Advertise on podcast: Historielunden – podden från Kulturen i Lund

En kung stupar i dimman, men kriget fortsätter i sexton år till. Varför gav sig Sverige egentligen in i trettioåriga kriget – och vem betalade priset för att landet skulle bli en stormakt? Framför Kulturens stora diorama över slaget vid Lützen följer Johan Romin och Peter K Andersson Gustav II Adolfs väg mot döden den 6 november 1632. Vi pratar om religion, maktspel och rivaliteten med Danmark, men också om soldaterna som aldrig kom hem och befälhavarna som blev förmögna på kriget. Sedan tar historien en sötare vändning. Varför minns vi en stupad kung genom att äta bakelser? Och vad har hänt med den Gustav Adolfsbakelse från 1956 som finns i Kulturens samling – men som inte går att hitta i magasinet? Spåren leder från Europas slagfält till svenska konditorier och ett ovanligt museimysterium. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit historielunden.substack.com

Hösten 1888 sprider en rad brutala kvinnomord skräck i Londons East End. På Whitechapels gator härjar en mördare som ska bli känd över hela världen som Jack the Ripper. Men vilka var kvinnorna som föll offer för honom – och hur såg deras liv ut före skräckens höst? I detta långavsnitt har vi klippt ihop serien som vi sänt under hösten. Här kommer hela berättelsen om Jack the Ripper och Autumn of Terror 1888, samlad i ett avsnitt. Vi följer de olika offrens livsöden, däribland svenska Elisabeth Strides, och kliver in i ett London präglat av fattigdom, trångboddhet och kampen för att få mat och tak över huvudet. Vi berättar om morden, polisens jakt och tidningarnas roll i att skapa myten om Jack the Ripper. Vi granskar också teorierna om mördarens identitet: vilka misstankar har någon grund och vilka hör snarare hemma i fiktionens värld? Johan Romin och Peter K. Andersson tar er genom en av kriminalhistoriens mest omtalade berättelser – med kvinnorna och deras liv i centrum. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit historielunden.substack.com

Stela figurer, felaktiga proportioner och kroppar som knappast skulle fungera i verkligheten. Kritiken var skoningslös mot Johan Ullberg, gästgivaren som blev kyrkokonstnär. Men är hans snidade nattvardsscen i Bosebo kyrka överlevde kritiken och fascinerar fortfarande kyrkobesökarna. I Historielunden kliver Johan Romin och Peter K. Andersson in i träkyrkan som Georg Karlin räddade till Kulturen i Lund. Här möter vi både den utskällde Ullberg och den mytomspunne skräddaren Sven Nilsson Morin, som dekorerade kyrkan och enligt en berättelse satte en nedlåtande präst på plats. Bland änglar, träbänkar och doften av tjära upptäcker vi folklig skaparkraft, dråpliga skrönor och spåren av kyrkans makt över människors liv. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit historielunden.substack.com

En mäktig borg vid Göta älv, tre bröder som slåss om makten och en julfest med ödesdigert slut. I detta avsnitt av Historielunden tar Johan Romin och Peter K. Andersson oss med till det svenska 1300-talets dramatiska maktstrider. Varför byggdes Bohus fästning? Och hur hänger den samman med kung Birger, hertigarna Erik och Valdemar, Håtunaleken och Nyköpings gästabud? Vi börjar i Kulturens medeltida miljöer, där rekonstruerade vardagsföremål berättar om en tid av imponerande hantverkskunnande. Sedan följer vi Johan till Bohus fästning och en historia där svenska, norska och danska intressen flätas samman genom giftermål, intriger och krig. Det blir också ett samtal om vårt ansvar för kulturarvet – och vad Karl-Bertil Jonssons berömda tändstickstavla har med saken att göra. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit historielunden.substack.com

Varför kallades Kulturens pampiga huvudbyggnad för Bondpinan? Och hur gick det till när ett bostadshus förvandlades till museum – trots protester från studenter och en blivande statsminister? I veckans Historielunden vandrar Johan Romin och Peter K. Andersson genom Vita huset tillsammans med Kulturens museichef Gustav Olsson. Bakom den vita fasaden finns berättelser om böndernas pengar, Svenska Akademiens ordbok och en åldrad professor som man ville rädda undan Georg Karlins stora museiplaner. Bland dem som skrev under protesten fanns Tage Erlander. Nu väntar nästa stora förändring. Inför husets hundraårsjubileum som museibyggnad 2029 planeras en omfattande ombyggnad. Vi pratar om försvunna trappor, smidesräcken som aldrig kom tillbaka och hur Kulturens rika samlingar ska kunna möta en större publik! This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit historielunden.substack.com

