Advertise on podcast: Språket

Strössla inte med adjektiven är ett välkänt tips till skribenter. Men hur farligt kan det vara med några gulliga adjektiv? Språket svarar på jättespännande frågor om gamla och nya adjektiv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Adjektiv ger färg åt tillvaron, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk. Vad säger du om att man ska undvika adjektivsjukan, alltså inte ha för många adjektiv i sina texter? – Jag tror att det är bra att inte ta i från tårna med adjektiven. Väldigt många adjektiv i en text kan göra att författaren uppfattas som osäker eller omogen, säger Susanna Karlsson. Språkfrågor om adjektivVarför används stereotypisk som adjektiv när stereotyp redan finns? Kan en paj, öl eller kaffe vara trevlig?  Borde det heta “hon arbetar väl” i stället för “hon arbetar bra” eller kan bra används både som adjektiv och adverb? Kan hallon vara frusna? Hur ska adjektiven frusen och fryst användas? Varför säger en del “Jag är gluten” i stället för “jag är glutenintolerant” och är det inte fel? Mer om adjektivSpråkrådet svarar på frågan Vad är ett adjektiv? från ISOF. Artikel om Adjektivsjuka – därför ska du detoxa texten på adjektiv och adverb av Catherine Heijl (från september 2020) Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Stora skogar och sjöar har gjort att människor pratar olika dialekter i Sverige. Men även urbanisering och viljan att tillhöra en viss social grupp har spelat roll för dialekternas uppkomst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – I en del fall har man medvetet förändrat sitt sätt att prata för att man inte velat tala som sina grannar. Men ofta tänker man på geografisk isolering, som skogar, när man pratar om dialekternas uppkomst, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Språkfrågor om dialekterHur uppkom dialekterna? Är det dialektalt att säga krömpte i stället för kympte och böt istället för bytte? Varifrån kommer ordet vischan och bystan som betyder landsbygd och är de dialektala? Varför pratar många om norrländska och inte om till exempel hälsingska, härjedalska och västerbottniska? Varifrån kommer skällt i betydelsen svag som i ”skällt kaffe” och är ordet på utdöende? Varifrån kommer ordet rikmäling som en förolämpning mot rika personer? Mer om dialekterLäs om Dialekter förr och nu från ISOF. Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ögonkontakt är viktigt för kommunikationen. Dessutom har svenska språket många uttryck som handlar om ögon och seende. Dags att se sanningen i vitögat och vara en nagel i ögat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns många synonymer till ordet ”se”, till exempel plira, snegla, kasta ett ögat, kika, glutta, glana, tira, flukta, bliga, blänga, stirra och glo.  – Ordet ”tira” är ovanligt idag men har i perioder använts ungefär som ”kolla” gör nu, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket. Språkfrågor om ögonVarifrån kommer uttrycket “se sanningen i vitögat”? Varifrån kommer uttrycket “vad skådar mitt norra öga?”? Är “en nagel i ögat” eller “en vagel i ögat” mest korrekt? Varifrån kommer ordet “blindstyre”? Hur viktig är ögonkontakten för vår kommunikation? Mer om ögonkontaktLäs mer om Ögonkontaktens betydelse för samtalet från KTH (från 2015). Läs mer om Så fungerar ögonens språk från Karolinska institutet (från 2023). Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Estlandssvenskan är en viktig pusselbit för den som vill veta hur de nordiska språken lät förr. Dialekten är en helt unik variant av svenskan, men idag finns nästan inga estlandssvenska talare kvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Om man ska lägga ett pussel om hur de nordiska språken fungerar så är estlandssvenska en jätteviktig pusselbit, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Fram till 1940 talet bodde flera tusen svensktalande människor i Estland, främst på öar som Ormsö, Ösel, Dagö, Lilla och Stora Rågö, Nuckö, Nargö, Odensholm och Runö. Språkfrågor om estlandssvenskaVarför tycker språkvetare att estlandssvenska är intressant? Varför bodde människor som pratade svenska i Estland? Hur länge har det bott svensktalande i Estland? Vad är unikt med det estlandssvenska språket? Hur många estlandssvenska dialekter finns och hur olika är de? Varför flydde estlandssvenskarna från Estland till Sverige under andra världskriget? Varför bytte en del estlandssvenskar namn när de kom till Sverige? Vad finns det för speciella estlandssvenska ord och vad kan de säga om fornsvenska? Mer om estlandssvenskaLyssna: SR Minnen: Sven Jerring på Runö - 1939 Läs: Estlandssvenskarnas kulturförening, Svenska odlingens vänner. Läs Estlandssvenskans språkstruktur Redaktör Henrik Rosenkvist från Göteborgs universitet (från 2018). Läs Estlandssvenskt material, dokumentation av estlandssvenskarnas och gammalsvenskbybornas språk och folkkultur från ISOF. Läs artikel Estlandssvenskan – en östsvensk doldis av Ida Västerdal från Spårkbruk (från 2022). Sociala medier: @estlandssvenskaaventyr Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Ida Västerdal, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet som skriver sin doktorsavhandling om estlandssvenska. Programledare Emmy Rasper.

