Advertise on podcast: Den svenska matresan

Hur har vi lagat mat hemma genom tiderna, och hur har den landat på våra middagsbord? Inte bara sättet vi lagar mat på i hemmen har förändrats, men även hur varorna införskaffas. I det här avsnittet gör vi en historisk tillbakablick i hur mat tillagats i de svenska hemmen, och hur snabbköp utvecklats till hemleverans och färdiga matkassar. Hur ser framtidens hemmamiddagar ut? Vi pratar med Fahran Javanmiri på Homechef om ett helt nytt sätt att skapa och se på middagar hemma.

Smör som bryns i pannan. Olivolja som ringlas över en bit nybakat bröd. Ister som smaksättare, och gyllene rapsolja. Matfett må vara en basvara i var mans kök - men har likväl en tusenårig historia som berättar om smör som exportvara, olivolja som Medelhavets gröna guld och raps som källa till omega 3. Från stekning till bakning till smöret på mackan - följ med när vi pratar Matfett!

Det är lätt att ta varmkorv eller hamburgare för givet. Men snabbmatens roll i svensk matkultur har en alldeles egen historia att berätta - från ambulerande korvmadamer till förbjudna hamburgare, matiga tunnbrödsrullar och kebab. I det här avsnittet får du en historisk tillbakablick i hur snabbmat kom till Sverige för att sedan ta en allt mer självklar plats i vårt dagliga liv. Vi pratar korv med bröd, hamburgare, Clock, kebab, tunnbrödsrulle... och bensinmackens roll som snabbmatsrestaurang. Följ med!

Emmer, enkorn, svedjeråg och dinkel. Kulturspannmål är sädesslagen i tiden med sin unika smak, hälsofrämjande egenskaper och starka livskraft. Vad är egentligen kulturspannmål, vilka är de vanligaste typerna - hur odlas de och används idag? Följ med oss på vajande sädesfält och upptäck en viktig del av svensk jordbrukshistoria.

Surströmmingspremiären den 20 augusti 2026 närmar sig - vi firar med en resa i surströmmingens historia från nödmat till norrländsk delikatess. När uppkom surströmming, hur har tillverkningsmetoden utvecklats och vilken roll har surströmming haft i det svenska samhället genom århundradena? Vilka är de absolut viktigaste tillbehören? Vi pratar med surströmmingsälskaren Maria som kan längta ett helt år efter att öppna årets första surströmmingsburk och göra den första klämman. Följ med!

Solen steker och du är först i kön till glasskiosken. Våffla eller bägare - vanilj, choklad eller jordgubb? Ingen svensk sommar utan glass! I det här avsnittet spårar vi den frysta favoriten tillbaka till tiden då is och snö användes istället för frys. Vi följer glassens väg till Sverige från sorbet till gräddglass, via gelato till Piggelin. Med en glass i handen önskar vi er lyssnare en riktigt glad sommar och hörs igen i augusti, lagom till surströmmingspremiären!

RÄTTELSE: I avsnittet nämns att William Banting var amerikan, detta är fel. Rätt är att William Banting föddes 1796 i London, England och var en engelsk begravningsentreprenör. Genom alla tider har människan strävat efter den perfekta kroppen. Jakten på förlorade kilon har tagit vägen från klassiska bantningskurer till LCHF, Atkins och periodisk fasta till mer nischade dieter som grapefruktsdieten, banandieten och flygvärdinnedieten. Vi vill poängtera att ingen av oss är utbildad dietist, och att tanken med detta avsnitt är att utforska dieter ur ett måltidshistoriskt perspektiv. Vi tar inte heller ställning till vilken diet eller kosthållning som är mer eller mindre hälsosam än någon annan, utan utgår från att det är högst individuellt.

Tänk att ett glas mjölk kan rymma så mycket historia. Från fäbodskultur via industriell revolution till ett obligatorisk inslag i skollunchen. I det här avsnittet låter vi mjölken berätta om lantbruk, mejeriernas framväxt, tekniska landvinningar, mjölkpropaganda och nya, växtbaserade alternativ. Vi inleder med mjölkprovning - hur enkelt är det att känna skillnaden på grön, röd, blå och rosa mjölk?

När du beställer in en trerättersmeny på restaurang, tar en chèvresallad till lunch eller kokar ihop en bechamelsås är Frankrikes historiska vingslag med i bakgrunden. Det här avsnittet tar avstamp i den gustavianska erans 1700-tal, när franska influenser så smått började föras in i vårt land. Vi pratar om hur fransk matkultur påverkat inte bara sättet vi äter på, men även vad vi lägger på tallriken och vilka ord som används i svenska menyer och restaurangkök än idag. Bienvenue!

Nässelpesto, smoothie med maskrosblad och älgörtste? Det går utmärkt att använda ogräs i mat, och i dagens avsnitt går vi in på de vanligaste sorterna och hur de kan användas. Från späda nässelblad som används i soppa och te till mångsidig maskros, näringsrik kirskål, väldoftande älgört och frisk harsyra. Vi hoppas att du efter dagens avsnitt se på ogräs med nya ögon. Följ med!

Inför polkagrisens dag den 20 april ägnar vi oss åt en av Sveriges mest populära godsaker. Från begynnelsen i Gränna i mitten av 1800-talet till dagens varianter med yuzu- och rabarbersmak. Vi hälsar på hos polkagrisbagare Emilia Gates på Gamla Stans Polkagriskokeri - och fascineras över ett hantverk som gått i arv i mer än 150 år. Någonsin undrat vad en polkagris innehåller, hur kopplingen till Gränna ser ut och varför vissa polkagrisar är formade som ett J? Följ med när vi dyker ner i polkagrisens randiga, söta och pepparmintsdoftande historia!

Påsken är äntligen här, och med det ägg, sill, lax och påskägg! I dagens avsnitt följer vi påskmatens historia tillbaka till tiden före det att Sverige blev kristet och hela vägen fram till dagens varierade påskbord. Vi blickar tillbaka på det klassiska smörgåsbordets historia och dess koppling till svensk högtidsmat - och går närmare in på varför just ägg, lamm och lax kommit att förknippas med påskmat. Följ med!

Våffeldagen närmar sig - dags att smöra våffeljärnet och njuta av frasiga, nygräddade våfflor med sylt och grädde. Men vad har denna härliga vårtradition för koppling till oblat? Varför är svenska våfflor hjärtformade, och vad är skillnaden mellan belgisk våffla och Liège-våffla? Följ med oss på våfflans resa från nattvardsbröd till lyxig brunchfavorit. En historia där religion, teknik och våffelsmet möts i perfekt symbios.

På begäran av våra lyssnare ger vi oss in i korvens värld. Korven har en lång och fascinerande historia - från ett sätt att ta tillvara på hela djuret till oumbärlig vardagsräddare. Hur kom falukorven till? Vad är skillnaden mellan emulsionskorv och färskkorv? När började vi äta korv med bröd, och hur kom ketchup och senap in i bilden?  Följ med!

Inför Knäckebrödets dag den 19 februari knaprar vi oss igenom en central del av svensk historia - den om Knäckebröd. Från runda spisbröd med hål i mitten som bakades två gånger om året till dagens varianter med chiafrön och havssalt försöker vi få en överblick över svensk knäckebrödshistoria. Vi pratar med Annika Sund från Leksands Knäckebröd, vars gammelfarmorsmormor grundade bageriet för sex generationer sedan. Hur blev just detta familjebageri ett av Sveriges största? Varför är Knäckebröd så nyttigt, hur spelar formen och tjockleken in på smaken, och hur smakar en Knäckepizza? Följ med!