalist profession? This is the fundamental question for Media and Communication scholar Joanne Kuai’s doctoral thesis. Joanne’s research investigates global power shifts and institutional challenges from AI’s integration into journalism, focusing on China with comparisons to the US and EU. In our conversation, Joanne … Continue reading "137 – AI, News, and the State"