Historielunden firar 100 program – och historien tar aldrig slut! Hundra program, två år och fortfarande hur mycket som helst att prata om! Johan Romin och Peter K. Andersson firar Historielundens jubileum över varsin kopp kaffe i höstsolen på Kulturen i Lund. Vi blickar tillbaka på favoritavsnitt, från Nils Dacke och Gustav Vasa till vår utflykt i spåren av slaget vid Lund. Men vi tar också upp frågorna bakom berättelserna: Hur vet vi vad som egentligen hände? Kan vi förstå människor som levde för flera hundra år sedan? Och varför är historia så mycket mer än kungar, krig och årtal? Det blir ett samtal om lusten att berätta, forskningen bakom historierna och vad som händer när AI får för sig att skriva om det förflutna. Tack till alla er som lyssnar – nu siktar vi på nästa hundra! This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit historielunden.substack.com

Höga midjor, tunna bomullstyger och djupa urringningar – empirmodet för tankarna till Jane Austens romaner och romantiska baler. Men klänningarna berättar också om revolution, kolonialism, slaveri och nya kroppsideal. I detta avsnitt av Historielunden möter Johan Romin och Peter K. Andersson Karin Hindfelt, intendent på Kulturen i Lund, bland klänningarna i utställningen Uppklädd. Tillsammans utforskar vi hur antiken inspirerade modet, varför bomullen blev så eftertraktad och hur en till synes enkel klänning kunde väcka skandal. Vi pratar också om dyrbara kashmirsjalar, hattar med konstgjorda frukter och kungligheter som tidens trendsättare. Och vad händer när någon som kan klädernas historia tittar på en kostymfilm? This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit historielunden.substack.com

Ett skäggigt ansikte stirrar mot oss från ett gammalt krus i Borgarhuset på Kulturen i Lund. Vem föreställer det egentligen? En vildman, en italiensk kardinal – eller kanske Gustav Vasa, som Johan gärna ser lite överallt? I detta avsnitt av Historielunden undersöker Johan Romin och Peter K. Andersson ett så kallat Bartmannkrus. Dessa tyska stengodskrus tillverkades i enorma mängder under 1500- och 1600-talen och spreds över Europa. Skärvor med det karakteristiska ansiktet dyker fortfarande upp längs Themsens stränder. Men varför satte man en skäggig gubbe på ett kärl för vin och öl? Var det rentav den tidens Coca-Cola-burk? Samtalet leder från medeltidens vildmän till reformationens religiösa konflikter och kardinal Roberto Bellarmino, vars namn kom att förknippas med krusen. Ett vardagsföremål visar sig rymma både handel, humor och politisk satir. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit historielunden.substack.com

”Den som inte vill arbeta ska inte heller äta.” Skylten över dörren till Lunds fattighus gav ett tydligt besked. Men bakom dörren fanns också gamla, sjuka och barn som inte kunde försörja sig själva. I detta avsnitt av Historielunden besöker Johan Romin och Peter K. Andersson kvarteret Själabodarna, bara ett stenkast från Kulturen. Här låg fattighusen tätt, och i tidningsartiklar och fattigvårdsprotokoll möter vi berättelser om trängsel, undermålig mat, ohyra och hårda regler. En kvinna som klagade på maten ska enligt en tidningsartikel ha fått fyra dagars mörk arrest. Hur hamnade man på fattighuset, och kunde man ta sig därifrån? Vi berättar om fattigvården före välfärdssamhället och gör en utblick mot Englands ökända workhouses. Johan delar också sin egen familjehistoria: hur hans farmor hamnade på ett fattigboende och senare blev hembiträde hos familjen Sager. Ett avsnitt om människorna längst ner på samhällsstegen – och om byggnaderna som ännu bär spår av deras liv. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit historielunden.substack.com

