Advertise on podcast: Slott och krona

Följ med på en av de mest storslagna kröningarna i svensk historia – drottning Kristinas, år 1650. Vi tar oss från Ulriksdal till Gamla stan via Gustav Adolfs torg, och du får veta det mesta om kröningståget, triumfbågarna, ljudkulisserna och festerna. Mycket nöje! ”En hög samhällsställning är som parfymen; den som bär den märker den minst.”/Drottning Kristina

Drottning Kristina hade ett konstkabinett värdigt en furste. Det var en magnifik samling märkvärdigheter, skapade av tidens främsta konstnärer. Tillsammans med Alexander Holm, intendent vid Kungliga Husgerådskammaren, djupdyker vi i den fascinerande samlingen och dess historia. ”Man måste vinnlägga sig om att verkligen vara det man vill synas vara.”/Drottning Kristina

I år är det 400 år sedan drottning Kristina föddes. Som dotter till Gustav II Adolf gick hon från svensk tronföljare till krönt kung, från protestant till katolik och från Stockholm till Rom. Hon var omtalad redan under sin samtid och väcker frågor än i dag. Vi hade kunnat ägna ett helt dygn åt hennes öden och äventyr, men vi börjar så här. Håll till godo! ’Det man vill måste man vilja med kraft’/Drottning Kristina

I det sista avsnittet om kungliga bröllop berättar Prinsessan Christina, Fru Magnuson och Herr Tord Magnuson om hur de skapade en ny tradition. Prinsessan delar också minnen från sina systrars bröllop – prinsessan Margaretha, prinsessan Birgitta och prinsessan Désirée.

Nu får du höra om storslagna bröllopspresenter, festligheter och bilägermusik – med prinsessor, en svensk ambassadör, Christopher Marlowe, en intendent och ett smäktande kärlekspar i centrum.

Nu dyker vi ned i de kungliga bröllopens historia. Ett väl valt äktenskap kunde stärka hela monarkin och det började ofta med pappan. Hör om Adolf Karlssons vedermödor, om riksförargelsen och om en skilsmässa. Men också om sann kärlek. Dessutom reder vi ut historiska begrepp som biläger, livgeding och “enskild mans dotter”.

Hundratusen böcker, en halv miljon fotografier, noter och kartor ingår i slottsbibliotekarien Arvid Jakobssons ansvarsområde. Föremål som ägts av kungar och drottningar och som idag finns i Bernadottebiblioteket på Kungliga slottet. I det här avsnittet får du veta hur slottsbränder, arvskiften och ointresse satt spår i samlingarna – liksom att uttrycket ”Visa mig ditt bibliotek och jag ska säga vem du är” äger sin giltighet även här.

Leila Tuuli är intendent vid Kungliga Husgerådskammaren, som sedan 1600‑talet vårdar slottens lösöre. Uppdraget är att bevara föremålen för framtiden men också att göra dem användbara i ett levande slott med ett aktivt hov. Hör om konsten att hantera antika klenoder, vem som äger vad och varför Versailles är mer färgstarkt.

Claes Carlsson är den förste slottsmästaren och bär dessutom den ärofyllda titeln hovflorist. I sitt arbete formar han det visuella uttrycket i slottens våningar, djupt förankrad i traditionen men samtidigt varsamt förnyande. Hans huvudsakliga arbetsplats är Kungliga slottet i Gamla stan, men han syns även i de kungliga parkerna på jakt efter vissna ormbunkar, boklöv och hundkex.

Nu väntar en riktigt fin julspecial. Följ med prinsessan Christina till 50-talets julfirande med familjen på Drottningholm och lilla julafton på Haga slott. Hör om den minnesvärda julklappen, Gustaf VI Adolfs paradrätt och vinternöjen i slottsparken.

I källarens dunkel på Kungliga slottet glimmar guld och ädla stenar. Här i Skattkammaren kan du se riksregalierna – kronan, spiran, äpplet, svärdet och nyckeln. Symboler för kungamakten och monarkin.  Följ med på en tidsresa genom kröningar, mode och revolution. Varför tystnade rådet när drottning Kristina krävde ytterligare en krona, hur kommer det sig att världen är spegelvänd och vad döljer dubbelpärlan i Erik XIV:s kungakrona?

Kungliga slottet i Gamla stan är inget museum. Det är en kombination av kungligt residens, arbetsplats och kulturhistoriskt monument. Slottet är öppet för besökare året om, förutsatt att rummen inte används för representation. Följ med på en vandring genom slottet till de salar där Kungen möter statschefer, regeringsföreträdare, ambassadörer och personer som gjort betydande insatser för Sverige.

Tre drottningar har satt sin prägel på Drottningholm. Katarina Jagellonica får slottet i gåva av Johan III – och platsen får sitt namn. Hedvig Eleonora förvandlar det till ett praktfullt barockpalats. Lovisa Ulrika bygger vidare och låter vetenskapen flytta in. I detta avsnitt berättar vi om Drottningholms slott – och om tre kvinnor som tog med sig kultur, bildning och gafflar till Sverige.

I Mariefred, sju mil sydväst om Stockholm, ligger vasaborgen Gripsholm. Här möter vi intendent Josefine Lindqvist, som tar oss med genom världens äldsta och mest omfattande porträttsamling. En samling målningar, fotografier och skulpturer som speglar Sveriges historia genom personer som gjort avtryck: från Gustav Vasa, via Hedvig Charlotta Nordenflycht till Max Martin. Men vi inleder förstås med Gripsholms historia, som börjar med Sveriges genom tiderna rikaste man.

Västmanlands läns enda kungliga slott är ett praktfullt, solgult budgetslott med linnelumpstapeter och intressanta porträtt. Vår ciceron Björn Persson Fälth tar oss med genom historien, som börjar när Gustav Vasa får ett arv efter sin mormor. Därefter har många drottningar och kungar varit här, men få har bott på slottet. Och hästar har alltid varit synonymt med Strömsholm, några blev inbjudna till Versailles under OS i Paris.