Företag vill att du ska känna lojalitet och använder därför ofta ett informellt språk i kommunikationen med dig som kund. Dessutom vill de mäta din kundupplevelse. Hur betygsätter du det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Företag har sen 80-90-talet jobbat med att förmänskliga sig själva för att göra sig mer tillgängliga, säger Sofia Ulver, docent i marknadsföring vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Företag vill att du ska betygsätta din upplevelse som kund”Du har aktiverat ditt kort. Hur var din upplevelse av att aktivera kortet? Betygsätt med 1-5 stjärnor.” – Den här typen av ”upplevelser” är ett fackbegrepp inom marknadsföring som har läckt ut till privatkunder, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket. Språkfrågor om företagskommunikationDet pratas om leveransupplevelse och kundupplevelse. Varför använder företag ordet upplevelse på det här sättet? Vad är skillnaden på orden ”upplevelse” och ”erfarenhet”? Varför har företagskommunikation blivit mer informell? Får det personliga tilltalet från företag oss kunder att bli mer lojala? Fungerar ett mer positivt språk ur ett företagsperspektiv? Ordet ”konsultant” används av en kundtjänst, vad betyder det och varför används det? Hur kommunicerar företag dåliga besked? Hur vanligt är uttrycket “vända mejlet” och är det typiskt för säljare att använda det? Mer om företagskommunikation och språkLäs! Krönika: Din upplevelse har blivit dagens sanning när språket slirar av Sara Kristoffersson från Dagens Nyheter (november 2023) Läs! Ledarkrönika Jag har fått nog av att betygsätta mina ”köpupplevelser” av Karin Pihl från Göteborgs Posten (februari 2022) Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Sofia Ulver, docent i marknadsföring vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Programledare Emmy Rasper.

Vi har druckit öl i tusentals år och antagligen diskuterat öl lika länge. Följ med på krogen och hör hur sunkhak ska definieras och om det finns motsvarigheter till en stor stark i andra språk? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ordet öl är urgammalt och ingen vet exakt var det kommer ifrån. – Det är ett mystiskt ord, vi säger det men vi vet inte var det kommer ifrån, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Språkfrågor om ölVarifrån kommer ordet öl? Varför säger en del “långburk” om 50 cl ölburkar? Är flak, lock, karta och platta olika dialektala ord för samma sak, nämligen en kartong med 24 ölburkar? Finns det motsvarigheter till uttrycket “en stor stark” i andra språk? Hur ska ett sunkhak definieras? Varifrån kommer ordet sylta? Varför kan öl kalla för bärs? Vad finns det för slangord för folköl? Varför heter nya öl så långa konstiga namn?  Lär dig mer ölspråkKrönika Låt oss vara öppna med sunkhakselitismen av Jenny Högström, (från GP november 2023). Artikel om Ölets historia från Matkult.se från Institutet för språk och folkminne. Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Jenny Högström, Göteborg-Postens idé- och kritikredaktör. Programledare Emmy Rasper.