I det sista avsnittet i Historielundens serie om morden i Whitechapel granskar Johan Romin och Peter K Andersson människorna som pekats ut som Jack the Ripper. Var mördaren? Var det en konstnär, en kunglig hovläkare eller en man som levde och arbetade i kvarteren där kvinnorna dödades? Vi följer spåren bakom de mest omtalade teorierna, från påstådda DNA-bevis till vilda konspirationer. Men ju fler namn som förs fram, desto tydligare blir frågan: varför har jakten på mördaren fått överskugga kvinnorna han dödade? This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit historielunden.substack.com

Vad säger ett skägg om mannen bakom det? Johan Romin och Peter K Andersson bläddrar bland gamla porträtt i Kulturens arkiv och följer mustaschens och skäggets skiftande mode: från 1700-talets krutmustascher och 1800-talets väldiga helskägg till filmstjärnornas tunna mustascher och dagens skäggtrend. På vägen möter vi kungar, statsministrar och en mustasch som fick en helt annan betydelse efter Hitler. Varför har ingen svensk statsminister haft skägg eller mustasch på så länge? Och hur kunde en hårig överläpp gå från att signalera ungdom och stil till att väcka misstänksamhet? Det blir också en tur genom 1900-talets ansiktshår: från Chaplin och Clark Gable till 70-talets mustascher och 90-talets popringar. Peter visar hur mycket man kan läsa ut ur ett gammalt fotografi – och Johan funderar på om det kanske är dags att plocka fram mustaschvaxet igen. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit historielunden.substack.com

London, den 9 november 1888. Efter flera veckors uppehåll slår Jack the Ripper till igen – och denna gång sker mordet bakom en låst dörr. I detta avsnitt berättar historikern Peter K Andersson om om Mary Jane Kelly, kvinnan som brukar räknas som mördarens sista offer. Vem var hon, och varför är hennes liv fortfarande så svårt att kartlägga? V i granskar också breven som gav Jack the Ripper hans namn, pressens betydelse för hysterin och frågan som fortfarande saknar svar: Varför upphörde morden plötsligt? Programledare Johan Romin. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit historielunden.substack.com

Getingmidjor, vida kjolar och stålställningar under klänningen. 1800-talets kvinnomode kan verka både obekvämt och opraktiskt. Men varför beskrev somliga kvinnor krinolinen som en befrielse? I det här avsnittet av Historielunden besöker Johan Romin och Peter K. Andersson utställningen Uppklädd på Kulturen i Lund. Med två klänningar som utgångspunkt utforskasr korsettens och krinolinens historia – från skönhetsideal och hård snörning till lättare underkjolar och möjligheten att hålla närgångna män på avstånd. Vi möter präster som rasar mot korsetten och tidningsskribenter som förfasar sig över att kvinnor bokstavligen tar större plats. Men också modets livsfarliga sida: de vida kjolarna som kunde fatta eld med katastrofala följder. Ett avsnitt om kropp, mode och kvinnors frihet – och om hur annorlunda historien kan se ut från insidan av en krinolin. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit historielunden.substack.com

Mindre än en timme efter mordet på svenska Elizabeth Stride slår Jack the Ripper till igen. På det mörka Mitre Square hittas Catherine Eddowes brutalt mördad. Vilket liv levde hon innan hon blev ett av historiens mest omtalade mordoffer? Vi berättar om dubbelmordsnatten den 30 september 1888 – och om kvinnorna, fattigdomen och de farliga arbetena i det viktorianska London. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit historielunden.substack.com

År 1524 reste Gustav Vasa till Malmö – på vad som skulle bli hans enda utlandsresa som kung. Där mötte han Danmarks kung Fredrik I och representanter för Lübeck för att förhandla om Gotland, Blekinge och gränsområdena mot Norge. Resultatet blev ett politiskt fiasko för den svenske kungen. Än i dag berättar en liten skylt vid Stortorget att Gustav Vasa drog kniv mot den lybske förhandlaren Herman Iserhel. Men vad var det egentligen som hände – och varför var kungen så rasande? Johan Romin och Peter K. Andersson vandrar genom det historiska Malmö och berättar om Malmö recess, Jörgen Kocks praktfulla hus, den misslyckade expeditionen mot Gotland och uppgörelsen som fick blodiga följder i både Skåne och Sverige. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit historielunden.substack.com