Det kommer flera tusen mejl till Språket varje år. Hör vilka språkfrågor som är lyssnarnas vanligaste och vad språkvetarna önskar att människor vill veta om språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Finns det ett glapp mellan det som språkvetare tycker är intressant och det som folk vill veta? Den frågan vill Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet, ha svar på och har därför kategoriserat mejl som kommit in till programmet Språket. Resultatet hör du i veckans avsnitt. Dessutom hör vi om vad språkvetare runt om i hela världen tycker att allmänheten borde veta om språk. – Vi fick 3500 svar från språkvetare i hela världen, säger Jan-Ola Östman, professor emeritus i nordiska språk vid Helsingfors universitet som har undersökt vad språkvetare globalt tycker att allmänheten borde veta om språk. Har du en språkfråga? Mejla spraket@sverigesradio.se Lär dig mer om språkfrågor och vad människor borde kunna om språkArtikel Är det nån som behöver kunna nåt om svenskan? av Susanna Karlsson, från Humtank (från november 2023) Akademisk artikel What should everyone know about language? av Tomas Lehecka, Åbo Akademi och Jan-Ola Östman Helsingfors universitet, (från december 2022) Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Jan-Ola Östman, professor emeritus i nordiska språk vid Helsingfors universitet. Programledare Emmy Rasper.

AI kan kännas som magi, men bakom kulisserna finns stora mängder text. Vilka är texterna som språkmodellerna bakom AI får sin kunskap ifrån? Och vad händer när människor lär sig språk av en AI? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En AI kan idag komponera musik, skapa konstverk och skriva uppsatser. Det är resultatet av att låta en språkmodell lära av enorma mängder text. Vad händer när vi människor använder AI, kommer AI att förändra vårt språk? – Ja, jag tror det. Men så är det väl alltid? När tryckpressen uppfanns och började användas påverkade det också människors språk, säger Ariel Ekgren, forskare vid AI Sweden, som varit med och tagit fram den första nordiska språkmodellen GPT-SW3. Den nordiska språkmodellen har bland annat lärt sig av texter från svenska myndigheter, forum som Familjeliv och Flashback och uppsatsportalen Diva. Språkfrågor om AI, chatgpt och språkmodellerHur hanterar den nordiska språkmodellen språklig variation? Vilken av de två korrekta stavningarna ”symtom” eller ”symptom” väljer den och varför? Är det korrekt att säga att AI kan språk? Hur kommer människors språk och skrift påverkas av AI? Finns det ett problem med att vi tillåter AI att kalla sig själv för ”jag” eller borde vi hitta på ett nytt pronomen? Varför är vi artiga mot AI? Kommer översättningstjänster göra att ingen behöver lära sig flera språk? Lär dig mer om språk och AIArtikel Få bättre svar från Chat GPT – så blir du en proffsig promptare från Dagens Nyheter (från maj 2023) Mer info om den nordiska språkmodellen GPT-SW3 från AI Sweden. Nyheter om AI från Sveriges Radio. Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Ariel Ekgren, forskare från AI Sweden. Programledare Emmy Rasper.

Det florerar förklaringar till var ord och uttryck kommer ifrån som är fel. Språkvetare Ylva Byrman slår hål på etymologiska myter och felaktiga historiska förklaringar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att förklara var ett ord eller uttryck kommer ifrån är många gånger svårt. Begreppet ”av omstritt ursprung” förekommer ofta i ordbokssammanhang och betyder att det finns flera olika troliga förklaringar till ett ords ursprung. – Ett ords ursprung förlorar sig, för det allra mesta, i historiens dunkel, säger Bo-A Wendt, huvudredaktör för SAOB, den historiska ordboken. Är alla etymologiska förklaringar i SAOB rätt?– Nej, det är de ju inte. Vissa förklaringar är skrivna för över 100 år sedan och det har hänt en del sen dess. Etymologiska förklaringar som Ylva Byrman ifrågasätterUttrycket ”Nu är det kokta fläsket stekt” kommer ifrån att när man stekte kokt fläsk så krympte fläsket. (Från Dagens Nyheter) Ordet Pain riche är belagt sedan 1940 och svensk bildning av det franska pain och riche .Från Svensk ordbok) Att på brev betyder attesteras och inte attention. (Från boken Världens dåligaste språk av Fredrik Lindström, sidan 167 ”att att står för attesteras men av många yngre felaktigt kommit att utläsas som attention med engelskt uttal. Uttrycket ”ta höjd för” som metafor har kommit i svenskan genom segling. (Från Språkrådets frågelåda.) Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Bo-A Wendt, huvudredaktör för SAOB. Programledare Emmy Rasper.

Nyordslistan är här men vad har Fredrik Lindström emot den? Emmy samlar honom, Sara Lövestam och Lydia Sandgren för att analysera de nya orden och sammanfatta språkåret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Har Fredrik blandat ihop mörtar med amöbor? Kan ordet vild börja användas i en vidare bemärkelse och hur många i panelen skulle behöva bubbelhoppa oftare? Kommer ordet tant få Sara Lövestam att bli mer dödsföraktande vid trappavsatser och staket? Och hur har föräldraledigheten påverkat Lydia Sandgrens språk? Nyordslistan skapar intressanta reflektioner från panelen som analyserar språkåret som gått. Dessutom testas deras ordkunskaper genom de gamla nyordslistorna. Vill du läsa hela årets nyordslista hittar du den här. Äldre listor hittar du på hemsidan för institutet för språk och folkminne. Medverkande: Fredrik Lindström, populärhistoriker Sara Lövestam, språkvetare och författare Lydia Sandgren, författare och psykolog Programledare: Emmy Rasper

Julen är också en tid för språkliga bryderier. Professor Henrik Rosenkvist och programledare Emmy Rasper tar på sig tomteluvorna och reder ut juliga frågor som varför vi kallar skarpsill för ansjovis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Språkfrågor som hör julen tillVarifrån kommer orden jul, yule, christmas och noël? Varför sjunger en del ”lusse lelle” och andra ”lusse lella” och vad betyder det? Är det någon skillnad på en adventskalender och en julkalender och vilket ord kom först? Varför säger vi sardell om den fisk som i andra språk heter ansjovis och varför säger vi ansjovis om den fisk som vi har i Janssons frestelse? Ska man skriva ”God jul och Gott nytt” år eller ”God Jul och Gott Nytt År”? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Arabiska är ett av världens största språk och det nästa största* språket i Sverige. Dags att lära sig mer om arabiska? Då har du kommit rätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Arabiska har 28 konsonantljud men bara tre vokalljud, eller sex om man räknar långa och korta. – För en svensktalande person som lär sig arabiska är konsonanterna det svåra, då man går från ett enklare till ett mer komplicerat system. Och för en arabisktalande person som lär sig svenska är vokalerna väldigt svåra på samma sätt, säger Andreas Hallberg, som skrivit boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion. Språkfrågor om arabiskaVilka språkljud finns i arabiska som inte finns i svenska? Arabiskans skriftspråk och talspråk skiljer sig väldigt mycket åt, hur påverkar det de som har arabiska som modersmål? I vilka sammanhang används standardarabiska? Hur många talade varianter av arabiska finns det och hur olika är dom? Varför finns en bokstav på arabiska i fyra olika versioner? Ska arabiska efternamn som börjar med al skrivas med stor eller liten bokstav? Kommer ordet madrass från arabiska? När började arabiska siffror användas i Sverige? Kommer arabiskan påverka svenskan? Vilka språkfrågor diskuteras inom arabiskan just nu? Lär dig mer om arabiskaLäs! Boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion, av Andreas Hallberg, från 2022. Upptäck World Arabic Language Day, från UNESCO. Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Andreas Hallberg, universitetslektor vid institutionen för språk och litteraturer, som skrivit boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion. Abdelaziz Maaloum, reporter på Sveriges Radios arabiska redaktion. Programledare Emmy Rasper. * Det förs ingen officiellt statistik i Sverige över vilka språk som talas. Forskare gör däremot olika uppskattningar och under 2020 verkar det som att de största minoritetsspråken är arabiska, finska, somaliska, dari, persiska, tigrinja, BKS (bosniska, kroatiska, serbiska), polska, turkiska och spanska, enligt Institutet för språk och folkminnen. Läs mer här!